Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Kålltorp

En guide till Göteborgs stadsdelar – Kålltorp

Byn Kålltorp som bestod av två egendomar, Nedergården och Övergården men från mitten av 1700-talet var de två gårdarna i allmänhet förenade under samma ägare. 1904 inköpte Göteborg stad hela Kålltorps gård för att bygga Renströmska sanatoriet på de nordöstra delarna av dess mark. 1909 införlivades Kålltorp med Göteborg. 1913 öppnade sjukhuset som började byggas först 1908-09.

Mellan 1909 och 1922 tillhörde området den 19:e roten, men blev därefter en egne stadsdel med namnet Kålltorp.

Med start 1930-talet bebyggdes Kålltorps marker, dvs området från Kålltorps gård i öster till  med bostäder till Östra kyrkogården och branten mot Lunden i väster med Ribbingsgatan i norr och Welandergatan-Lövängsgatan i söder. Huvudsakligen är området bebyggt med villor och radhus men i sydost ligger Apslättens solgårdshus (lamellhus). Apslätten är dock egentligen ett gräsområde och en fotbollsplan i skogen söder om Kålltorps gård (idag fritidsgård) och öster om solgårdarna. De västra delarna, väster om Kyrkåsgatan och Delsjövägen, av detta område betraktas nog idag som delar av Kärralund medan de östliga delarna (inklusive Apslätten) ihop med delar av Härlandas tidigare område norrut mot Torpagatan-Härlandavägen-Härlanda fängelse av de flesta betraktas som Kålltorp.

Primärområdet Kålltorp omfattar idag Kålltorp från Welandergatan i söder till Härlanda tjärn och Renströmska sjukhusets område (men inte Studiegångens studentboende) till Torpagatan i norr med Munkebäcksgatan-Delsjövägen som gräns i väster. Dessutom omfattas hela ursprungliga Härlanda (Kaggeled) väster om Kaggeledsgatan till Härlandavägen-Lilla Munkebäcksgatan i våster och norrut till Motrvägen. Det senare norra området inkluderar områden som tidigare tillhörde Sävenäs och som kallas Munkebäck, en beteckning som för de flesta idag omfattar hela det område som tillhör Kålltorps primärområde norr om Torpagatan. Härlanda kyrka och Härlanda kyrkoruin ligger i Kålltorps primärområde.

Kyrkligt är Kålltorp tillhörande Härlanda församling som bildades 1951 som en utbrytning ur Nylöse och Örgryte församlingar. Från början tillhörde Kålltorp Örgryte församling.

Kålltorp

Kålltorps primärområde (210).

Advertisements

En guide till Göteborgs stadsdelar – Gårda

I likhet med Krokslätt och andra delar av Örgryte socken (Örgryte landskommun från 1862) inkorporerades Gårda i Göteborg stad 1923. Innan dess var det det först åkrar och marker tillhörande de många storgårdarna och herrgårdarna i socknen, Örgryte Stom (senare Jakobsdal), Böö, Stora Gårda (ofta bara Gårda), Kålltorp, Överås och Underås. Under 1800-talet bebyggdes Gårda med fabriker och bostäder för arbetare.

Bostäder fanns längst i norr, på Norra Gårda norr om dagens Ullevigatan, på den tiden Dämmegatan. Där spårvägshallarna ligger idag fanns det flera kvarter med landshövdingehus och ett torg, Rantorget. Där det idag finns bostadshus fanns tidigare fabriker och spårvägshallar. Även där det idag finns kontor fanns det på den tiden småindustrier. Öster om nuvarande motorväg och järnväg låg ytterligare ett antal kvarter. Nordgränsen gick ungefär där Alströmergatan ligger idag Området norr därom var en del av Göteborgs stad från starten, en del av de så kallade donationsjordarna. Gubbero som låg i det som 1923 blev stadsdelen Gårda var ett landeri vilket betyder att deras marker från var donationsjord och att det borde varit en del av Göteborgs stad även innan 1923. Men det ser ut att ha legat utanför stadens område 1855 och även 1909. Anledningen till det är inte känd.

Mellan Gubbero och nordgränsen för Gårda låg ett område som tillhörde Kålltorps gård. Detta område införlivades i Göteborgs stad 1909. Gränsen har nog så länge folk minns dock ansetts ha gått vid järnvägen, senare motorvägen, i norr. Västgränsen är förstås och har alltid varit Mölndalsån. Gubbero tillhör idag, både i folks medvetande och formellt, i Olskroken.

Direkt söder om Dämmegatan, i Södra Gårda, fanns en blandad bebyggelse med villor och små hyreshus längst mot öster som mot söder övergick i kvarter med landshövdingehus. Ungefär hälften av dessa kvarter upptas idag av motorvägen. Förutom längst i söder är alla dessa hus rivna och ersatta med kontorsbyggnader, och parkeringshus. Allra längst söderut fanns det återigen villor, men mycket större enfamiljsvillor än de i norr. Idag är dessa ersatta av parkeringshuset och varuhuset Focus samt en biltrafikapparat. Gränsen för Gårda i söder gick och går i Örgrytevägen. Gränsen i öster gick vid bergskanten (Ranängsbergen).

Gårda

Gårda, Underås, Överås och Bö år 1908. Kartan innefattar också planer så allt som syns byggdes aldrig.

Mot Mölndalsån låg hela vägen en rad industrier. Många av dessa byggnader finns kvar idag men är ombyggda till bostäder och kontor.

År 1900 bildades Gårda municipalsamhälle inom Örgryte Landskommun, men det upplöstes igen år 1921. Municipalsamhället omfattade inte området norr om nuvarande Alströmergatan (då Ceresgatan) och Gubbero. 1922 införlivades de kvarvarande delarna av Örgryte socken med Göteborg stad. Förutom Gårda omfattade detta också nuvarande Krokslätt, Överås, Bö, Skår, Kallebäck, Jakobsdal, Lunden, Kärralund, Stora Torp, Lilla Torp, Delsjöområdet, Skatås, Härlanda tjärn, Vidkärr, Torpa, Fräntorp, Sävenäs och Björkekärr. Idag ingår Överås, Bö, Skår, Jakobsdal, Stora Torp, Lilla Torp och ibland också Kärralund i det som idag brukar kallas Örgryte.

Gårda idag

Numera ingår Södra Gårda (söder om Ullevigatan) i primärområdet Heden medan Norra Gårda ingår i primärområde Stampen. Kyrkligt ingår delar av Gårda i Örgryte församling tillsammans med delar av Lunden samt hela Delsjön, Jakobsdal, Överås, Kärralund, Torp, Bö, Skår och Kallebäck. Norra Gårda ingår istället i St. Pauli församling.

Gubberområdet nordöst om järnvägen uppfattas nog idag som en del av Olskroken och hör till Olskrokens primärområde tillsammans med kvarvarande husrad från kvarteren öster om motorvägen och järnvägen men nedanför berget.

 

Kålltorp

Namnet Kålltorp hittas första gången i en handling från Sävedalens ting, den 22 juni 1416, och skrevs då Kolletorp, senare Koltörp, Kortorp, Kårtorp, Kåltorp med flera stavningar. Ursprunget kan härledas till de två gårdar, Nedergården och Övergården som låg i trakterna av nuvarande Virginsgatan och Nedergårdsgatan, och det torp som ska ha legat i utkanten av byn.

Kålltorp Nedergården ägdes 1650 av Per Lilie som då sålde den till landshövding Per Ribbing och dennes hustru Kristina Ryning. Ribbing bytte senare till sig hemmanet Sävenäs av Göteborgs stad mot Kålltorp Nedergården, som därmed förlorade sin frälserätt och blev skattehemman.

Kålltorp Övergården ägdes 1663 av Gustaf Herman Wrangel. 1703 ägdes den av postinspektoren Johan Thelin och biskopinnan Elisabeth Westerman (hans svärmor?).

1755 inköptes Kålltorp övergården av Niclas Sahlgren, och strax därefter köpte han Kålltorp Nedergården på auktion efter Wilhelm de Silentz avlidna änka Ingrid.

Bägge Kålltorpsgårdarna inköptes 1786 av J.F. Bauer på Gubbero och 1809 av källarmästaren Olof Landtman. 1813 övergick den till kronofogden Jacob Grönvall. 1820 inropades Kålltorp på auktion av handels- och politieborgmästaren, lagman P H Ekström.

Mangårdsbyggnaden till Kålltorp Övergården finns kvar än idag och burkar kallas ”herrgården”. Nedergården låg en gång ”nedanför”, där Nedergårdsgatan nu finns. Båda gårdarna sambrukades från 1791, då J F Bauer förvärvade dem, fram till 1904, då Göteborgs stad köpte in gårdarna. 1909 införlivades Kålltorp i Göteborgs stad. På markerna anlades Kålltorps sanatorium, senare Renströmska sjukhuset. Åker- och ängsmarker bebyggdes under 1920-40-talet med villor, radhus och hyreshus.

Kålltorps Övergård

Kålltorps Övergård 1920

Den 26 juni 1869 avled grosshandlare Sven Renström. Han bestämde i sitt testamente att ett belopp av 1.500.000 riksdaler riksmynt skulle tillfalla Göteborgs stad. 1.000.000 skulle utgöra en huvudfond att förvaltas under benämningen Renströmska fonden. Ränteavkastningen skulle disponeras av stadsfullmäktige och då för allmännyttiga ändamål i staden.

År 1903 föreslog den förste stadsläkaren i Göteborg, att ett lungsotssanatorium borde uppföras och därefter beslutade Göteborgs stadsfullmäktige att den Renströmska fonden skulle bidra med 300 000 kronor för ändamålet och att sjukhuset skulle bära Sven Renströms namn. En lämplig tomt fanns vid stadens egendom Kålltorp i Örgryte socken, men planerna fördröjdes, då tomten enligt testamentet måste ligga inom stadens gränser. Eftersom detta ansågs vara den lämpligaste platsen, beslutade stadsfullmäktige att försöka införliva området med staden, vilket också skedde genom ett kungligt brev 1908 då de båda Kålltorpsgårdarna köptes för 200 000 kronor.

Under tiden hade stadsfullmäktige till minnet av kung Oscar II:s och drottning Sophias guldbröllop avsatt 200 000 kronor för bekämpandet av tuberkulos inom Göteborg. Dessa pengar fick användas till byggandet av särskilda paviljonger i samband med det föreslagna lungsotssjukhuset. Byggnadsritningarna av Ernst Torulf godkändes av stadsfullmäktige 1909. Sjukhuset invigdes 21 april 1913 och hade då kostat 815 000 kronor. Renströmska fonden hade bidragit med drygt halva summan och de resterande av stadsfullmäktige samt statsbidrag. Antalet vårdplatser var 190.

Sanatoriet låg högre än vad vattentrycket i stadens ledningsnät nådde, vilket löstes genom egen brunn och ett eget 23 meter högt vattentorn, beläget på en höjd intill. Tornet var en mörkbrun, åttakantig byggnad med tegeltak. Vattentornet revs 1958.
Den 16 juni 1927 bestämde stadsfullmäktige att det inom anstaltens område skulle uppföras en ”för vuxna tuberkulösa personer avsedd paviljong jämte liggterrasser”. Tillbyggnaden stod klar 1929 och innebar ytterligare 72 vårdplatser.

Läs mer om Kålltorps historia: Delsjöområdet,