Stora Katrinelund

Publicerad denFörfattareAnders Svensson5 kommentarer

Landeri i Göteborg. Den förste kände innehavaren var bryggaren och borgaren Michel Gerritsson, 1638-1654. I ett sammandrag av stadens räkenskaper för åren 1624—1636 uppräknas de olika landerierna, och under beteckningen ”unterschiedlich Landereyen” nämns bland andra det till storleken femte landeriet ”Ett stycke land vid Jan de Buurs landeri, omfattande 2 morgen, arrenderat av Michel Brauwer 1625-1630 för 4 d. k. m. för morgen, men 1630—1636 för 21/2 rdlr.” Michel Brauwer var sannolikt identisk med bryggaren Michel Gerritsson.

Han efterträddes 1655 av Giert Mickelsson — förmodligen hans son — som innehade egendomen till 1658, efter vilken det länge fick heta ”Giert Mickelssons land”. Åren 1658-1674 var Adam Herwegh landeriets ägare, och därefter konduktören och stadsmajoren (1646-1675) Johan dee König, som redan 1678 efterträddes av Johan von Minden. År 1683 blev rådman Volrath Tham ägare av landerimarken, och landeriet tycks då ha börjat få en större betydelse. Det började nu användas som sommarbostad och trädgården växte ut med odlingar av förutom fruktträd även tobak, humle och vindruvor. Landeriet kallades vid denna tid för Rådman Thams trädgård. Det var också nu som bebyggelsen av området måste ha börjat, då det på en karta från 1696 anges att på detta landeri ”… är ett wählbyggt huus med Trägårdh”.

År 1696. 112 och 113 var det ursprunglig landeriet. Snera tillkom också115 som från början tillhörde tegelbruket.
Landerier 1696
Landerier 1696

Vid Thams död år 1700, övertogs landeriet av hans änka och efter hennes död år 1715 av hennes arvingar. En av dem var Catharina Tham som står som innehavare år 1719. Möjligtvis är det från henne landeriet fått sitt namn. Hennes syster, rådman Gerhard von Öltkens änka Gertrud, född Tham, blev 1726 innehavare av landeriet, men överlät det redan följande år på överdirektören Nils Eld som hon gifte om sig med. När han dog 1748 återgick Stora Katrinelund till änkan som behöll det till 1749 då hon sålde besittningsrätten till handlanden Gustaf Cahman. I bouppteckningen från 1748 efter Nils Eld värderas Stora Katrinelund till 1 500 riksdaler silvermynt. Han avled 1755 och då lämnade besittningsrätten till sin änka. Det kan också vara efter henne som landeriet är uppkallat.

År 1773 köpte superkargören Volrat Tham besittningsrätten till landeriet, och vid dennes död 1782 övergick den till segelsömmaren Christian Beckman. I hans bouppteckning 1798 upptas också ”Landeriet Cathrinaelund, tillika med det så kallade Normanska Plantaget, utgörande tillsammans Nitton Tunneland, jämte 2:ne Tunneland härintill af Staden arrenderade på 30 år, beläget utom Kongs Porten i 12 Roten Sub. N:o 56 & 57 med thertil hörande Manhus och Ladugård, samt flera härpå upförde åbyggnåder, uptages i wärde til 6 000 Rdr”.

Christian Beckman köpte alltså även besittningsrätten till det Normanska plantaget, senare kallat Lilla Katrinelund och arrenderade en del av Tegebrukets markr.

Stora Katrinelund och Lilla Katrinelund 1790
Stora Katrinelund, Lilla Katrinelund och Norra Burgården år 1790

Efter Beckmans död 1799, köptes besittningsrätten till Stora Katrinelund av handlanden Lars Levgren (1744-1824), i vars släkt landeriet blev kvar till 1897, då det inlöstes av Göteborgs stad, tillsammans med Norra Burgården (inlöst först 1904) för 130 000 kronor. Anders Georg Levgren (1788-1857) påstås ha odlat tobak på den mark som sedan kallades Levgrens äng (tidigare Tegelbruksängen), platsen där Nya Ullevi uppfördes 1958. Det är med all sannolikhet inte sant då tobaksodlingen kring upphörde 1783. Hans son Anders Wilhelm Levgren övertog landeriet år 1857. Efter Anders Wilhelms Levgrens död 1898 löstes Stora Katrinelund i olika etapper 1898–1904 av Göteborgs stad. Sonen Anders Levgren arrenderade lantbruket en tid och sonen Casimir Levgren, som var grosshandlare, hyrde manbyggnaden av staden.

Katrinelund 1860
Katrinelund 1860

När familjen Levgren lämnade landeriet definitivt år 1914 uthyrdes boningshus och park till museiintendenten Göran Axel-Nilsson, medan trädgården och stallarna hyrdes av handelsträdgård och åkerier. När Göran Axel-Nilsson dog 1924 övertog direktör Kuno Petersson Stora Katrinelund. På 1940-talet användes bostadshuset som militärförläggning och från 1946 omvandlades det till Örgryte församlings ungdomsgård. Ladugård och stall revs några år tidigare.

Katrinelund 1890
Katrinelund 1890

Jordbruksmarken som tillhörde landeriet omvandlades under 1900-talet till bebyggelse. Kvarvarande delar av landeriets byggnader och trädgård byggnadsminnesförklarades 1973.

Stora Katrinelund består idag av ett stort (15 rum, 30 meter långt) före detta bostadshus uppfört någon gång på 1700-talet, två flygelbyggnader som uppfördes omkring 1830 efter att en äldre stallänga rivits, tidigare spannmålsmagasin, före detta vattenreservoar samt alléer, trädgård och en relativt stor park. Efter rivningen av stallet byggdes nya stall- och ladugårdsbyggnader väster om mangårdsbyggnaden. Dessa fanns kvar in på 1940-talet då de revs.

Stora Katrinelund 1916
Stora Katrinelund 1916
Katrinelund 1921
Katrinelund 1921
Stora Katrinelund
Stora Katrinelund idag.

Innehavarlängd

Andra källor:

Upptäck mer från Göteborgs historia

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.