Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Wilhelm Röhss d.ä.

J.G. Grönvall & Co

Del 5 av 21 i serien 1800-talets handelshus

Rederi- och importfirma som grundades av Johan Gabriel Grönvall och svärsonen Elis Fredrik Brusewitz år 1832. Drevs av de två tillsammans intill år 1839 då även Wilhelm Röhss d.ä. tycks ha blivit delägare. Elis Fredrik Brusewitz övertog samma år svärfaderns andel i firman Grönvall & Röhss som då bytte namn till Röhss & Brusewitz.

1850 hade firman skeppen Australia, Harald, Thetis, Montrose, Solo, Antelope och Fata Morgana samt briggarna Balder, Selma, Activ, Emil, Zephir och Susanna. J.G. Grönvall & Co var ett av de största rederierna i Göteborg vid denna tidpunkt i konkurrens med James Dickson & Co.

1853 delade Brusewitz och Röhss upp firmorna på grund av osämja. Röhss fick Röhss & Brusewitz medan Brusewitz fick J.G. Grönvall & Co. De fick hälften av fartygsandelarna var men J.G. Grönvall & Co förblev huvudredare för de flesta fartygen. Johan Gabriel Grönvall dog 1856.

E.F. Brusewitz fortsatte därefter ensam driva J.G. Grönvall & Co som var en av Göteborg största kaffeimportörer. Verksamheten innefattade också export av järn och metaller från Göteborg samt trävaror från Norrland och Finland. Rederiverksamheten var dock företagets huvudverksamhet. Hade 17 skepp på sammanlagt 2 930 läster år 1864.

1866 bildade E.F. Brusewitz Göteborgs Rederi AB som successivt kom att överta rederiverksamheten från J.G. Grönvall & Co som avvecklades allteftersom. I början av 1870-talet avvecklades också Göteborgs Rederi AB.

Segelfartyg

  • Antilope (Antelope), skepp på 175 läster. Ägt 1840-54. Befälhavare P.N. Hultman, A (eller H) Fleetwood, J.P (eller J.F) Lübeck
  • Louise, brigg på 100 läster. Införskaffad 1840 eller 1841. Såld 1850 eller 1851. Befälhavare H. Fleetwood, P.N. Hultman och W. Aminoff.
  • Elof, skonert på 64 läster, Införskaffad 1840 eller 1841. Övertagen av Wilh. Röhss vid delningen av företaget 1853. Befälhavare J.P. Forslund, H.P. Röyter och C.G. Liljegren.
  • Actif (Activ), skepp på 143 läster, senare 136 läster och 116 läster. Byggt 1838. Inköpt 1845 eller 1846 från A.E Haeger. Sålt 1866 till Göteborgs Rederi AB. Befälhavare N. Sjöberg, J.G. Holmgren, A. Jansson, J.O. Löfqvist, C.F. Hjärne, J.P. Engström och C.J.E. Törnström.
  • Balder, brigg på 179 läster. Byggt 1845 på Gamla Varvet i Göteborg. Sålt till Göteborgs Rederi AB 1867. Befälhavare E. Schale, C.M. Sjöberg, C.A. Sjöberg och J.O. Löfqvist.
  • Jenny, brigg på 122 läster. Köpt 1845 eller 1846. Såld till Otto Lindberg tidigast 1854 och senast 1856. Befälhavare C.M. Kruse och C.A. Almqvist.
  • Julie, brigg på 115 läster, senare 102 läster. Köpt 1845 eller 1846. Såld till Robert Lindhult 1849 eller 1850. Befälhavare F.M. Gegerfeldt.
  • Enigheten, skonert på 55 läster. Övertagen från G.H. Hegardt & Co, sannolikt 1847. Befälhavare Z.R. Abelin, H.P. Röyter och C.J.E. Törnström. Såld 1862 eller 1863.
  • Harriette, brigg på 75 läster. Övertagen från M.L. Magnus & Hartvig år 1846. Såld samma år eller året efter. Befälhavare Z.R. Abelin.
  • Norden, skepp på 291 läster. Troligen införskaffat 1846. Befälhavare J.C. Nieman och L.P. Stillström. Sålt 1858.
  • Norden, brigg på 116 läster. Köpd 1858 och sannolikt såld året efter. Befälhavare C.A. Stjernberg.
  • Presto (Prestho), brigg på 130 läster. Inskaffad 1846 och såld 1850 eller 1851. Befälhavare C.J. Norlin och C.A. Wiman.
  • Svea, skepp på 152 läster. Införskaffat 1846. Troligen sålt 1854, eventuellt till E. Rundberg. Befälhavare T. Koch, J.O. Lund, F.M. Gegerfeldt och J.F. Strömberg
  • Ida, skonert på 58 läster. Köpt 1848. Övertogs av Wilhelm Röhss vid delningen av företagets verksamhet år 1853. Befälhavare C.F. Hjärne och A. Hallengren.
  • Jenny Lind, skonert på 73 läster. Införskaffa 1847 eller 1848. Troligen såld 1855. Befälhavare T. Koch och E. Schale.
  • Zephir, brigg på 108 läster, senare 102 läster. Byggd 1849, såld 1864 eller 1865. Befälhavare P.N. Hultman.
  • Carin Cecilia, skepp på 203 läster. Troligen införskaffat 1850 och sålt 1861. Befälhavare C.F. Hjärne, J.E. Kindeblad, C.J. Bratt och H.D.B. Bergström.
  • David Carnegie, skepp på 195 läster. Köpt från D. Carnegie & Co 1849 eller 1850. Avyttrat 1853. Befälhavare C.F. Wallander.
  • Duo, brigg på 113 eller 114 läster. Införskaffad 1849 eller 1850. Såld till T. Koch 1855 eller 1856. Befälhavare C.O. Eneroth och J.R. Möllerström
  • Emil, brigg på 116 läster. Byggd 1850. Reparerad 1862. Troligen såld 1865. Befälhavare J. Ekman, J. Hall, P.J. Wulff, J.F. Appelberg, A. Österberg och G.F. Gädda.
  • Selma, brigg på 125 läster. Byggd 1850. Övertogs 1866 av Göteborgs Rederi AB. Befälhavare L.M. Westerberg, C.F. Wallander och S. Larsson.
  • Solo, brigg på 181 läster. Byggd 1849 på Oscars varv i Luleå, såld senast 1865. Befälhavare Edward Norman. C.E. Olsson, J.M. Kruse och C.A. Wiman.
  • Africa, skonert på 92 läster. Ägd kring 1852. Befälhavare J.H. Hallberg.
  • Emil, brigg på 116 läster. Byggd 1850. Reparerad 1862. Såld 1865. Befälhavare J.Ekman, J. Hall, P.J. Wulff, J.F. Appelberg, A. Österberg och G.F. Gädda.
  • Othello, skonert på 99 eller 101 läster. Byggd 1850 i Luleå. Troligen såld 1857. Ny ägare blev då N.C Pyk i Helsingborg och hemmahamn Höganäs. Från 1869 hemmahörande i Göteborg igen med A. Pyk som ägare. I slutet av 1870-talet blev N.C Pyk återigen ägare och fartygets hemhörighet blev återigen Höganäs. I slutet av sin existens fanns skeppet i Arild. Befälhavare C.J. Norlin, J.H. Hallberg och C.A. Wiman.
  • Aegir, skonert på 62 läster. Ägd 1854, kanske också 1853 och 1855. Befälhavare C.G. Österström.
  • Alida, skonert på 71 läster. Byggd 1842. Köpt 1855 eller 1856, reparerad 1862 och såld 1866. Befälhavare A. Hansson, A. Österberg, G.L. Nilsson, H.D.B. Bergström och R.A. Sönnerberg.
  • Susanna, brigg på 78 läster. Byggd 1850 i Sunderland. Köpt senast 1856, såld till Alfred Svensson 1866 eller 1867. Befälhavare N.P. Reuter och J.A. Hederstedt.
  • Vanadis, brigg på 138 läster. Införskaffad 1849 eller 1850. Ägdes fram till 1854. Befälhavare G. Hilleström och O.B. Pettersson.
  • Vanja, brigg på 125 läster, senare 131 läster. Byggd 1851, Vid delningen av företaget 1853 blev Wilhelm Röhss huvudredare. Befälhavare C.F. Kahl.
  • Antelope, skepp på 182 läster. Byggt 1852. Reparerat 1858. Sålt till Göteborgs Rederi AB år 1866. Befälhavare C.J.E. Törnström, J.H. Hallberg och P.J. Wulff.
  • Wilhelm, skonert på 44 läster, från 1858 på 65 läster. Köpt 1854 och såld 1860 eller 1861. Befälhavare W. Aminoff, J.F. Appelberg och P.V. Bredelius.
  • Fata Morgana, skepp på 191 läster, senare 176 läster. Byggt 1856 i Söderhamn. Reparerat 1861. Sålt till Göteborgs Rederi AB år 1866. Befälhavare C.A. Stjernberg och R.V.S. Flemming.
  • Australia, skepp på 361 läster. Införskaffat 1855 eller 1856 och troligen sålt 1863. Befälhavare J.F. Strömberg, och C.F. Wallander.
  • Gefion, skonert på 63 läster. Troligen inköpt 1855 från V.J. Valentins Enka men ägdes bara en kort tid, troligen bara 1856, av J.G. Grönvall & Co. Befälhavare B.B. Söderberg.
  • Harald, skepp på 265 läster (1856), 306 läster (1858), senare 284 läster. Byggt i Quebec, Kanada, år 1855. Övertogs av Göteborgs Rederi AB 1866. Befälhavare J.W. Wennerholm och P.V. Bredelius
  • Montrose, skepp på 266 läster byggt på Svartviks varv. Köpt från Jam. Dickson & Co år 1857. År 1866 övertaget av Göteborgs Rederi AB. Befälhavare L.P. Olsson, J.C. Niemann, G.M. Löfgren och C.A. Wiman.
  • Thetis, skepp på 279 läster. Byggt 1854. Köpt senast 1860, reparerat 1863 och sålt 1866. Befälhavare A. von Reis, C.J.T. Rhodin och M.G. Prytz.
  • Helena Elisabeth, skonert på 64 läster. Byggd 1849. Införskaffad 1861 eller 1862 och såld igen 1865. Befälhavare H.P. Röyter.
  • Jenny, skonert på 59 läster. Byggd 1856 i Rå vid Askersund. Inköpt 1863 eller 1864. Såld till Göteborgs Rederi AB år 1867. Befälhavare A.J. Johansson.
  • Oscar, skepp på 422 läster. Byggt 1857 i Kristinestad, Finland. Införskaffat 1863 eller 1864. Överlåtet till Göteborgs Rederi AB när detta bolag bildades. Befälhavare P.J. Wulff och G.F Gädda.
  • Triton, skepp på 215 läster. Byggt 1854. Köpt 1863 eller 1864. Sålt 1866 eller 1867. Befälhavare J.M. Kraeft och H.D.B. Bergström.
  • Alida, skonert på 89 läster. Byggd 1842. Reparerad 1862. Troligen inköpt 1863. Överlåten till Göteborgs Rederi AB 1866. Befälhavare H.D.C.B. Bergström och R.A. Sönnerberg,
  • Edgar, skepp på 312 läster. Köpt 1865 eller 1866 och överlåtet till Göteborgs Rederi AB när det bolaget bildades. Befälhavare C.J.T. Rhodin.

Grunden  till listan är hämtad från CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1919-22. Fartyg från källan som ej kunnat hittas i skeppslistorna gällande åren 1837-1885 (de år som är tillgängliga på nätet) och sådana som jag bara hittat med andra ägare har strukits. Fartyg som finns i skeppslistorna med J.G Grönvall & Co som inte nämns av Fredberg har jag lagt till.

De skepp jag har kvar i listan är för perioden 1837-1885 bara sådana för vilka J.G Grönvall & Co var huvudredare för. Utöver detta kan företaget ha varit delägare i flera fartyg.

De med skepp betecknade fartygen (beteckningen är från skeppslistorna) är i allmänhet barkar, eventuellt fullriggare.

Advertisements

Johan Gabriel Grönvall

Johan Gabriel Grönvall

Johan Gabriel Grönvall

Johan Gabriel Grönvall (1769—1856) var son till guldsmeden Johan Grönvall (död 1874) i Vänersborg. Han blev medlem i Handelssocieteten i Göteborg 1802 och vann burskap i staden som handlande 18o3.

Övertog år 1813 Kallebäck Nord­gården från Anders Björnbergs sterbhusdelägare för samma summa som denne köpt gården för. På gården fanns då ett teglbruk vars ägare var Wimnell & Grönvall.

Han var 1802—28 var delägare i firman Grönvall & Bergendahl, som sålde textilier från Boråstrakten och imoprterade garner från bl.a. den stora Dunklerbergska fabriken i Elberfeld i Hannover. Vid denna fabrik arbetade Wilhelm Röhss d.ä som färgare. Grönvall övertalade honom att åka till Sverige och starta upp ett färgeri. De grundade Färgeri AB Levanten år 1827.

1828 bildade de två också handelsfirman Grönvall & Röhss som han var delägare i intill 1839. Wilhelm Röhss var gift med en syster till Grönvalls svärson Jan Carl Bressander. 1832—39 innehade han därjämte tillsammans med sin svärson Elis Fredrik Brusewitz  den betydande rederi- och importfirman J G Grönvall & Co.

1839 blev istället Elis Fedrik Brusewitz delägare i firman Grönvall & Röhss som därmed bytte namn till Brusewitz & Röhss. I  J.G Grönvall & Co blev Röhss också delägare. 1853 delade Brusewitz och Röhss upp firmorna på grund av osämja. Röhss fick Röhss & Brusewitz medan Brusewitz fick J.G. Grönvall & Co. Johan Gabriel Grönvall dog 1856.

E.F. Brusewitz fortsatte ensam driva J.G. Grönvall & Co som var en av Göteborg största kaffeimportörer. Denna firma tog hand import- och exportaffärerna samt hälften av fartygsandelarna. Verksamheten innefattade export av järn och metaller från Göteborg samt trävaror från Norrland och Finland.

Johan Gabriel Grönvall var ledamot av stadens äldste 1818—-26, av handelssocieteten 1826 och av hallrätten 1830. Genom testamente donerade G 10 000 rdr rgs till Gbgs fattighus, vars föreståndare han varit 1813—20.

Färgeri AB Levanten

Färgeri AB Levanten som grundades 1827 av Wilhelm Röhss d.ä. och Johan Gabriel Grönvall bedrev färgeri, blekeri och appreturverk i en fabrik vid Elisedal i Almedal till någon gång i början av 1960-talet. Disponent vid starten var en man med namn Boysen. 1960 hade Levanten 50 anställda.

Ägandet i företaget övertogs 1828 av Röhss & Brusewitz och senare av Wilh. Röhss & Co. för att i början av 1900-talet sannolikt övertas av familjen Grauers. Delägare i färgeriet var under lång tid också Jakobsdals Kamgarnsspinneri AB,

Vid mitten av 1960-talet övertogs lokalerna av AB Bil & Truck, senare AB Bilia, som drev bilverkstad och biförsäljning där. Färgeri AB Levanten flyttade då tillverkningen till en fabrik i Partille, sannolikt i de lokaler som tidigare tillhörde familjen Grauers färgeri i Partille vid namn Aronsdal (låg fram till 1925 i Aronsdal i Örgryte). Aronsdal hade tidigare varit ett kattunstryckeri och därefter ett väveri ägt av firman Reis & Magnusson.

Levantens arbetarbostäder låg förr där motorvägen numera drar fram intill berget mot Kallebäck. Då var det strax söder om Almedals station invid vägen till Kallebäck och öster om Levantens färgeri och järnvägen.

Levantens bostäder

Den röda ringen markerar Levantens bostäder, väster om dessa och på andra sidan järnvägen låg Levantens färgeri. Norr om Levanten fanns Almedals Fabriker och norr om Skårs Led Lyckholms väster om järnvägen och Forshaga öster om.

Wilhelm Röhss d.ä.

Wilhelm RöhssWilhelm Röhss, född den 20 september 1796 i Schleswig i norra Tyskland, död den 24 juni 1858, var en svensk affärsman och donator. Han var son till bokhandlaren Johan Gottlob Röhss (1766-1842) från Schleswig, och far till bland andra Wilhelm Röhss d.y., August Röhss och Harald Röhss. Han var gift med Carin Bressander.

Som apotekarlärling tog han farmaceutisk examen i september 1818. Därefter arbetade han på olika platser i Tyskland innan han fick anställning på den stora Dunklerbergska fabriken i Elberfeld i Hannover.

Röhss besökte de skandinaviska länderna flera gånger under åren 1824–1827. Johan Gabriel Grönvall var vid den tiden den störste importören av Dunklerbergs garn i Sverige och insåg affärsmöjligheten för färgerier i Göteborgstrakten. Röhss erbjöds bli Grönvalls verkmästare på det blivande färgeriet Levanten. Röhss krävde dock en andel i affären för det fall han skulle lyckas. Ett kontrakt uppgjordes och Röhss flyttade till Göteborg från Schleswig och ansökte om svenskt medborgarskap i september 1827. Samma år bildade de två kompanjonerna Färgeri AB Levanten. Han blev svensk medborgare den 5 januari 1827 under förutsättning att han inom sex månader skulle avsäga sig sitt danska medborgarskap.

1882 bildade han och Johan Gabriel Grönvall också ett handelsbolag som då fick namnet Grönvall & Röhss. 1839 lämnade J.G. Grönvall firman och ersattes av mågen (svärsonen) Elis Fredrik Brusewitz varvid firman bytte namn till Röhss & Brusewitz. Rederirörelsen och importaffärer flyttades samtidig över till den nybildade firman J.G. Grönvall & Co som drevs av Röhss, Grönvall och Brusewitz.

Fabriksrörelsen och de inländska affärerna bedrevs under firma Röhss & Brusewitz där Wilhelm Röhss ingick som partner. Firman hade stora importaffärer av kolonialvaror som kaffe, bomull och färgstoffer samt hudar med mera. Den ägde Levantens färgeri och sålde Rosenlunds spinneribolags hela tillverkning av garn efter att det företaget bildats 1846.

Export-, import- och rederiaffärerna bedrevs under firma J.G. Grönvall & Co där Wilhelm Röhss ingick som kompanjon. Denna firma exporterade järn och metaller från Göteborg samt trävaror från Norrland och Finland. De hade arton fartyg i sjötrafik.

År 1853 utträdde Wilhelm Röhss ur dessa båda firmor och fortsatte fabriksdrift och handelsrörelse under firman Wilh. Röhss & Co. Bakgrunden till detta var sannolikt att ett ömsesidigt misstroende uppstod mellan de två kompanjonerna.

Separationen innebar att Wilhelm Röhss för sin del fick firman Röhss & Brusewitz, anläggningarna i  Hälsingland och Värmland, aktierna i Rosenlunds Spinneri AB och Färgeri AB Levanten och hälften av fartygsandelarna.

Vid Röhss död 1858 övertogs firman av änkan Carin Röhss att förvaltas av henne med hjälp av sonen Wilhelm Röhss d.y. och sedermera August Röhss för gemensam räkning. Sistnämnde son upptogs som bolagsman 1860.

År 1869 utträdde Carin Röhss ur firman som drevs vidare av de två sönerna.

Text i huvudsak från Wikipedia

Röhss & Brusewitz – Wilh. Röhss & Co

Del 4 av 21 i serien 1800-talets handelshus

Firma som grundades 1828 av Wilhelm Röhss d.ä. och Johan Gabriel Grönvall med namnet Grönvall & Röhss. Sysslade främst med importaffärer av kolonialvaror som bomull och kaffe samt var delägare i Färgeri AB Levanten som grundats av Wilhelm Röhss d.ä. år 1827.

1839 lämnade J.G. Grönvall firman och ersattes av mågen (svärsonen) Elis Fredrik Brusewitz varvid firman bytte namn till Röhss & Brusewitz. Rederirörelsen och importaffärer flyttades samtidigt över till den firman J.G. Grönvall & Co som efter det drevs av Röhss, Grönvall och Brusewitz. Firmans kontor i Göteborg låg i det så kallade Thamska huset på Norra Hamngatan.

1844 köptes Sälboda bruk i Värmland av Röhss & Brusewitz och Wilhelm Röhss svåger J.C. Bressander. Köpebrevet omfattade västra Sälboda inkl. befintliga industrier, delar av östra Sälboda samt egendomar inkluderande olika företag i Kettersrud, Säterud, Järperud, Björkenäs, Bjälverud och Kyrkeby. De nya ägarna påbörjade en omfattande sanering av byggnaderna på bruket och smedjan. År 1847 övertog Svante Fleetwood 25% av Sälboda och 1857 köpte de tre Sälbodaägarna också Gammalkroppa bruk och gruva. Gammalkroppa såldes 1879. 1874 fanns det nästan 430 anställda på Sälbodas olika bruk. 1873 ombildades Sälboda till aktiebolag och såldes till ett norskt konsortium.

Wilhelm Röhss d.y.

Wilhelm Röhss d.y.

Firman deltog i bildandet av Rosenlunds Spinneri AB år 1846 som en av de tre delägarna samt bedrev också egen rederiverksamhet och var ensam återförsäljare av garner från Rosenlunds Spinneri. De övriga var Alex. Barclay & Co och C.D. Lundström.

Wilhelm Röhss lämnade bägge firmorna 1853 och fick i delningen firman Röhss & Brusewitz som bytte namn till Wilhelm Röhss & Co, ägandet i Sälboda järnbruk i Värmland, Woxna järnbruk och Ljusne sågverk i Hälsingland, andelarna i Färgeri AB Levanten och Rosenlunds Spinneri AB samt andelar i flera fartyg.

Orrholmens sågverk i nuvarande Karlstad uppfördes år 1854 av Röhss & Brusewitz. Det övertogs vid sekelskiftet 1900 av Nils Christian Jensen, som utvecklade sågverket och bildade Trävaruaktiebolaget N. CH. Jensen.

Johan Gabriel Grönvall dog 1856. E.F. Brusewitz fortsatte ensam driva J.G. Grönvall & Co som var en av Göteborg största kaffeimportörer. Denna firma tog hand import- och exportaffärerna samt hälften av fartygsandelarna. Verksamheten innefattade export av järn och metaller från Göteborg samt trävaror från Norrland och Finland.

1857 blev Wilhelm Röhss d.y. också delägare i Wilh. Röhss & Co. 1858 avled Wilhelm Röhss d.ä. varvid hans andel i Wilhelm Röhss & Co övertogs av änkan Carin Röhss.

August Röhss blev år 1860 delägare i firman och år 1869 utträdde Carin Röhss ur firman som drevs vidare av de två sönerna.

Andelarna i Rosenlunds Spinneri AB såldes 1880 efter att företagets största anläggningar som låg i Gamlestaden sålts till Johansson & Carlander. Wilh Röhss & Co tycks istället ha förvärvat aktier i Ahlafors Nya Spinneri AB i Ahlafors norr om Göteborg. Ett företag som hade 500 anställda som mest. Huvudägare i detta företag var dock sen 1855 familjen Evers. Ahlafors grundades av bl.a. Alexander Keiller och Edwin Willerding.

1861 bildade Wilh. Röhss & Co Skönviks AB tillsammans med Friedrich Bünsow och dennes morbror H.F. Postel. Bolagets anläggningar kom att omfatta Skönviks ångsåg, Ortvikens, Östrands och Stafre sågverk, alla i Sundsvallstrakten. Wilh. Röhss & Co blev minoritetsägare och Bünsow kontrollerande ägare. Bünsow ärvdes senare av ättlingar med efternamnet Norström.

1881 deltog Wilh. Röhss & Co också i bildandet av Ljusne-Woxna AB. Egendomarna i Hälsingland som firman innehade fördes över till detta företag liksom skogsegendomar, bruk och annat som vid bildandet var i Wilhelm H. Kempes ägo.  Även här var Röhss & Co minoritetsägare. Majoritetsägare var till en början Wilhelm H. Kempe. 1886 hade företaget 1 100 anställda.

Vid mitten av 1880-talet sågade Skönviks AB omkring 28 50o standards brädor per år medan Ljusne.Woxna AB stod för 22 500. Det senare företagets aktiemajroitet ägdes vid denna tid av Kempes svärson Walther von Hallwyl.

1928-29 införlivades Skönvik i Svensk Cellulosa AB (SCA) men Röhss hade sannolikt avvecklat sina intressen i samband med att Wilhelm Röhss d.y. dog år 1900 och August Röhss dog fyra år senare.

Ljusne-Woxna avvecklades successivt i början av 1900-talet, sågar och bruk lades ner och 1926 såldes kvarvarande delar till Ströms Bruk AB. Även här avvecklades säkert familjen Röhss intressen innan bolaget började avvecklas.

Vid bröderna Röhss död tyck i själva verket hela deras firma ha avvecklats inklusive ägandet i Färgeri AB Levanten och Ahlafors Nya Spinneri AB.

Källor:
Artur Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1963
Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987

Röhss och Thamska huset

Endast för medlemmar

Lazarus om Wilhelm Röhss d.ä.

Del 18 av 21 i serien Lazarus: Svenska miljonärer 1-2
Endast för medlemmar