Marieholms landeri

Marieholm var ett landeri i Gamlestaden i Göteborg, 12:e roten nr 10. Ett av fyra ursprungliga landerier som anlades på den mark där staden Nya Lödöse låg tidigare. De andra tre var Gamlestadens landeri, senare Mariedal, Kristinedal och Ånäs.

Landeriets äldsta kända arrendator var sannolikt Tonnis Stoffelson på 1600-talet och sedan dennes ättlingar för att 1695 övergå till en svensk arrendator:

Enligt Wilhelmsson var Marieholms äldsta besittare holländaren Tonnis Stoffelsson. Någon gång mellan 1635–1638 övergår landeriet till Jan Tonnessonn, som möjligen var Stoffelssons son. Övergången av arrendeinnehavet från holländska bönder eller ättlingar efter holländska bönder till magistratspersoner skedde på Marieholm år 1695, då Tonnessonns ”änka samt intressenter” lämnade landeriet och handelsmannen Lars Bratt tog över Marieholm. I kartan från 1696 anges en Börje Holm som säljaren av landeriet och han kan kanske vara en av de nämnda intressenterna.

Det arrenderade området utgjorde cirka 50 tunnland – till stor del tidvis översvämmad mark. Området för landeriet började tidigt att bebyggas. Kartan från 1696 visar en större byggnad.

Efterhand utökades området, troligen genom invallning av strandområden. En av ägarna, von Holten, skrev i slutet av 1700-talet:

”Nu begynte jag med all styrka odla den derwid belägna Stora Holmen på Holländskt sätt: genom fredsdikning, plöjning, återfyllning och dikning blev marken uppfriskad och jag skördade en wälsignad frukt för all möda, kostnad och besvär, …”

Efter Johan Gjerdtssons död 1692, avyttrade arvingarna besittningsrätten till handlanden Lars Bratt. Landeriet stannade i familjen Bratts ägo till 1727, då källarmästare Daniel Breides tog över. Breides arvingar avyttrade rättigheterna 1762 till commerse- och politieborgmästaren Lorentz Tanggren, med förbehållet att fru Adelheit Breide ”i sin lifstid må nyttja then uppå gården wid Landswägen stående byggning”.

Året efter köpet överlät Tanggren landeriet på sin dotter Maria och hennes man, skeppskaptenen Jacob Habicht. Namnet Marieholm förekommer första gången år 1800 som Mariæholm, och har eventuellt fått sitt namn efter dennes hustru, men det kan också vara efter parets efter dotter.

Marieholm, Ånäs (sockerbruket), Kristinedal och Gamlestadens landerier 1790
Marieholm, Ånäs (sockerbruket), Kristinedal och Gamlestadens landeri 1790

Besittningsrätten såldes av Habicht 1792 till rådman Johan Minten. År 1807 köptes landeriet av kamrer Johan Jacob von Holten, som i sina memoarer berättar:

”Både jag och min Hustru hade en oemotståndlig längtan efter landlefnaden. Jag speculerade härs och twärs, att ernå en för oss passande lönande Egendom, och beslöt att inropa ett närbeläget landerie efter en Enka, för hvilken jag och min gamla wän, en Sockermästare, woro förmyndare; men när auctionsdagen kom, hade han sjelf lust att köpa det; jag war honom mycket förbunden, wille ej stöta wänskapen och måste alltså afstå derifrån. När denne wännen blifvit ägare deraf med förbehåll, att Enkan, som merendels war rusig, skulle så länge hon lefde, bo gratis på Egendomen; så hände sig lyckligtwis, att grannen näst intill, en Rådman, som lefde med sin kära hälft i beständig Antipathi, ej kunde trifvas på landet och fördenskull war hågad att sälja sitt Landeri. Jag fick köpa det för billigt pris, …”

von Holten mottog ofta inkvarteringar under krigsåren av trupper som passerade förbi. Bland andra var den populäre kronprinsen Karl August gäst här, då han besökte Göteborg. Han köpte sedermera Aspenäs säteri, dit han flyttade med sin familj samt arrenderade då bort Marieholm. von Holten avled år 1841 och efterträddes av sin son på Marieholm, hovrättsauskultanten Johan David von Holten.

Kartor och text från Annika Strandin Pers, mark i marginalen, 2012

Marieholm löstes in av Göteborgs stad 1889 för 123 000 kronor. Beslutet togs av stadsfullmäktige den 5 september samma år. Skälet till förvärvet var främst att staden behövde marken som upplag för sina muddermassor från Göta älv.

landerier_ost4

Dessförinnan hade flera områden avsöndrats från landeriet, 1806 etablerades Mariebäck som en egen gård, där Gamlestadens första skola byggdes, 1859 avstyckades ytterligare en bit mark för folkskolans behov, 1880 ett område som blev landeriet Waterloo samt den mark som exproprierades för Bergslagernas järnvägar.

Mariebäck, Gamlestadens gamla skola
Mariebäck, Gamlestadens gamla skola kring 1915-18. Skolan användes fram till 1901. Foto: Sixten Strömbom. Public Domain.

Manbyggnaden, som revs 1938, utgjordes av en cirka 28 meter lång tvåvånings byggnad, uppförd av timmer med yttre och inklädda knutar. Den hade under sin sista tid fungerat som polisstation. Yttertaket var ett enkelt sadeltak, täckt med rött, enkupigt tegel. Marieholm uppfördes sannolikt under 1700-talets senare hälft. Möjligen kan stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg i Göteborg vara arkitekten. På den norra delen av Marieholms ägor låg Marielugn, ett äldre cirka 15 meter långt bostadshus.

Marielugn
Marielugn, cirka 1915. Bild: Sixten Strömbom. Public Domain

År 1860 angavs landeriets areal till 74 tunnland och 15 kappland. Marieholms taxeringsvärde uppgick 1890 till 110 300 kronor och arealen till 8 718 500 kvadratfot. Huvudgården låg vid nuvarande Johan Gertssons gata 5-7, direkt nordväst om Gamlestadsbro vid Säveån.

Göteborgs slakthus uppfördes på Marieholms marker 1903-05, efter ritningar av arkitekt Otto Dymling. Kostnaden uppgick till 3,4 miljoner kronor.

Stadsdelen (industriområdet) Marieholm såväl som Marieholmsgatan i stadsdelen Gamlestaden namngavs 1918 efter landeriet och därefter trafikleden Marieholmsleden 1972. Även järnvägsbron Marieholmsbron som går över Göta älv namngavs efter landeriet.

Innehavare Marieholm

 

3 svar på ”Marieholms landeri”

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.