Hugo Gilius Eugen Hammar, född 4 mars 1864 i Räpplinge på Öland, död 8 januari 1947 i Johannebergs församling i Göteborg, var en svensk skeppsbyggare och industriman. Han var son till häradsskrivaren på Öland, Carl Gillius Hammar (1814-1883) och Charlotta, född Björklund, samt farbror till Gillis Hammar.
Han var gift första gången i New York 17 juli 1893 med med Betty Maria Nilsdotter Nordeman, född 9 april 1864 i Stora Harrie, Malmöhus län. De hade sonen Olof Gillis, född 1897 i Lundby församling på Hisingen i Göteborg. Gift andra gången 27 oktober 1919 i Köpenhamn med Ida Charlotta (Cyssie) Svensson, född 30 mars 1887 i Malmö, död 30 oktober 1974 i Göteborg, dotter till byggmästare J. Svensson och Kerstin, född Andersson. I det andra äktenskapet föddes sönerna Hugo 1923, Carl 1924 samt Nils 1926.
Hugo Hammar blev student i Kalmar 1883 och 1 oktober 1885 skrevs han in vid Göteborgs navigationsskolas skeppsbyggnadsavdelning som verkmästarelev. Han blev skeppsbyggmästareelev 2 december 1886 och utexaminerades från Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg 1888 dit skeppsbyggeriskolan flyttats.
Efter praktik i Frankrike 1887 blev han anställd vid Wigham Richardson, Newcastle on Tyne, 1888 och konstruktör vid Palmers Iron & Shipbuilding Co., Jarrow on Tyne, 1888-1890, vid Harrison & Loring, Boston, 1890-1891, vid William Cramp & Sons, Philadelphia, 1891 och vid amerikanska flottans konstruktionsavdelning i New York 1891-1895, vidare ritkontorschef vid krigsfartygsavdelningen hos Newport News Drydock & Shipbuilding Co., Newport News, 1896.
År 1896 återvände Hammar till Sverige för tjänsten som ritkontorschef och andre direktör vid Lindholmens varv i Göteborg. Efter ett kuppartat ägarbyte i detta företag flyttade han över till Göteborgs Nya Verkstads AB år 1906:
Motala verkstad med Lindholmens varv i Gbg hade gått i konkurs, varefter Lindholmen under ledning av industrimannen Sven Almqvist blivit ett fristående företag. Sedan detta 1896 fått beställning på pansarbåten Niord, erbjöds H befattningen som ritkontorschef vid företaget. Inom kort blev han andre direktör på Lindholmen. I samråd med företagsamma redare konstruerade H under Almqvists chefskap jämförelsevis billiga båtar, framför allt malmbåtar och tankfartyg, och en inte ringa export kom till stånd. Efter en kuppartad aktietransaktion övergick verkstaden i nya händer. Almqvist och H lämnade då omedelbart företaget. Samtidigt lyckades de intressera ett konsortium att överta den gamla, av skotten Alexander Keiller grundade Gbgs mek verkstad med Almqvist som chef och H som överingenjör.
Den 1 juli 1906 anställdes Hammar vid Göteborgs Nya Verkstads AB med samma befattning som tidigare, där han verkade fram till 1910. Företaget kom sedan med Hugo Hammars som VD mellan 1910 och 1938 att utvecklas till ett av världens främsta skeppsvarv.
År 1921 valdes Hammar in i styrelsen för Chalmers tekniska institut. Han var 1919-1928 ledamot av Göteborgs stadsfullmäktiges hamnplaneberedning, och 1911-1937 var han ledamot av Verkstadsföreningens överstyrelse. Hammar satt dessutom i Svenska Arbetsgivareföreningen åren 1917-1937. Han deltog i bildandet av Sveriges Industriförbund, och satt i dess styrelse mellan 1911-1934, var dess vice ordförande 1925-1927 samt dess ordförande 1927-1929. Åren 1911-1935 var han ledamot av Sveriges Allmänna Exportförenings styrelse. Sveriges Maskinindustriförening bildades år 1911 och Hammar satt i dess styrelse 1917-1930, varav som ordförande 1920-1925.
Utöver det som redan nämnts hade han också en hel del andra styrelseuppdrag. Som en av grundarna av Elektriska Svetsnings AB (ESAB) satt han ockås i dess styrelse från 1904 och var styrelseordförande från 1927, vidare styrelseledmaot i Lloyds Register of Shipping, svenska kommittén från 1910 samt ordförande från 1925, Nydqvist & Holm AB, Trollhättan, från 1927 samt vice ordförande från 1931, Nordiska Maskinfilt AB, Halmstad 1905-1917, Arbetsgivarnas Ömsesidiga Olycksfallsförsäkringsbolag, Stockholm från 1918, AB Göteborgs Skeppsdockor från 1926, Davy Robertsons Maskinfabrik i Göteborg från 1926, varav som ordförande 1926-1933 och vice ordförande från 1933, vice ordförande i Rederi AB Transmark, Göteborg från 1928, i Nohabs Flygmotorfabrik AB, Trollhättan från 1930, i Förvaltnings AB Gilius, Göteborg från 1931 samt ledamot av överstyrelsen för Svenska Livförsäkringsanstalten Trygg, Stockholm från 1923.
Hammar var också starkt politiskt och socialt engagerad. Vid rösträttskrisen 1918 stödde han, liksom många andra Göteborgsföretagare, regeringens förslag till författningsreform. Han tog på 1930-talet klar ställning mot nazismen och vid 81 års ålder gav han 1945 ut en skrift mot socialism och planhushållning: Diktatur eller frihet.
Inom politiken var också han ledamot av stadsfullmäktige i Göteborg 29 december 1914-31 mars 1919, av vedbyrån 1917-1923, av styrelsen för Göteborgs arbetsförmedlingsanstalt 1918-1920, av styrelsen för Chalmers tekniska institut 1921-1942 och av styrelsen för sjöfartsmuseet 1928-1947, varav som vice ordförande 1934-1947 liksom av en mängd kommunala utredningar och beredningar.
Hammar var sakkunnig i en mängd kommittéer på det tekniska området. Bland annat var han initiativtagare till Statens skeppsprovningsanstalt vid Chalmers som inrättades 1936.
Hugo Hammar har hedrats med en gata i Göteborg, Hugo Hammars Gata, som lades ut 1954 i stadsdelen Kyrkbyn på Hisingen. I Gamla Varvsparken vid Sjöfartsmuseet i Göteborg står sedan 1949 en byst av Hugo Hammar, utförd av Erik Rafael-Rådberg.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
4 svar på ”Hugo Hammar”