Johannebergs landeris huvudbyggnad låg och ligger fortfarande vid Korsvägen i Göteborg. Landeriets (Rote 12 fastighet 86) mark brukades redan på 1600-talet:
Markerna brukades redan på 1600-talet men det var först under senare delen av 1700-talet som platsen uppläts för arrende och de första byggnaderna uppfördes; en manbyggnad och två separata flyglar. Dagens byggnader bär sannolikt spår från sent 1700-tal, men främst 1800-tal. Under 1800-talet byggdes den östra och norra längan ihop. Den västra envåningsflygeln revs och ersattes med en ny i två våningar i samband med jubileumsutställingen 1923. Det har även funnits en ekonomibyggnad belägen närmare Renströmsparken, ett trädgårdsmästeri och ett orangeri söder om manbyggnaderna samt flera mindre ekonomibyggnader.
En av de tidigaste kända ägarna var skräddaren Georg Printz, riksdagsman för borgarståndet 1771-72. Efter honom beboddes gården av Börje Norling, gift med Wilhelmina Winberg. De hade sonen Sven Adolf Norling (1785-1858), en välkänd svensk veterinär. Under 1700-talet odlades tobak på ägarna, men under 1800-talet var det främst frukt och grönsaker som odlades. I början av 1800-talet tycks också den landerimark som tidigare arrenderades av ostindiefarare Jansson (12:83) ha tagits över arrendatorn på Johanneberg. Vid mitten av 1800-talet omvandlade trädgården från en nyttoträdgård till en vacker parkanläggning med terrasser och exotiska växter och träd. i trädgårdens södra del byggdes ett trädgårdsmästeri och ett orangeri.
I början av 1800-talet innehades landeriet av Johannes Andersson och efter honom av köpmannen Sven Anders Bressander (1769-1842). Bressanders dotter var gift med Wilhelm Röhss. En annan måg, svärson, till Sven Anders Bressander var mantalskommissarien Per Wengberg som övertog Johanneberg efter svärfadern. Efter honom blev den tidigare landshövdingen i Halland, Claes Ludvig Virgin innehavare. Virgin rustade upp landeriet rejält och anordnade stora fester.
Landeriets belägenhet, på vägen till och från galgkrogarna i Getebergsäng och avrättningsplatsen på den höjd där Carlanderska sjukhuset ligger idag, gjorde det utsatt för diverse folkmassors intresse vid avrättningar och upplopp. Minst två gånger ska försök till överfall på gården, dess ägare eller besökare ha gjorts. Mest känt är när en folkmassa under det så kallade tullupploppet den 9 november 1847. Den som folkmassan sökte hos Virgin var landshövding Löwenhjelm. Denne hade dock åkt tillbaka till staden via en omväg, Danska vägen, så folkmassan fick återvända in mot staden med oförrättat ärende.
En annan ägare på 1800-talet var skeppskaptenen Christian Troilius. Den siste private innehavaren av Johannebergs landeri var Werner Stade. 1891 övertog staden landeriet. 1923 blev delar av landeriets område taget i besittning för delar av Göteborgsutställningen.
Ett annex byggdes 1921 till Jubileumsutställningen 1923 och under utställningen användes byggnaden band annat som kontor:
Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 medförde stora förändringar i området vid Korsvägen. Utställnings- området koncentrerades kring miljön vid nuvarande Götaplatsen via Näckrosdammen/ Renströmsparken ner mot Korsvägen-Örgrytevägen och till Liseberg. En förbindelsegång byggdes norr om landeriet som förband denna bergsrygg med Geteberget vid Liseberg, som omvandlades till nöjespark. På Johannebergs landeris mark inrättades Barnens paradis och manbyggnaderna på Johannebergs och Lisebergs landerier användes som kontor.
Under lång tid var var sedan landeriet hemvist för små universitetsinstitutioner som Filosofi och Idé- och lärdomshistoria. I början av 1980-talet flyttade tre organisationer in i lokalerna: Musik i Väst, Folkuniversitetet Kursverksamheten (dåvarande samarbetspartner till Göteborgs Socialpolitiska Institut, GSI) samt GSI.
Efter en brand år 1985 renoverades byggnaden i ett år. Då flyttade Kursverksamheten från Landeriet. GSI och Musik i Väst delade sedan lokalerna tills även Musik i Väst flyttade i slutet av 90-talet.
FamiljeTerapeuterna Korsvägen övertog 1998 det kontrakt som GSI till dess hade haft på annexbyggnaden, och hyrde även ena flygeln i huvudbyggnaden. Resten av landeriet hyrs f.n. av Församlingsfakulteten.
Olika utredningar om Korsvägen och området där Johannebergs landeri ligger.
Kulturmiljö
Park- och naturmiljö
Campus Näckrosen Johanneberg Korsvägen
Campus Näckrosen Korsvägen
Andra källor:
CRA Fredberg, Det gamla Göteborg
Landala i ord och bild, 1962
Kulturmiljörapport 2018:01, Kulturmiljövision Göteborg förstärkt: Landerierna
2 svar på ”Johanneberg”