Ostindiska kompaniets corps-de-logi

Ostindiska Kompaniets corps-de-logi är en byggnad i Majornas 2:a rote i Göteborg, med adress Klippan 6. Byggnaden uppfördes år 1792 för Ostindiska Kompaniets räkning och byggnaden utgjorde dess utrustningskontor (ekipagekontor) fram till kompaniets nedläggning år 1813. Byggnaden, i två våningar, uppfördes i furu- och grantimmer, Läs mer …

Kvarteret Ostindiska Kompaniet

Hela kvarteret upptas av Ostindiska huset, Ostindiska Kompaniets lagerbyggnad, auktionsbyggnad och kontor, numera Göteborgs Stadsmuseum. Under 1600-talet och den tidigare delen av 1700-talet bodde det en del folk på de sammanlagt sju mindre tomter: tomter, som efter branden 1746 inköptes av Sv. Ostindiska Kompaniet och Läs mer …

Ostindiska kompaniet – femte oktrojen 1806-13

Ostindiska Kompaniets femte oktroj är främst känd för två saker, att den inte skickade några egna skepp till Ostindien och att den avvecklades i förtid. Mindre känt är att oktrojen gav en utdelning på satsat kapital på 53% och alltså var klart lönsam. Kapitalbasen var Läs mer …

Ostindiska Kompaniet – fjärde oktrojen 1786-1806

Den fjärde oktrojen bildades trots att en del personer varande för att det under de villkor som fanns inte fanns ekonomiska förutsättningar för en lönsam verksamhet. En av dem som varnade för fortsatt verksamhet var superkargören Peter Johan Bladh som istället ville se en helt annan Läs mer …

Sveriges största webbsajt om Svenska Ostindiska Kompaniet

Det gamla Göteborg är den webbsajt som har överlägset mest artiklar, information och länkar om det Svenska Ostindiska Kompaniet. Betydligt mer än sajter som Ostindiska Kompaniet där i stort sett inget postats på flera år, Grilliana (som dock har ett annat syfte än att berätta om Ostindiska Läs mer …

Svenskar i tjänst hos det nederländska Ostindiska Kompaniet

Förutom i det Svenska Ostindiska Kompaniet arbetade ett mycket stort antal svenskar för det nederländska Ostindiska Kompaniet (VOC). Redan på 1600-talet började svenskar arbeta för VOC och på 1700-talet var det ganska många. Totalt beräknas 20 000 svenskar ha arbetat för VOC vilket är fler Läs mer …

Ostindiska Kompaniet – tredje oktrojen 1766-86

När den tredje oktrojen skulle bildades så slutade det med att en grupp grosshandlare i Stockholm fick oktrojen. Detta skedde redan år 1762, men privilegierna skulle inte gälla förrän 1766. Teckening av lotter (aktier) skedde dock från 1762. De två centrala personerna var från Stockholm, Läs mer …

Superkargörer i Ostindiska Kompaniet

Superkargörer i Ostindiska kompaniet Skeppsvis Friedericus Rex Sueciae Drottning Ulrica Eleonora Tre Cronor Suecia Götheborg Stockholm Riddarhuset Calmar Drottningen af Swerige Cronprinsessan Lovisa Ulrica Freeden Cronprinsen Adolph Friedric Prins Gustaf Götha Leijon Hoppet Enigheten Prins Carl Prins Friederic Adolph Prinsessan Sophia Albertina Stockholms Slott Riksens Ständer Läs mer …

Vad hände med Ostindiska Kompaniets skepp?

Totalt hade Ostindiska Kompaniet 37 skepp under sin existens. 8 skepp förliste, Suecia (1740), Götheborg (1745), Stockholm (1745), Drottningen av Swerige (1745), Prins Friederic Adolph (1761), Götheborg II (1796), Drottning Sophia Magdalena (1801) och Drottningen (1803). Till amiralitetet överläts helt säkert två fartyg, Lovisa Ulrica och Wasa. 2 Läs mer …