Kvarteret Boken

Kvarteret Boken, Haga Kyrkogata-Storgatan-Viktoriagatan-Bellmansgatan, var ett av de första kvarteren i Vasastaden som planerades. Kvarteret ligger på det som kallades Hasselbladska ängen och planerades samtidigt som kringliggande kvarter såsom Apeln, Furan och Enen. Boken planerades för den trevåningsbebyggelse som också byggdes medan kvarteren Apeln, Fruan och Enen var tänkta att bestå av större villatomter. Så blev det dock inte. Kvarteren mot Parkgatan såsom Alen liksom kvarteret Glasbjörken utlades och tomtindelades lite senare. Byggandet startade längst västerut på Storgatan

Stadens beslut 1867 om tomtreglering på Hasselbladska ängen – Hagahedens först aktuella bebyggelseområde – innehöll bestämmelser om lägsta tillåtna hushöjd vid gator av olika rang i avsikt att säkerställa en så enhetlig stadsbild som möjligt med tonvikt på huvudgatorna. I samband med utläggningen 1868 av ”Öfra Magasinsgatan” (nu Viktoriagatan) från Nya Allén till ”Stora Alléegatan” (nu Vasagatan) nära bergsfoten utlades också Storgatans västligaste del.

[…]

Vid gatans västra ände nära Hagakyrkan godkändes samma år förslag till en institutionsbyggnad och en bostadsstiftelse, vilka också blev de först uppförda husen i det nya bostadsområdet. Kjellbergska Flickskolan och Amalia Hertz´ Stiftelse (Storgatan 3 och 5) stod klara 1869-70, uppförda till föreskriven höjd i tre våningar. Båda husen, med fasader i traditionellt gult tegel, hade ritats av arkitekt F. J. Heilborn i den lätt medeltidsromantiska ”rohbau” som sedan 1850-talets början kommit att sätta sin prägel på stadsbilden inom vallgraven med offentliga och privata byggnader, men också i Pustervik vid Norra Allégatan.

Kjellbergska flickskolans hus uppfördes av byggmästare P.J. Rapp och 1870 kunde skolan flytta in i de nya lokalerna. Redan 1896 behövde dock skolan nya lokaler och de sålde huset till Odd Fellows-orden efter att de fått en tomt på Södra Vägen invid Heden. 1898 flyttade skolan till det nya huset på Södra Vägen 23. Odd Fellow flyttade år 1935 till det nuvarande Odd Fellows-huset år 1935. Istället flyttade då Tempel Riddare Orden in i huset.

Storgatan 3, Odd Fellows-huset (tidigare Kjellbergska flickskolan), år 1901
Storgatan 5, Amalia Hertz Stiftelse

När den första hörntomten vid Storgatan 1/Haga Kyrkogata, väster om flickskolan, skulle bebyggas av byggmästare J. J. Lundström 1870 upptogs i detta strategiskt viktiga kvartershörn principen från Pustervik med putsade hörnhus. Hörnhus i omsorgsfullare representationsarkitektur än mitthusen i kvarteren blev några år senare fullföljt genom att även kvarterets övrig hörntomter mot Haga Kyrkogata, Östra Nygatan (idag Bellmansgatan) respektive Öfra Magasinsgatan (idag Viktoriagatan).

Lundströms hus

Huset i hörnet Öfra Magasinsgatan (Viktoriagatan)/Östra Nygatan (Bellmansgatan) uppfördes för grosshandlare Ludvig Philips medan huset i hörnet Öfra Magasinsgatan/Storgatan uppfördes av byggmästare Joachim Dähn. Philips hus köptes 1917 av Sigrid Rudebecks skola och 1923 byggde de på huset med en våning.

Dähns hus innehades mellan 1918 och 1926 av Sigrid Rudebecks skola fastigheten. På 1960-talet låg en välkänd krog med namnet Restaurang Viktoria (Vickan) som besöktes av artister och konstnärer i huset. Restaurangen startades troligen redan 1926 då huset då köptes av Göteborgs Restaurant AB. Restaurangen var i början av 1970-talet känd för att det röktes hasch helt öppet. Den stängdes någon gång på 1970-talet eller början av 1980-talet. Senare restauranger med samma namn har inget gemensamt med den ursprungliga. Varken den som fanns på 1990-talet eller den som öppnade 2006. Senare har det varit flera olika krogar, klubbar och restauranger i lokalen.

Hörnet VIktoriagatan/Storgatan
Hörnhuset Viktoriagatan/Bellmansgatan

1872 bildades Göteborg Byggnads AB (Byggnadsbolaget) med byggmästare Nils Andersson som huvudintressent för att exploatera delar av Hasselbladska ängen. I december 1872 anställde bolaget arkitekten Adrian C. Peterson och samma månad inköptes sex tomter i kvarteret Boken mot den nuvarande Bellmansgatan (då Östra Nygatan) samt alla tomter i kvarteret Apeln söder därom. Efter Petersons ritningar uppförde Byggnadsbolaget 1873-74 på de först förvärvade sex tomterna fyra hus, alla i tre våningar med likformiga fasader i rohbaustil.

1875 inköptes Östra Nygatan 8 av Sigrid Rudebeck och E. W. Wretlind för att flytta Sigrid Rudebecks skola dit. 1885 blev Sigrid Rudebeck ensam ägare till fastigheten. 1895 köptes skolan även grannfastigheten på Bellmansgatan 6. 1904 lämnade Sigrid Rudebeck skolan och den togs över av ett aktiebolag, AB Sigrid Rudebecks skola. 1903 startade skolan ett gymnasium. Från 1946 övertog Göteborgs kommun flickskolan och realskolan medan gymnasiet förblev i privat ägo. Från 1907 hyrde skolan också första våningen på Haga Kyrkogata 6/Bellmansgatan 2. År 1915 köptes Bellmansgatan 10. 1929 hade skolan lokaler i en stor del av kvarterets fastigheter liksom en del fastigheter i andra kvarter, Bellmansgatan 2, 6, 8, 10, 12, Viktoriagatan 2 och 5 samt Haga Kyrkogata 6. Skolan använder fortfarande lokalerna på Bellmansgatan.

Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.