Coronaverken – som ett utvecklingsbolag

Coronaverken grundades 1918 i Göteborg som en tvättmaskinstillverkare. I den första styrelsen för bolaget ingick G.R. Tellander, J.T. Sandberg och Sigurd Larsson. Tellander hade 1907 också startat Värmelednings AB Celsius, J.T. Sandberg hade varit VD i AB Vulcanverken som köpt Tellanders första företag Eminent (startat 1900). En tid efter att Vulcan år 1917 köptes av Nordiska Kullager blev Sandberg intressent i det nybildade Coronaverken AB som övertog delar av Vulcans tidigare tillverkning.

Sigurd Larsson var också delägare i företaget Larsson, Seaton & Co. Chef för Coronaverken var från 1918 till 1946 Reinhold Hjort. Tellander blev också intressent i E.A. Rosengrens AB när grundaren dog 1910. Partners i det nya aktiebolaget var också Sven Almqvist, Herman Lindquist och A.Fröding.

Styrelsen i AB Coronaverken år 1921 bestod av Gunnar Tellander (ordf), Sigurd Larsson, James T. Sandberg och Reinhold Hjorth (VD). Antalet anställda var 35.

1923 startade Tellander AB CTC för att exploatera en del uppfinningar han gjort. Detta företag flyttade vid hans död år 1930 en del av tillverkningen till Ljungby i Småland.

Gunnar Tellanders svärson Franz Hartmann blev 1930 styrelseordförande i CTC och 1957 i Rosengrens. VD från 1933 var Eric Höglund och från 1953 Sigurd Ljungcrantz. 1935 bestod styrelsen i AB Coronaverken av Sigurd Larsson (ordf), Franz Hartmann, Reinhold Hjorth (VD) och G. Sundberg.

1947 köptes Coronaverken och Vulcan upp av CTC och det året kom varumärket Wascator till. 1948 köptes företaget Domus som tillverkade frontmatade tvättmaskiner. Coronaverken kom snart att inrikta sig på en verksamhet som kan liknas vid ett utvecklingsbolags.

1959 fusionerade Coronaverken AB, kassaskåpsföretaget EA Rosengrens AB, AB CTC (tvättmaskiner, oljepannor, armaturer osv) samt AB Husqvarna Borstfabrik och ett nytt moderbolag, förvaltningsbolaget Coronaverken AB bildades. Troligen blev nu Förvaltnings AB Hasselfors huvudägare i företaget. Ordförande i det nya bolaget blev Franz Hartmann och VD Erik Håkansson, innan dess VD i Rosengrens sen 1944. Bolaget hade nu 1 600 anställda.

1962 köptes AB Hedalverken, 1963 AB Lindells Vågfabrik, 1965 kassaskåpsföretaget AB Norema Industrier som senare fusionerades med Rosengrens och Verkstads AB Calor. Året därefter köptes AB Silenta Maskinfabrik, AB Specialpumpar, Vårgårda Armaturfabrik AB, Verkstads AB Lindqvist, Växjö Rostfritt AB och tyska API Maschinen Gmbh samt Backer Elektro-Värme AB. Calor som tillverkade värmesystem och tvättmaskiner fusionerades med AB CTC.

1966 fusionerades Lindells Vågfabrik med Stathmos AB och Coronaverken blev ägare till 50% i det nya bolaget Stathmos-Lindell AB. KF ägde den andra halvan samt erhöll en relativt stor post aktier i Coronaverken. 1972 kontrollerade Hasselfors 18% av rösterna i Coronaverken och KF  10,8%. I övrigt kontrollerade göteborgsfamiljerna Hartmann och Friberger uppemot 10% av aktierna. Coronaverken hade 1960 1 900 anställda, 1964 2 700, 1968 4 200 och 4 700 år 1972. Franz Hartmann kvarstod som styrelseordförande i Coronaverken tills bolaget köptes av AGA. Han var en av de mäktigaste inom det svenska näringslivet på 1960-talet. De enda tre som enligt koncentrationsutredningen hade fler styrelseposter var Marcus Wallenberg, Ragnar Söderberg och Hugo Stenbeck Sr.

1973 köpte Electrolux Wascator från Coronaverken och 1974 övertogs hela ägandet i Stathmos av KF. Sistnämnda år köptes slutligen också Coronaverken av AGA efter att bolaget hamnat i ekonomiska problem, delvis på grund av en riskfylld expansion utomlands.

1982 köptes Backer av NIBE och 1983 knoppade AGA av bolaget Pharos som bland annat innehöll Rosengrens. 1984 sålde AGA hela CTC-gruppen, som Coronaverken nu hette, till Saab som slog ihop CTC med AB ASJ till Saab-Scania Enertech med 3 000 anställda. 1987 såldes Rosengrens (heter numera Gunnebo Nordic) till Kullenbergs Förvaltnings AB och Vårgårda Armatur till Gustavsberg. 1988 sålde Saab-Scania hela Enertechgruppen till Trelleborgs AB och sen 1993 är bolaget brittiskägt.

Andra källor:
Artur Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963
Koncentrationsutredningen SOU 1968:7
Aktieägarens Uppslagsbok 1969
Forsgren & Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1972
Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1976
Sven-Ivan Sundqvist, Ägarna och makten i Sveriges börsföretag 1986
Veckans Affärer, 1972
Årsredovisning AGA 1983
Årsredovisning Pharos 1983
Årsredovisningar Saab-Scania 1983-1989


Upptäck mer från Göteborgs historia

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Ett svar på ”Coronaverken – som ett utvecklingsbolag”

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.