Ånäs landeri, även kallat ”Gamla sockerbruket” eller ”Sahlgrenska sockerbruket” i Göteborg, var ett landeri (12:e roten, fastighet 14) som låg söder om Säveån i nuvarande Gamlestaden.
Det område där landeriet Ånäs låg, brukades under 1600-talet betesmarker för stadens kreatur. På vissa håll anlades små trädgårdar eller kålgårdar, som utvecklades till sommarnöjen för stadens mest förmögna invånare. Efter att under hela 1600-talet haft olika innehavare och oftast varit i händerna på något konsortium, tillföll år 1712 besittningsrätten ensam åt rådman Nils Perssons änka, Sara Herwegh.
Den 11 november 1729 fick bröderna Jacob Sahlgren och Niclas Sahlgren Fredrik I:s privilegium för att driva ett sockerbruk. Den 24 november samma år beviljade staden upplåtelse för en landeriegendomen, vilken dock redan var i Sahlgrenska släktens ägo. Året därpå anlades förmodligen sockerbruket samt byggnaderna. Sockerbruket var en av Göteborgs första stora industrier och fortsatte med produktionen fram till och med 1835. Efter Jacob Sahlgrens död övertog hans änka Birgitta Sahlgren rörelsen och från 1771 drevs företaget av hennes arvingar.
Åren 1822-1828 ägdes sockerbruket av N. Björnberg och därefter till 1832 av hans arvingar. Under åren 1833-35 innehades bruket av firman Dimberg & C:o. Därefter upphörde verksamheten. Sahlgrenska sockerbruket var en imponerande anläggning i åtta våningar intill landeriets huvudbyggnad och kan fortfarande urskiljas bland alla nyare byggnader runtomkring.
Familjen Sahlgren med ättlingar ägde landeriet ända till 1843, då de anhöll om att få dela landeriegendomen i två lotter: ”Trädgården med största delen av Gårds Tomten, jämte därå warande sockerbruksbyggnad med tillstötande Trä Hus och 2:ne Bonings Flyglar uti en lott samt den öfriga Landerijorden med Ladugårdshusen och Tomten därtill i en annan lott”.
Den första av dessa, bestående av sockerbruksbyggnaden och trädgården avyttrades 1843 till A. Barclay & Co. Sockerbruksbyggnaden från 1729, vid Säveåns södra strand, övertogs 1854 av Rosenlunds spinneri och inreddes till bomullsspinneri, Gamlestadens fabriker, som först var en filial till fabriken vid Rosenlund. Den andra delen bestod av själva landerianläggningen. Sedan besittningsrätten under de följande årtiondena ofta skiftat, inlöste staden landeriet år 1875.
År 1923 utgjordes landeribyggnaden av ett drygt 23 meter långt tvåvåningshus, som vilade på en hög källarvåning. Byggnaden var uppförd av sten med ytterväggarna slätputsade. Den tyck ha använts som kontor för Gamlestadens Fabriker AB. År 1957 revs landeriets tidigare mangårdsbyggnad.
Andra källor:
CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1923
Kulturmiljörapport 2018:01, Kulturmiljövision Göteborg förstärkt: Landerierna
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
4 svar på ”Ånäs landeri”