Ingela Gathenhielm

SÅ SOM FÖRUT anmärkts äktade Lars Gathenhjelm år 1711 skepparedottern Ingela Hammar från Hammarkulla gård i Onsala. Enligt sägnen heter det att skepparen Olof Hammar inte ville veta av Lars
Gathe och att han sagt att denne inte skulle få Ingela förr än det blev två torn på Onsala kyrka. Nå, Lars byggde ett nytt torn och så fick han sin utkorade. Och en annan sägen förtäljer, att han utan vidare lät  hänga en av sina rivaler i en av hans gastar rest galge på ett berg i socknen.

Ingela var tydligen en kvinna efter Lars Gathes sinne, ty i affärerna bistod hon honom kraftigt med råd och dåd och efter hans död ledde hon kaperiet med manhaftig hand. Hon ärvde icke allenast rikedomarne utan ock kung Carols gunst, genom vilken hon den 7 oktober 1718 i gåva erhöll Gamla amiralitetsvarvet med alla därvarande byggnader och inrättningar och befriades dessutom från inkvarteringsskyldigheten. I erkänsla för regeringens välbevågenhet upplät hon å sin sida år 1720, då ryssarne härjade våra kuster, två utrustade fregatter, den ena med tjugosex, den andra med trettioåtta kanoner “av undersåtelig zèle för k. m:t och fäderneslandet”. Året 1718 var hon den näst högst uppskattade i staden.

Givetvis var det många som efter makens död fikade efter änkans hand och rikedomar, och bekant är att hon ingick nytt gifte med översten Isaac Browald, bosatt å egendomen Lerjeholm. Bröllopet eller rättare förlovningen synes emellertid, egendomligt nog, ha föregåtts av någon kontrovers mellan kontrahenterna. Den som skriver detta har nämligen ur en gammal skrift från 1700-talet antecknat följande:

“Under Olaus Austrenius pastorstid förekom i Onsala 1721 en process om en trolovning mellan Corporal Isaac Browald och änkekommendörskan Ingela Gathenhjelm, “då hon nekar att det varit laga trolovning och vill ej ha honom.”

Det blev emellertid gifte av året därpå, men långvarigt blev det icke. Ingela dog nämligen 1729 vid trettiosju års ålder.

I sitt äktenskap med Gathenhjelm hade hon fem barn, av vilka endast en, efter vad det är bekant, uppnådde någon högre ålder. Det var sonen Anders, född 1714, död 1769. Han levde i Stockholm, bar titeln sekreterare och gravsattes i Maria kyrka. Med honom utgick Gathenhjelmska ätten på svärdsidan. I äktenskapet med Browald hade hon också flera barn.

Karolinen Browald var född här i staden 1688 och dog här 1754. Fadern var vinhandlare. Vid 16 års ålder gick Isaac in som simpel soldat vid livregementet till fots och steg undan för undan till fänrik,
stabs-adjutant hos generalen von Ascheberg, ryttmästare vid Bohusläns dragoner, korpral vid livdrabanterna och överste i armén. 1720 adlades han.

Ingela bebodde huset vid Stigbergstorget. Däremot finnes inga säkra bevis för att Lars Gathenhjelm verkligen ägt det. Man kan i stället framkasta den förmodan, att det varit boställe för chefen på Gamla varvet i en tid då detta lydde under svenska amiralitetet. Och att det kom i Ingela Gathenhjelms ägo, när hon fick varvet i förläning. Ty att hon ägt huset, det vet man.

Huset har alltså rätt att bära sitt gamla namn och förtjänar även att som minnesmärke för all framtid bevaras. En dylik tanke har ju också framkastats i samband med utdelningarne ur Lindbergska fonden; och även om den nuvarande ägarinnan med de varmaste pietetskänslor omfattar det gamla huset, vore det väl skäl uti att staden med snaraste förvärvade detsamma jämte den närliggande trädgården.

Vi ha sannerligen så få minnesmärken från stadens äldsta tid i behåll, så det vore rena skandalen att låta ett så väl bibehållet historiskt hus gå all världens väg.

Doktor Anna Dahlström, som nu äger huset liksom förut hennes fader häradshövdingen och ordföranden i Majornas kommunalfullmäktige J. N. Dahlström och hennes farfader repslagaren Dahlström, har som förut anmärkts pietetsfullt vårdat detsamma. Hon har bl. a. företagit en
genomgripande restaurering i det inre och därvid upptäckt en del konstnärliga väggmålningar som länge dolts av banala tapeter. Vidare har hon i källaren gjort en del fynd av gamla dörrar m. m., vilket allt i likhet med åtskilliga unika möbler renoverats.

Vad det här meddelade porträttet av Ingela beträffar är det autentiskt. Man har nämligen å Göteborgs museum lyckats identifiera ett par i museets ägo befintliga miniatyrbilder, vilka framställa dragen av översten Browald och hans fru. Denna Ingela visar ock en ungdomligare, vackrare och trevligare uppsyn än det dystra, kantiga, något ålderdomliga konterfejet på gården Gatan, och allt talar för att det är hon.

Utdrag ur CRA Fredbergs Det gamla Göteborg.

Advertisements

Kommentera

  1. Pingback: Kvinnliga företagare på 1700-talet | Det gamla Göteborg

  2. Pingback: Louis et Anne | Det gamla Göteborg

  3. Pingback: Berend Hederstierna | Det gamla Göteborg

  4. Pingback: Le Wenguer | Det gamla Göteborg

  5. Pingback: Lars Gathenhielm | Det gamla Göteborg

  6. Pingback: Mercurius | Det gamla Göteborg

  7. Pingback: Måns Månsson | Det gamla Göteborg

  8. Pingback: Sveriges största webbsajt om kapare och pirater – Kapare och pirater