År 1717 fick Lars Gathenhielm av Karl XII, som ett erkännande för sina framgångar som ”konungens kapare”, marken där nu Stigbergstorget och Bangatan ligger (samt Gamla Varvet). Efter hans tidiga bortgång den 25 april 1718, endast 29 år gammal, köptes tomten den 16 augusti 1718 av änkan Ingela Gathenhielm och när hon avled 1729 ärvdes den av sonen Anders Gathenhielm.
Efter några år såldes marken till Johan Hansson Busck och dennes maka Anna Thalena Gathe, köpebrevet är daterat till 22 januari 1737. Anna Thalena var syster till Lars Gathenhielm, och med all sannolikhet var det makarna Busck som uppförde det ”Gathenhielmska huset” någon gång under åren 1743-1747 .
Under åren 1777-1816 var huset fideikommiss (egendom som stannar inom släkten) för makarna Buscks arvingar med namn som Busck, d’Orchimont, Cronsioe, Williamsson, Bånge, Bergenstråhle med flera.
Superkargören Johan Tranchell köpte 1816 huset på auktion, han behöll det i åtta år, då det 1824 såldes till bruksägaren Fredrik von Aken.
Nästa ägare blev repslagaremästaren Mathias Dahlström, som köpte huset år 1846, och inom denna släkt skulle huset vandra vidare i 140 år. Den 1 november 1986 såldes det Gathenhielmska huset till Göteborgs kommun av ägarna Louise Tham-Nyström och Per Vollrath Tham.
Gathenhielmska huset
Gathenhielmska huset är en av Göteborgs fem äldsta profana byggnader, byggt i karolinsk- eller senbarockstil med valmat tak och i timmer med gråfärgad träbeklädnad som gör att det liknar ett stenhus. Huset är dessutom Göteborgs enda bevarade storborgarhus i trä från mitten av 1700-talet.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Ett svar på ”Gathenhielmska huset”