Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Åkerman

Kvarteret Arkaden

På 1600- och 1700-talet bildade kvarteren Arkaden (Östra Hamngatan-Södra Hamngatan-Fredsgatan-Drottninggatan) och Härbärget (Fredsgatan-Södra Hamngatan-Östra Larmgatan-Drottninggatan) ett enda långt kvarter. Efter branden 1792 anlades Fredsgatan och det nybildade kvarteret bebyggdes med stenhus i två till tre våningar.

På 1890-talet revs en del av kvarteret då Sveriges enda privatägda gata, Arkaden, drogs snett igenom kvarteret och en stor tegelbyggnad med torn uppfördes.

I kvarteret fanns flera kända företag, bl.a. Arcade restaurang och smörgåsaffär, Brobergs Tobakshandel, Törnstens herrekipering, Waidele musikaffär, Stibergs hörna och Hugo Bonanders damfrisering.

Samtliga hus i kvarteret revs 1969-1974 och de tre nuvarande byggnaderna uppfördes. År 2000 byggdes kvarterets inre delar om och nya höga entrépartier tillkom på hörnen i sydväst och nordost.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 116, Herwegh, Kåhre, Åkerman, Roos, Dickson, Heyman
Rote 4, tomt 117, Ström, Sahlgren, Sandberg, Kåhre, Bronander, Jansson, Rhedin
Rote 4, tomt 118, Wohlfahrt, Spång, Lembke (Lemke), Sjöberg, Schiller
Rote 4, tomt 119, Lind, Schildt, Berg, Wetterquist, Wetterman, von Schaffrath, Söderberg, Sjöberg
Rote 4, tomt 120, Kierr, Poies (Pois), Fogelberg, Arfvidsson
Rote 4, tomt 121, Kinnarid (Kinnert), Meijer, Oterdahl, Fogelberg
Rote 4, tomt 122, Friberg, Fogelberg
Rote 4, tomt 123, Eilking. En av de tomter som försvann när Fredsgatan anlades.
Rote 4, tomt 124, Lohman, Liedblad & Sjögren, Warburg, Andersson, Hyllengren
Rote 5, tomt 12, Dellinghusen (Dellinghausen), Böker, de Silentz, Oterdahl, Engelblom, Benecke
Rote 5, tomt 13, Dellinghusen (Dellinghausen), Tham, Gripenstedt, Habicht, Colliander
Rote 5, tomt 14, Böker, Ström, König, Sandberg, Bronander, Bahrman, Janse, Rhedin
Rote 5, tomt 15, Salfelt, Bratt, Edenberg, Zachrisson, Wohlfahrt, Westerling,  Westerling & Wohlfahrt, Franck
Rote 5, tomt 16, de Buur (de Boer), Ollonberg, Herwegh, Andersson, Kåhre, Roos, Dickson, Heyman
Rote 5, tomt 17, Hertzen (Hartzen), Herwegh, Kuhn, Nissen, Tanggren, Heegh, Spargren, Nordenberg, handelsfirma G Lewien, Denninghoffska huset

Arkaden

Advertisements

Kvarteret Frimuraren

Kvarteret Frimuraren är ett kvarter i centrala Göteborg i stadsdelen Inom Vallgraven som ligger mellan Korsgatan-Södra Hamngatan-Östra Hamngatan-Drottninggatan. Beboddes under 1600-talet främst av nederländska handelsmän.

På kvällen den 14 april 1721 utbröt en brand i ett hus på Holländaregatan (nuvarande Drottninggatan) och hela kvarteret brann ner. Totalt förstördes 213 byggnader i branden. Det utgick ett påbud från regeringen att de nya husen skulle uppföras i sten eller korsvirke, men trots detta kom de flesta nya husen att uppföras i trä.

Tomterna längs Drottninggatan tillhörde fjärde roten och de längs Södra Hamngatan och Östra Hamngatan tillhörde femte roten. Från 1923 ändrades den administrativa indelningen varvid kvarteret namngavs efter Frimurarlogens verksamhet i kvarteret. Större förändringar skedde år 1978, då Svenska Handelsbankens hus uppfördes i den östra delen och år 2001, då Riksbankshuset byggdes om.

Den 20 december 1802 eldhärjades staden åter och hela kvarteret brann ner. Det Arfvidsonska stenhuset vid Södra Hamngatan 29 skadades, men i övrigt hade kvarterets byggnader bestått av trähus, vilka totalförstördes. Efter branden diskuterades en ny reglering av tomterna, vilken stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg motsatte sig. Bland annat föreslogs att Korsgatan skulle breddas. En tomtkartbok med rotenummer och mått färdigställdes 1809–1810, och den är den ännu gällande, även om beteckningarna ändrades vid den nya kvartersindelningen 1923. Det har även skett sammanslagningar av tomtnummer, i de fall tomterna haft samma ägare.

Efter branden 1802 förändrades stadsbilden och de gamla trähusen ersattes med en lång rad trevåningshus med varierande stil, men ändå anpassade till varandra. Den förändringen omfattade även det intilliggande kvarteret Kommerserådet. Enhetligheten kom genom åren att förändras, bland annat genom uppförandet av Riksbankshuset på 1880-talet och Livförsäkringsbolaget Nordstjernans hus år 1907.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 110, Westerman, Braun-Johan, Hägg, Aman, von Ackern, Olbers, Törnsten, Rydin, Heyman
Rote 4, tomt 111, Knipe (Knip), de Block, Meijer, Band, Lake, Gieseke, Bornander, Bagge, Wahrenberg, Liedbom, Walcke, Warburg, Blidberg
Rote 4, tomt 112, Meijer, Damby, Jordan, Örtegren, Coopman, Riksbankshuset
Rote 4, tomt 113, Wernle, Lillia, Braun Johan, Cederflycht, Grill, Tham, Arfvidson, Roos, Sjöberg, Drottninggatan 30
Rote 4, tomt 114, Wernle, Kock, Arfwedsson, Hamilton, Hammarin (Hammarberg), Liedgren, Holmgren, Kullman, Matzen, Dahl, Bagge, Frimurarlogen
Rote 4, tomt 115, Dreijer, Braun, Hacker, Lamberg, Brun, Sandberg, Kjellberg, Blidberg, Zachrisson, Wesslau, Natt & Dag, Antonsonska huset
Rote 5, tomt 18, Schröder, Bratt, Lamberg, Krusell, Gamla Handelsbankshuset
Rote 5, tomt 19, Schale (Schael), Amija, Hertzen, Coopman, Sjögren, Sandahl, Söderberg, Korn, Wernbom, Grundberg Stade och Co, Allmänna Liv Oden-huset
Rote 5, tomt 20, Stewart (Styfwert), Treutiger, Henriksson, Schröder, Busck, Granberg, Ahlgren, Söderström, Kåhre, Gumperts hörne,
Rote 5, tomt 21, Schmidt, von Saveland, Persson, Habicht, Bagge (Uddevalla-Bagge), Sernström, Peter Peterson, Magnus, Josephsson, Silvanderska huset
Rote 5, tomt 22, Wenck, Matzen, Schröder, Schildt, Schutz, Svan, Feundt, Peter Peterson, Frimurarlogen
Rote 5, tomt 23, Lindsay, Påfvenfeldt, Manorgen, Haberman, Frimurarlogen
Rote 5, tomt 24, Wernle (Werle, Werler), Lillie (Lillia), Elers, Mörner, Braun Johan, Cederflycht, Grill, Tham, Arfvidson, Holterman, Fröding, Boye, Josephi, Kling, Malmsjöhuset
Rote 5, tomt 25, van Schoting, de König, Engelke, Schiller, af Sandeberg, Andreas (Anders) Andersson, Malm, Prytz, Ständernas Bank (Riksbanken), Riksbankshuset
Rote 5, tomt 26, Knipe, de Block, Hansson, Engelke, Thornton, Liedsten, Staaf, Maule, Andreas (Anders) Andersson, af Dittmer, Riksbankshuset
Rote 5, tomt 27, Spalding, Schönleben, Hamilton, Cahman, Arfvidsson, Sahlgren, Low & Co, Åkerman, Blidberg & Stridsberg, Blidberg, Åkermanska huset
Rote 5, tomt 28, Braun-Johan, Hägg, Rosenbusch, Krantz,
Rote 5, tomt 29, Aman, von Ackern, Krantz, Törnsten, Rydin, Heyman

Kvarteret Frimuraren

Kvarteren norr om Domkyrkan 1888

Kvarteren Kommerserådet, Frimuraren, Arkaden (norr om Drottninggatan), Holländaren, Domprosten, Bokhållaren och Värnamo (söder om Drottninggatan. År 1888.

Åkermanska / Blidbergska huset

Åkermanska huset eller som det också kallas, Blidbergska huset, är ett kontorshus med affärslokaler. Huset ligger vid Södra Hamngatan 25, Korsgatan 2–6 och Drottninggatan 24 i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Den 8 december 1986 blev huset byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen.

I slutet av 1600-talet låg ett av stadens fåtaliga stenhus på tomten. Det köptes i november 1691 av generalguvernören Johan Benedict von Schönleben. I augusti 1706 köptes huset av staden och var kommendantbostad fram till den stora branden 1721. Handelsmannen Gustaf Cahman lät bygga ett stort tvåvåningshus i trä, som stod färdigt 1745. Hans förfäder hade varit orgelbyggare i tre generationer och fadern hade 1734 byggt domkyrkoorgeln. Vid eldsvådan 1802 brann huset ner.

Landskamrer Fredrik Magnus Åkerman (1754–1830) köpte 1804 fastigheten, som hade sin gård mot Drottninggatan. Han lät därefter bygga det nuvarande trevåningshuset. Huset hade ursprungligen en bred mittportal med kolonner och fritrappa samt två nedgångar till 1600-talskällaren.

Byggnaderna på dessa ursprungligen fyra sammanbyggda fastigheterna tillhör de få kvarvarande av den enhetliga empirebebyggelsen, som efter bränderna 1802 och 1804 tillkom längs Stora Hamnkanalens södra sida. De byggdes 1803–09 efter ritningar av den danske arkitekten Michael Bälkow (1772–1839). Byggnaderna är uppförda av tegel i tre våningar, putsade och avfärgade i grått och vitt. Taken är täckta delvis med plåt och delvis med tegel.

I huset på Södra Hamngatan 25 öppnades 1830 det som senare blev Gumperts bokhandel. År 1847 utbröt det upplopp som går under namnet ”det stora tullkriget”. Upploppet utlöstes av ett beslag som gjordes hos tulldistriktchefen Wilhelm Karström som bodde i huset. Demonstranterna drog härjande fram i staden och krossade 1 600 fönsterrutor. Huset fick alla fönster krossade och väggarna nedsmetade.

Södra Hamngatan / Korsgatan

Södra Hamngatan / Korsgatan

Handelsmannen Peter Blidberg köpte huset är 1833 och använde bottenvåningen som lokal för klädbutiken Blidberg & Strindberg från 1857.

Huset vid Korsgatan 4 byggdes 1891 på till nuvarande höjd. År 1897 gjordes en ombyggnad med fasadförändringar då bland annat skyltfönster i form av burspråk tillkom på andra våningen mot Södra Hamngatan. Arkitekt för ombyggnaden var Hjalmar Cornilsen.

Ahlströms konditori flyttade in i byggnaden år 1901 och ligger där än.

1906 och på 1940-talet gjorde fler förändringar bland annat genom att ta upp större butiksfönster i bottenvåningen.

År 1918 övertogs huset av AB Industribanken och därefter har en rad förändringar skett för olika kontor och butiker.

Drottninggatan 24 - Korsgatan 6

Drottninggatan 24 – Korsgatan 6, Göteborg. Foto från år 1959. Fotograf Stig Sjöstedt. Göteborgs stadsmuseums bildsamling.

Wasséns Läderaffär etablerades 1868 i en lokal på Vallgatan 39. Efter nära 100 år flyttade den 1967 till hörnhuset vid Korsgatan 6 och Drottninggatan 24

I hörnet av huset mot Korsgatan/Södra Hamngatan låg åren 1972-84 antikvariatet Samlaren där system verkade sakans totalt, böckerna låg i drivor och högaren. Besökare fick manövrera med försiktighet i gångarna mellan drivorna, högarna och hyllorna:

Göteborg har genom åren haft ett antal remarkabla antikvariat. Ett som många äldre göteborgare kommer ihåg med närmast skräckblandad förtjusning var ”Samlaren. Antikvariat och konsthandel”, som startades av Svante Grauers redan 1939 i en lokal på Kungsgatan 56 (nästan framme vid Fredsgatan). 1972 flyttade det till hörnet av Korsgatan och Södra hamngatan, för att sedan på hösten 1984 på grund av hyreshöjning tvingas stänga. Under ytterligare några år drevs antikvariat i samma namn i en källarlokal högt upp på Erik Dahlbergsgatan (nr 22).

[…]

De första åren levde nog affären upp till sin målsättning att syssla med försäljning av både böcker och konst, men efterhand trängde boktravarna ut konsten. Så länge antikvariatet höll till i lokalen på Kungsgatan kunde befintliga bokhyllor hjälpligt härbärgera böckerna, men efter flytten till Södra hamngatan blev det nödvändigt att också ta all befintlig golvyta i anspråk. Till slut växte sig boktravarna manshöga och vajade som mogen råg när man gick förbi. Den besökande trängdes mellan de staplade böckerna och här och var gick man i en mjuk sörja av söndertrampade volymer. Det var omöjligt att två kunder möttes, endast en kunde leta i högarna åt gången – och längst in i det kaotiska myllret satt en liten gråhårig, försynt och vänlig man, prydligt klädd i kostym och slips, som lugnt förklarade att han nog var innehavare av Sveriges slarvigaste antikvariat.

Vid den senaste ombyggnaden 1985 togs burspråken bort och nya spröjsade fönster med ursprunglig karaktär sattes in i huset mot Södra Hamngatan. Samtidigt inreddes vinden, taket höjdes mot gården och nya takkupor byggdes.

Delar av texten från Wikipedia.

Ellesbo

Del 6 av 9 i serien Gods och gårdar i Bohuslän
Endast för medlemmar

Åkerman – Gränges

Del 6 av 7 i serien Direktörsfamiljer

En gren av familjen Åkerman kom under ett antal årtionden (1970- och 1980-talen) att inneha betydelsefulla positioner inom det svenska näringslivet, en annan gren, avlägset släkt med den första kom att inneha en rad poster i det offentliga Sverige. Till den senare grenen hörde Joachim Åkerman (1798-1876) svensk fysiker, kemist och ämbetsman, hans son Richard Åkerman (1837-1922), metallurg, generaldirektör och riksdagsman samt dennes son Joachim Åkerman (1868-1958), militär, statsman och kommunalpolitiker. Även i nästa generationer fanns fler militärer, såsom Richard Åkerman (1898-1981) och Gustav Åkerman (1901-1988) samt tekniker som Oscar Åkerman (1899-1996)

Till den förstnämnda grenen av familjen hörde Fredrik Åkerman (1800-1877) och dennes bror August Åkerman (1802-40). Deras far, Fredrik Magnus Åkerman (1754-1830) var landskamrer i Göteborg. Hans bror Christian Helmich Åkerman (1747-18?) var grosshandlare i Göteborg och ägare till ett par att de största trankokerierna som fanns i Bohuslän under sillperioden på 1700-talet. Den yngre Fredrik Åkerman var först domare och sedan statlig ämbetsman i bland annat bergskollegium och Kommerskollegium. 1866 avsade han sig alla statliga uppdrag. Han blev adlad 1843 och 1853 köpte han godset Mälsåker. Han dog utan arvingar.

Augusts son Henrik Åkerman (1840-1905) var diplomat i en mängd länder, dock längst tid i Frankrike där han också dog 1905. Han hade ett antal söner, Johan Åkerman (1896-1982) och Gustaf Åkerman (1888-1959). Bägge dessa två var professorer i nationalekonomi. En kusin till dem var Gunnar Åkerman, kansliråd i försvarsdepartementet. Johan Åkermans son är författaren Nordal Åkerman (1941-) som är gift med Sigrid Combüchen (1942-), också författare.

Gustaf Åkerman son Johan Åkerman (jr) (1925-1998) var svensk finansman och direktör, bland annat VD i Gränges AB 1971-1977, utredare på industridepartementet 1977-78, finansdirektör i Statsföretag 1981-1983 samt direktör i Handelsbanken 1983-85. Han var under lång tid också styrelseledamot i Dagens Nyheter och folkpartistisk politiker.

Utöver den här beskrivna familjen Åkerman finns många andra finansmän i Sverige med namnet Åkerman. De tillhör andra släkter med samma namn.

Tofta herrgård

Del 3 av 9 i serien Gods och gårdar i Bohuslän

Tofta herrgård härstammar från 1400-talet, då gården förlänades till lagmannen i Bohuslän. Under 1600-talet blev gården ett rusthållshemman för Bohusläns dragonregemente. Gården ligger mellan Kungälv och Marstrand.

Under andra halvan av 1700-talet byggdes huvudbyggnaden om i karolinsk stil och flyglarna tillkom. En trädgård i fransk stil med geometriska former anlades. Gården ägdes då av grosshandlaren Christian Helmich Åkerman (1747-18??). Han var son till Erik Helmich Åkerman (1690-1763), kapten vid Bohusläns regemente, och Lena Greta Hasselberg (1717-86). Christian Helmich Åkerman var gift med Margareta Charlotte Arfvidsson (1757-1821) från en annan grosshandlarfamilj i Göteborg. Deras dotter Charlotte Åkerman (1782-1827) var gift med Niclas Oterdahl (1763-1844) , från ytterligare en annan rik göteborgsfamilj.

Tofta herrgård

Tofta herrgård

Under 1800-talet uppfördes en fyra våningar hög väderkvarn, ett brännvinsbränneri tillkom och 64 tunnland mark vallades in från havet. I början av 1900-talet köpte Eric Adolf Hallin egendomen och inredde den i Carl Larssons anda. Senare kom Hushållningssällskapet i Bohuslän att överta gården.

År 1981 sålde Hushållningssällskapet i Bohuslän Tofta till Lillemor och Bertil Karlander, som till en början drev gården konventionellt med kor, grisar och spannmål.  2004 flyttade sonen Petter tillbaks till Tofta med sin familj, efter 10 år i Oslo. Tillsammans med sin fru Karen etablerade de Tofta Herrgård Konferens, som i dag arrangerar konferenser och företagsevenemang året om, förutom weekends, bröllop och fester, och inte minst det mycket uppskattade julbordet. Sen 2007 kan Tofta Herrgård Konferens även erbjuda övernattning på gården. En del av gårdens ägor är naturreservat och i närheten ligger Lycke golfklubb.

Åkerman – 1700-talets största trankokare

Del 10 av 18 i serien Sill, sillfiske och sillperioder

Erik Helmich Åkerman(1690-1763) var kapten vid Bohusläns regemente. Han var gift med Lena Greta Hasselberg (1717-86). Deras äldste son Christian Helmich Åkerman (1747-18?) blev grosshandlare i Göteborg och ägare till ett par att de största trankokerierna som fanns i Bohuslän under sillperioden på 1700-talet.

C.H. Åkerman var ägare till Tofta herrgård som var en egendom som var till för att försörja officerare vid Bohusläns regemente. Ett så kallat rusthållshemman. Åkerman byggde om herrgården i karolinsk stil.

På Stensholmen och det med Stensholmen sammanbyggda Rörholmarna rakt utanför Toftahalvön i Hålta socken i nuvarande Kungälvs kommun låg tre stora salteri- och trankokerianläggningar. Den största ägdes av Christian Helmich Åkerman år 1787. Detta trankokeri, byggt av Peter Ekman 1778, hade hela 36 kittlar och var det största i hela Bohuslän. Enligt de flesta källor tycks Ekman ha sålt detta verk till Fredrik Magnus Åkerman år 1784. Enligt en del källor verkar det dock som han behöll en andel i Stensholmens trankokeri. Stora Rörholmens sillsalteri som producerade 5 000 tunnor salt sill per år ägdes också av Åkerman medan Lilla Rörholmens skärgårdsverk år 1787 ägdes av Niclas Arfvidsson och 1803 av P.B. Hammar. Utöver detta ägde han även Bringebärsholmens stora trankokeri med 24 kittlar söder om Tjörn.

Mellan 1784 och 1794 drev Christian Helmich Åkerman också en mindre tobaksfabrik i Masthugget där han ägde en egendom. Han drev också ett bränneri på Tofta herrgård med stor produktion. Åkerman var däför förmodligen också en större spannmålshandlare i Göteborg.

Christian Helmich Åkerman var gift med Margareta Charlotte Arfvidsson (1757-1821) från en annan grosshandlarfamilj i Göteborg. Deras dotter Charlotte Åkerman (1782-1827) var gift med Niclas Oterdahl (1763-1844) , från ytterligare en annan rik göteborgsfamilj.

Yngre brodern till Christian Helmich Åkerman, Fredrik Magnus Åkerman (1754-1850)  var landskamrer. Han var gift med Niclas Oterdahls syster Ingeborg Oterdahl (1761-1825). F.M. Åkerman var också syssloman i konkursen för John Hall & Co. I likhet med Niklas Björnberg och David Low berikade han sig säkerligen på detta uppdrag.

De sentida bankdirektörerna (slutet av 1900-talet) i Skandinaviska Banken och SEB med namnet Åkerman bör på något sätt härstamma från denna (här beskrivna) släkt Åkerman i Göteborg.