Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Kristinedal

Del 27 av 32 i serien Landerier

Landeri som etablerades redan på 1600-talet vid Nylöses upplösning som stad. Från början var det uppdelat på flera smålotter som förenades till en enhet först vid mitten av 1700-talet. Enligt uppgifter från 1760-talet anläggs ett landeri först av Gierdt Danielson som inkommit till Sverige från Hol- land under Gustav II Adolfs regeringstid. Under denna tid var landeriet uppdelat i en östlig och en västlig del. Den östliga delen innehades senare av Johan Gerdtsson som troligen är före- gångarens son. Östra hälften av landeriet kallades därför i början av 1700-talet för Johan Gerdtssons landeri.

Den västra delen omtalas i beskrivningen till 1696 års karta som bokhållare Åke Håkenssons gård i gamle stan, illustration 5. En intressent i denna del är Oluf Arvedsson som arrenderar gårdens kålgårdar som dessutom innehåller några fruktträd. Asmund Swahn köpte den västra delen av landeriet från bokhållaren Åke Håkansson. Efter Swahns död ärvdes det av hans son David Swahn och rådman Gabriel Kling, vilka år 1736 avyttrade det till kände Niclas Sahlgren.

Från 1730-talet innehades alltså hela landeriet av Niclas Sahlgren som också innehade Ånäs landeri på vars mark ett sockerbruk anlades. Under Sahlgrens tid besöktes gården bland annat av Carl von Linné. Efter Sahlgren tog Clas Alströmer över på Kristinedal. 1786 innehades landeriet av överste Benjamin Malmsköld pch på 1800-talet inneahdes stället av stadsmäklaren J.P. Ström och Anders Leffler.

1897 inlöste Göteborgs stad landeriet. Huvudbyggnaden på Kristinedals landeri stod kvar till 1960-talet då den revs för anläggandet av nya vägar och trafikplatser.

landerier_ost3

Andra källor: CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1923

 

Serienavigation<< Ånäs landeriGamlestadens landeri (Mariedal) >>
Advertisements

One Response to Kristinedal

Kommentera