Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

von Holten

Kvarteret Härbärget

På 1600- och 1700-talet bildade kvarteren Arkaden (Östra Hamngatan-Södra Hamngatan-Fredsgatan-Drottninggatan) och Härbärget (Fredsgatan-Södra Hamngatan-Östra Larmgatan-Drottninggatan) ett enda långt kvarter. Efter branden 1792 anlades Fredsgatan och det nybildade kvarteret bebyggdes med stenhus i två till tre våningar.

Hela den östra delen av kvarteret, tomterna 3-7 och 133-134 upptogs av Bloms Hotell / Grand Hotel Haglund mellan 1808 och 1972. Grand Hotel Haglund omfattade även tomterna 126-127. Därefter har det varit en ny fastighet som till en början hette Citypassagen men idag inte har nåt särskilt namn.

Kvarteret omfattar även nuvarande Brunnsparken och Palace-byggnaden.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 125,
Rote 4, tomt 126, Röhl, Utfall, Barthengren, Segerlind, Sandahl, Haglund
Rote 4, tomt 127, Haglund
Rote 4, tomt 128, Lundborg, Oterdahl, Benecke, Hertz, Delmonte
Rote 4, tomt 129, Lake, Friberg, Linde,
Rote 4, tomt 130, Lind,
Rote 4, tomt 131,
Rote 4, tomt 132,
Rote 4, tomt 133, Wessberg, Blom
Rote 4, tomt 134, Blom
Rote 4, tomt 135, Norman
Rote 5, tomt 1, Carlberg, von Jacobson,  Jacobsonska sockerbruket, Fürstenberg, Palace Hotell
Rote 5, tomt 2, Järnvågen, Damm, Tham, von Jacobson, Eckerman, Santesson
Rote 5, tomt 3, Limmerhult, Patkul, Wohlfahrt, Damm, Blom, Grand Hotel Haglund
Rote 5, tomt 4, Rasch (Rask), Rising, Lüdert (Lüder), Hoppe, Norman, Sahlgren & Söner
Rote 5, tomt 5, Lüdert (Lüder), Feigel, Almroth, Santesson, Gjers, Segerlind, Kullberg, Dymling, Emanuel Magnus & Co, Magnus, Eckhart
Rote 5, tomt 6, Håkansson (Lenberg), Dittmer, Dijkman, Flobäck, Willerding, Gjers, Eckhart, von Holten, Berg, L. Fürstenberg & Co
Rote 5, tomt 7, Berling, Brinck, Flodin, Björck, Lindström
Rote 5, tomt 8, Weissman, Braun-Johan, Macklier, Utfall, Barthengren, von Matern, Lindström, von Holten, Wewetzer, Indebetou, Lichtenberg, Södra Hamngatan 47
Rote 5, tomt 9, Mörck, Sjöberg, Boethius
Rote 5, tomt 10,
Rote 5, tomt 11, Baltzer,  Bromelius, Häger, af Sandeberg, Neuman

Härbärget

Advertisements

Släkten von Holten

Den förste av släkten von Holten som var bosatt i Sverige var Johan-Jakob von Holten (1768-1841). Han föddes i Hamburg och invandrade senare till Göteborg där han fick anställning hos handlaren Peter Militz år 1787. År 1791 slutade han hos denne och grundade en egen firma.

Han var i sitt första äktenskap gift med Anna Margareta Sjögård (1772-1802) och i sitt andra med Catharina Beata Hummel (1782-1839). Hans son Johan David von Holten (1814-1906) var bland annat ordförande i Göteborgs folkskolestyrelse. Johan Jakob von Holten och Johan David von Holten var innehavare av Marieholms landeri och ägare av Aspenäs.

Robert Leopold von Holten, son till grosshandlaren Anders von Holten (1795-1873), bror till Johan David von Holten, var för sin del stadsmäklare och grosshandlare. Hans son Anders Gustaf von Holten (1873-1958) var amanuens på Göteborgs stadsbibliotek samt medlem av Sällskapet Bröderna.

Släktskapsrelationer:

Aspenäs

Aspenäs ligger vid norra stranden av sjön Aspen i Lerums kommun.

Enligt myter och sägner fanns det bebyggelse på Aspenäs redan på 1400-talet, men det är först i samband med Brynte Birgersson Lillie som den 18 november 1569 erhöll mark som en gåva från Johan III, som det finns säkra historiska uppgifter. Det var just Brynte Birgersson Lillie som sedermera lät bygga Aspenäs Säteri, det vi idag kallar Aspenäs Herrgård.

1572 stod Aspenäs färdigt. Ägaren, som då kallade sig Brynte Birgersson af Aspenäs, var vid denna tid mest ryktbar som framgångsrik fältherre under nordiska sjuårskriget, men senare även som regional överbefälhavare i Västergötland och ståthållare på Älvsborgs fästning. Släkten Lillie kom att stanna på Aspenäs från 1569 till 1730. En av ättlingarna, överste Johan Abraham Lillie, gav sin hustru, Fru Karin Stake till Wallox-Säby, sätesgården Aspenäs i morgongåva, tillsammans med hälften av de gårdar och lösören han kunde ärva eller förvärva.

Anders Nilsson, adlad Cederflycht (1670-1747) tillträdde 1730. Han sålde järn och brännvin och var dessutom kapare utanför Västkusten – en lönsam kombination. År 1748 köptes Aspenäs säteri av Nils Lilliekreutz, som var bulvan för den verklige köparen, köpman Nicolas Jacobson. Eftersom Aspenäs fortfarande var ett frälsegods, måste ägaren vara adlig.

Affären ordnades så att Lilliekreutz pantskrev fastigheten till Jacobson, som sedemera adlades (1756) och då kunde köpa Aspenäs. von Jacobson uppförde en praktfull huvudbyggnad i trä, rustade upp ekonomibyggnaderna, odlade omfattande trädgårdsanläggningar och startade ett tegelbruk i närheten. Han var även en köpman med monopol på sockertillverkning i Göteborg. Samuel Bagge kom att överta Aspenäs på ett liknande sätt, när von Jacobsons son, Jacob, svårt skuldsatt var tvungen att sälja Aspenäs år 1780. Bagge handlade med tjära, järn och jordbruksprodukter. År 1800 fick han Kunglig Majestäts tillstånd att köpa Aspenäs med flera frälsesäterier. Med tilltagande ålder försummade han dock underhållet av gården.  År 1808 tog en av sönerna över, varpå egendomen delades upp.

Nu köptes Aspenäs, i minskat format, av Johan von Holten. Han lämnade sin dåvarande karriär bakom sig för att ägna sig åt upprustningen av det förfallna herresätet. Den nuvarande herrgårdsbyggnaden, uppförd 1823 på en husgrund från 1500-talet, är Johan von Holtens verk.

1894 köptes Aspenäs av grosshandlare Arthur Seaton. Han var en företagsam man med näsa för nymodigheter, men också för stil, elegans och yppersta kvalitet. Detta kom att märkas på Aspenäs i alla avseenden. Det blev nu en mönstergård med paraddjur som rasrena hästar och kor med god stamtavla. En lindallé planterades för att leda vägen fram till egendomen där park och trädgård uppfördes med nya slags blommor och träd, allt i engelsk stil.

Seatons höll många överdådiga fester med dåtidens överklass, till och med det svenska kungahuset fanns bland gästerna. Besökarna hämtades av Carl Emil Johansson vid järnvägsstationen i Jonsered och transporterades med ångslup över sjön till Aspenäs säteri. År 1900 ersattes slupen av en eldriven båt vid namn Giralda.

När Arthur Edward Seaton dog år 1912 tog hans son George över driften. Tiderna var tuffa och George var inte lika duktig affärsman som sin far. Under perioden 1927-29 styckades den sista marken upp och såldes. Herrgårdsbyggnaden med tillhörande mark på 5,5 hektar köptes då av grosshandlaren Axel Valdemar Holm.

De sista privatpersonerna som ägde och bodde på herrgården var makarna Tellander. De köpte herrgården 1930 och bodde där fram till 1958. De testamenterade gården till Lerums kommun. Från 1967 har Aspenäs herrgård använts som hotell och konferensanläggning.

Sedan år 2000 driver Comwell, en skandinavisk koncern för konferens och avkoppling, Comwell Aspenäs.

Aspenäs

Aspenäs

Huvuddelen av texten hämtad från Comwell Aspenäs hemsida.