J.A. Pripp & Son

Del 22 av 23 i serien Bryggerier

Lorentz Ekman (1693-1775), som var släkt med storbryggarfamiljen Wiliamsson, startade år 1758 ett bryggeri på Stampen. Efter Ekmans död sålde hans änka Lona (född Knape) år 1783 bryggeriet till Göran Bremberg (1745-1797). Det var då värderat till 2 333 riksdaler. Bremberg dog barnlös 1797, och hans änka, född Christina Norling, fortsatte rörelsen fram till sin död 1827. Samma år ansågs bryggeriet värt över 5 000 riksdaler.

Därefter tog den Prippska eran sin början med att det Brembergska bryggeriet år 1828 arrenderades av Johan Albrecht Pripp (1795-1865). Den årliga arrendesumman var på närmare 2 000 riksdaler År 1844 köpte J.A. Pripp byggnaderna och hela verksamheten. Priset var då 7 500 riksdaler eller 1/2 gång så mycket som 1828. Bryggeriet tillverkade då cirka 10 000 hektoliter öl. Planmässigt köpte han närliggande tomter, så snart tillfälle gavs. Bryggeriet tillverkade vid denna tid svensköl och engelskt öl.

1859 blev Frosten Carl Pripp (1834-1878), son till grundaren, delägare i bryggeriet som nu fick namnet J.A. Pripp & Son. Frosten Carl Pripp hade studerat ölframställningen i Tyskland och införde det bayerska, underjästa ölet hos Pripps, och var mycket drivande i företagets utveckling till en industri. Från 1862 såldes också bayerskt öl. Engelsk öl slutade tillverkas 1876 och medan svensköl tillverkades ända till 1892. Under de kommande decennierna avancerade Pripps till att bli ett av Sveriges största bryggerier.

Redan år 1878 avled Frosten Carl Pripp och verksamheten övertogs nu främst av bryggmästaren Andreas Andersén och de båda kassörerna, bröderna Albert J. Olsson och Gustaf E. Olsson, samtliga verksamma sedan 1850-talet i företaget, samt bokhållaren F. Edward Olson.

1879 ombildades företaget till ett aktiebolag, AB J.A. Pripp & Son. 1889 fattades beslut att sälja bryggeriet för 2 500 000 kronor till Louis Fraenckel och en grupp av intressenter i Stockholm , att betalas med två tredjedelar kontant och en tredjedel i aktier i ett nytt bolag. Sedan Louis Fraenckel & Co samtidigt köpt Eriksbergs Bryggeri och Göteborgs Bryggeri, bildades Aktiebolaget Göteborgs Förenade Bryggerier, vilket höll konstituerande bolagsstämma i Göteborg den 22 maj 1889. År 1902 upplöstes Aktiebolaget Göteborgs Förenade Bryggerier, genom att dotterbolaget AB J.A. Pripp & Son i en större omorganisation köpte tillbaka sina egna aktier och övertog moderbolagets egendom. Det nya aktiekapitalet sattes till 3 420 000 kronor. Beslutet togs vid extra stämma i Pripps bolag den 5 september 1902. Samma år köptes också Bryggeri AB Kronan.

1921

1912 köpte Pripps hälften i Münchens Nya Bryggeri AB och Lyckholms hälften. Detta företag ska inte förväxlas med Münchenbryggeriet i Stockholm (vilket Wikipedia gjort) som ägdes av AB Stockholms Förenade Bryggerier. Bryggeriet lades 1929 ner efter att Pripps och Lyckholms gått ihop 1926. 1916 köptes Emeliedals Bryggeri och 1919 Utsiktens Bryggeri i Uddevalla.

Pripps bryggeri på Stamoen, 1930-talet

Pripps bryggeri på Stampen, 1930-talet. Fattighusån i förgrunden, järnvägen i bakgrunden.

1921 bestod styrelsen i AB J.A. Pripp & Son av J.A.P. Söderhielm, M.E. Falck, O.H.A. Fleming, W.J. Henriques och F.E. Olsson. Den sistnämnde var VD. Antalet anställda var 200.

Den första stora fusionen konfirmerades av Pripps bolagsstämma den 7 februari 1927, att gälla redan från den 1 oktober 1926, då Pripps gick samman med göteborgskonkurrenten J.W. Lyckholm & Co som hade sitt bryggeri i Almedal vid Mölndalsån. Det nya bolaget fick namnet AB Pripp & Lyckholm. Därefter kom Pripp & Lyckholm, senare Pripps att köpa upp nästan hela den svenska bryggeriindustrin. De flesta uppköpta bryggerier lades ner med en gång eller efter ett par år.

1927 köptes Klosterbryggeriet i Ystad, 1928 köptes Carnegie-bryggeriet, 1947 Sannalidens Bryggeri och 1950 följde Apotekarnes. 1951 var det dags för Karlstads Bryggeri, Svea Ångbryggeri i Filipstad och Ludvika Bryggeri att bli uppköpta och 1955 Smålands Bryggerier.

Pripps Bryggeri mot Odinsgatan på Stampen i Göteborg

Pripps Bryggeri mot Odinsgatan på Stampen i Göteborg omkring 1950.

1961 köpte Pripp & Lyckholm upp Eskilstuna Bryggeri AB och AB Malmö Förenade Bryggerier. Året efter var det dags för Vänersborgs Bryggeri att bli uppköpt. 1964 fusionerades företaget med Stockholms Bryggerier och bildade storkoncernen Pripp-Bryggerierna AB med säte i Stockholm. Pripp & Lyckholms tidigare verkställande direktör Franz Hartmann utsågs till styrelseordförande. Med AB Stockholms Bryggerier följdes också läkemdelsföretagen AB Kabi och Kebo AB. De såldes 1969 till staten. 1969 köptes livsmedelsföretaget Abba-Fyrtornet AB. År 1969 bestod styrelsen av Frans Hartmann, Bertil Odelfelt, Pehr Gyllenhammar, Sven Hammarskiöld, Eric Malmquist, Håkan Sterky, Gösta SVerdrup, Lars Wirström och NIls Holgerson (VD). Antalet anställda var 5 500.

Pripps Bryggeri på Stampen 1970-talet.

Pripps Bryggeri på Stampen 1970-talet.

Pripps Bryggeri i Högsbo

Pripps Bryggeri i Högsbo med den gröna färg byggnaderna hade under större delen av sin existens. Idag är de vitmålade.

År 1972 startades bygget av Pripps nya anläggning i Högsbo industriområde, den 26 juni 1974 invigdes den första etappen och 1976 flyttades tillverkningen på Stampen i centrala Göteborg hit. Den 13 juni 1976, klockan 21.45, fylldes den sista ölburken på den klassiska bryggerimarken, och den 18 juni invigdes den nya anläggningen, ritad av arkitekt Anders Berg Arkitektkontor. Kostnaden uppgick till 230 miljoner kronor, och produktionskapaciteten för öl var 70 miljoner liter per år och för läsk 50 miljoner liter. Jästtankarna hade en storlek av 254 000 liter (motsvarande 762 000 flaskor) respektive 92 000 liter (276 000 flaskor). Samtidigt som anläggningen stod klar, invigdes en nio kilometer lång vattenledning från Kallebäcks källa. Pripps ägde och förvaltade källan sedan 1891. Den ersatte de gamla ledningarna till Lyckholms bryggeri, Apotekarnes Vattenfabrik och Björkens Vattenfabrik. Då hade företaget redan 1970 utlokaliserat verksamheten i Stockholm till Bromma. Såväl Lyckholms i Almedal som Pripps på Stampen och Apotekarnes på Gårda lades ner. Bryggeriet på Stampen revs på 1980-talet. Apotekarnes har blivit kulturhus och Lyckholms härbärgerar i vissa byggnader alla möjliga sorter småföretag medan andra byggnader står kvar i delvis ganska uselt skick.

1972 köptes Tingsryds Bryggeri och TOP-Bryggerierna i Norrland och 1973 Sundsvalls Bryggerier

1973 bytte Pripp-Bryggerierna AB namn till Prippbolagen AB (Pribo) och dryckesrörelsen överfördes till ett dotterbolag med namnet AB Pripps Bryggerier som vid denna tid hade 3 600 anställda. Den 30 oktober samma år meddelade Pribo att de köpt båttillverkaren Albin Marin. Stryelsen betsod av Nils Holgerson, Anders Risholm, Christian Ameln, Sten S:son Ankarcrona, Derrick Ekström, Valter Persson, Kurt Ry´de (VD) och Svante Berntsson.

År 1974 blev Pripps statsägt som en del av Statsföretag AB. 1977 köptes Bryggeri AB Falken i Falkenberg och Sandwalls i Borås, 1985 döptes Statsföretag AB om till Procordia AB och två år senare börsnoterades företaget. Samma år började Unilveer via sitt dotetrbolag Falcon AB distribuera Falkens produkter. 1989 köptes Sofiero Bryggeri AB i Laholm men det såldes igen 1993. Även Till-Bryggerierna i Östersund köptes samma år. 1994 såldes Bryggeri AB Falken till Falcon som sen 1996 såldes till Carlsberg.

Procordia fusionerades 1990 med läkemedelskoncernen Pharmacia och det Volvoägda livsmedelsföretaget Provendor. Efter detta var huvudägarna två. Volvo och svenska staten.

År 1992 förvärvades Swedish Match, vars verksamhet med tändsticks- och tändartillverkning, införlivades i affärsområdet Procordia United Brands. Swedish Match blev moderbolag i en underkoncern, i vilken bland annat ingick Svenska Tobaks AB. Året därefter delades Procordia upp i läkemedelskoncernen Pharmacia och livsmedelsföretaget Branded Consumer Products (BCP). Volvo blev huvudägare och från 1994 ensamägare i Branded Consumer Products. Swedish Match omorganiserades till ett självständigt bolag, medan större delen av den resterande verksamheten namnändrades till Procordia Food AB. Sedan 1995 är Procordia Food AB ett helägt dotterbolag till norska Orkla med namnet Orkla Foods Sverige AB.

I början av 1990-talet drev Pripps bryggerier i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall och hade lagerdepåer på många platser i Sverige. I mitten av 1990-talet avvecklades bryggerierna i Sundsvall och Malmö och tillverkningen koncentrerades till Göteborg och Stockholm. I och med att Orkla köpte BCP blev Pripps norskägt. Eftersom Orkla redan ägde norska bryggeriet Ringnes slogs dessa samman. 1989 hade Pripps köpt delar av det norska bryggeriet A/S Hansa. Under 1990-talet satysade företaget sedan på att hitta nya marknader i Östeuropa. I Baltikum satsade de på ett samarbete tillsammans med finska Oy Hartwall Ab i samägda bolaget Baltic Beverage Holding som kom att växa till Ryssland, Vitryssland och Ukraina.

Hela Pripps-Ringnes köptes år 2000 av danska Carlsberg som bildade Carlsberg Sverige. Verksamheten integrerades med Falcon (tidigare Bryggeri AB Falken) som redan tidigare övertagits av Carlsberg och produktionen i Göteborg (Högsbofabriken) och Bromma avvecklades 2002.

I en del av Pripps bryggeri i Högsbo i Göteborgs finns numera Göteborgs Nya Bryggeri AB.

Andra källor:
A. Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962 del 1, 1963
Svensk Industrikalender 1921
Svensk Industrikalender 1972

Serienavigation<< Krokat-Wallman-von ÖltkenJ.W. Lyckholm & Co >>
Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.