Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

En guide till Göteborgs stadsdelar – Vasastaden och Lorensberg

Söder och öster om fästningsstaden Göteborg fanns från början stora marker som ägdes av Göteborgs stad. Det var de så kallade donationsjordarna. Även det egentliga MasthuggetPustervik, Haga, Johanneberg (var en del av Lorensberg från början) Heden, Stampen, Gullbergsvass, Olskroken, Bagaregården, Härlanda och Gamlestaden ingick i dessa marker. Gullbergsvass var sankmark och vassar med en liten fastare del, en ö, längst ut och kring Skansen Lejonet. Öster om Haga låg Stora Heden, senare Hagaheden och Hasselbladska ängen. Dessa marker utgjorde redan från början delar av Göteborgs stad.

På Hagaheden och Hasselbladska ängen liksom österut låg en stor mängd landerier på mark ägd av staden (donationsjordarna) som arrenderades ut till rika Göteborgare. Dessa landerier var utarrenderade till 1867 vilket gjorde att områdena söder om de med start 1807 rivna befästningsverken utanför vallgraven inte kunde bebyggas även om staden ägde marken. Landeriernas marker brukades främst för odling av vall till djurfoder och som betesmark, men kring nuvarande Avenyn växte det på 1700-talet upp en ganska omfattande tobaksodling. Landerierna i detta område var Anneberg, Ulriceberg, Västra och Östra BrantdalaGötaberg, Marieberg, KristinelundLyckan och Lorensberg. Lite längre åt sydöst låg Johanneberg och Karlsberg.

Hagaheden

Hagaheden cirka 1860

På det gamla befästningsområdet utanför vallgraven anlades Nya Allén liksom omfattande parkanläggningar (förutom i Haga och Pustervik) under den första halvan av 1800-talet. Dessutom byggdes det en rad med stora villor för rika göteborgare söder om Nya Allén mellan Trädgårdsföreningen i öster och ungefär vid nuvarande Vasaplatsen på mark som legat under landeriet Marieberg. De var byggda med 50-åriga arrendekontrakt. Flertalet av dessa var på grund av det tidsbegränsade arrendet uppförda i trä. Den enda kvarvarande villan från den tiden är Oscar Dicksons palats vid Södra Vägen/Gamla Allén.

Söder om dessa villor hade dessutom en vildvuxen oplanerad förortsbebyggelse i form av en mängd träkåkar växt upp ungefär där Vasaplatsen och Vasaparken ligger idag. Detta område kallades Flygarns Haga respektive Skojarebacken. Dessa kåkstäder revs när stenstaden byggdes.

Landerierna (med undantag av Lorensberg och Johanneberg) och kåkbebyggelsen revs allteftersom stenstaden byggdes. Lorensberg kom dock att försvinna senare. Väster om nuvarande Viktoriagatan och norr om berget var det tänkt att enbart större villor skulle ha byggts och så skedde till en början. Några av dessa villor finns kvar, exempelvis S.A. Hedlunds, Aug. Th Carlsons och Heymans men andra revs för att ge plats för stenhyreshusen kring Fogelbergsgatan. Uppe på berget växte en enklare villastad fram med trähus, den så kallade Tjänstemannastaden.

Området väster om Vasaplatsen blev 13:e roten och området öster om Vasaplatsen till Gamla Allén, senare Södra Vägen, blev 14:e roten. 1923 bytte dessa rotar namn till Vasastaden respektive Lorensberg. 14:e roten omfattade även det bergsområde som idag är Johanneberg och landeriet Karlsbergs område där Carlanderska sjukhuset ligger. Allt detta var stadens marker och ingick i staden.

Utanför stadens gränser hade en kåkbebyggelse uppstått nära landeriet Karlsberg vid Getebergsäng på grund av att stadens avrättningsplats låg där Karlsberg senare låg. Denna bebyggelse kallades Galgkrogarna och verkar ha legat på mark som var ägd av en mängd mindre markägare som troligen köpt marken från Krokslätts Nordgården eller Krokslätts Kongegården som låg i Örgryte socken. På samma sätt hade det utanför stadsgränsen vid Brantdala växt upp en kåkbebyggelse under 1800-talet på mark tillhörigt Krokslätts Nordgården. Landala kallades det området. Landalavägen, den nuvarande Karl Gustavsgatan, ledde dit från Flygarns Haga.

De flesta göteborgare kallar säkert hela stenstaden från Heden i öster till Haga i väster för Vasastaden, men så har det alltså aldrig varit officiellt förrän primärområdena infördes 1993.

Karl Gustavsgatans övre del och Tjänstemannastaden liksom övre delen av Viktoriagatan kallades förr i tiden för Brantdala men många nog uppfattar Tjänstemannastaden som en del av Annedal. Det moderna området som ligger överst på Karl Gustavsgatan uppfattas nog idag som starten på Landala men området där det förr fanns arbetarbostäder i både sten och trä tillhörde ursprungligen 13:e roten och därmed Vasastaden vars gräns i öster gick i Vasaplatsen-Aschebergsgatan-Molinsgatan till Läraregatan och sen i ett sick-sackmönster västerut norr om Landala så att det innefattade Brantdala inklusive Tjänstemannastaden.

Ursprungligen var dock gränsen en rät linje från Getebergsäng över till Johannesplatsen vid Stigbergets fot. Johannebergs bergsområde som tillhörde Gibraltars gård ingick då inte i donationsjordarna och Göteborgs stad utan införlivades samtidigt som Landala år 1883.

Primärområde Vasastaden omfattar idag inte det moderna området i Brantdala (övre delen av Karl Gustavsgatan) utan gränsen går idag i Föreningsgatan för att sen inkludera hela Tjänstemannastaden väster om Övre Viktoriagatan men inte den moderna bebyggelsen längst upp på denna gata. Hela området norr om Engelbrektsgatan fram till Aschebergsgatan hör idag också till primärområdet Vasastaden.

Lorensbergs primärområde omfattar för sin del allt söder om Engelbrektsgatan från Södra Vägen i öster till Aschebergsgatan i öster (alltså även kvarteret mellan Molinsgatan och Aschebergsgatan som nog all uppfattar som en del av Vasastaden) inklusive Götaplatsen, hela Universitetsområdet i Renströmsparken, Lorensbergs villastad söder om Konstmuseet och skolområdet vid Hvitfeldtska gymnasiet. Däremot omfattas inte Johanneberg eller området invid Carlanderska sjukhuset eller bebyggelsen mellan Korsvägen och Carlanderska. Johannebergs landeri vid Korsvägen ligger dock i primärområde Lorensberg.

Kyrkligt ingick det som senare skulle bli Vasastaden och Lorensberg huvudsakligen i Domkyrkoförsamlingen men en mindre del ingick i Haga Församling. 1908 bildades så Vasa församling som kom att omfatta 13:e, 14:e och 15:e rotarna. 1929 bröts Johannebergs församling ut. Den omfattade då det som idag är primärområdena Johanneberg och Krokslätt, tidigare stadsdelar med samma namn och nästan samma utbredning.

Primärområden 2017

Primärområden 2017. 114 är Lorensberg, 115 Vasastaden och 112 Landala. Blå linje är gränser mellan primärområden.

Källa: Vasastaden och Lorensberg, Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, kapitel 3, 2016

Advertisements

3 Responses to En guide till Göteborgs stadsdelar – Vasastaden och Lorensberg

  1. […] stad. Det var de så kallade donationsjordarna. Även det egentliga Masthugget, Pustervik, Haga, Vasastaden, Lorensberg, Stampen, Gullbergsvass, Olskroken, Bagaregården och Gamlestaden ingick i dessa marker. […]

  2. […] Johanneberg avskiljdes 1920 från rote 14 (från 1923 Lorensberg) och fick namnet efter Johannebergs landeri som ligger vid Korsvägen och inte alls i stadsdelen […]

  3. […] med nuvarande Landala plus Landala egnahem och inkluderar de områden som tidigare tillhörde Vasastaden. Området betsår huvudsakligen av miljonprogramshus, men i tre små rester, små hörn, finns det […]

Kommentera