Viktor Adler

Viktor Adler

Bror Viktor Adler, född 20 juni 1848 på fabriksegendomen Sjuntorp, Fors socken, Västergötland, död 12 januari 1910 i Stockholm, var en svensk arkitekt och rektor vid Tekniska skolan i Stockholm. Viktor Adler gifte sig första gången den 20 maj 1877 med Gerda Holter (1855-1803) och efter hennes död 1903 gifte han sig andra gången den 5 juni 1904 med den första hustruns syster, Ida Laurentia Holter, född 27 september 1858.

Han var son till fabriksdisponenten Thure Maurits Adler och Sara Wettergren. Då Viktor Adler föddes var fadern disponent på Sjuntorps egendom i Västergötland.

Viktor Adler genomgick Chalmerska slöjdskolan i Göteborg, där han var elev 9 september 1863 – 15 juni 1868. Vid Chalmerska slöjdskolan tycks Adler ha haft stadsarkitekt Victor von Gegerfelt som lärare i byggnadskonst. Gegerfelt var lärare vid Chalmers och Slöjdföreningens skola i Göteborg under 1860- och början av 1870-talet. År 1852 hade verksamheten indelats i en lägre avdelning, där man bedrev grundläggande undervisning, och en högre med mer vetenskaplig inriktning. Skolan hade sina första lokaler i huset Norra Larmgatan 4. År 1833 erhöll Chalmerska slöjdskolan två ”öde granntomter”, och 1869 flyttade Chalmers till nya lokaler vid Storgatan 43, där invigningen skedde 12 oktober 1869.

Därefter var Adler åren 1870-1875 elev vid Konstakademien i Stockholm och fick sin närmaste ledning av arkitekten, professor Fredrik Wilhelm Scholander.

Efter genomgången kurs företog den unge arkitekten Adler studieresor till utlandet, då han besökte Danmark, Tyskland, Österrike och Italien, 1869, 1873, 1876 och 1884. Efter hemkomsten från denna första studieresa slog han sig ned i Göteborg såsom praktiserande arkitekt. Han var anställd hos stadsarkitekten Victor von Gegerfelts kontor i Göteborg åren 1868-1873. Han tjänstgjorde som privatarkitekt och blev extra ordinarie arkitekt i överintendentsämbetet den 23 mars 1875. Här utövade han en omfattande verksamhet:

Riksbankshuset, Göteborg (Riksbankens filial), Södra Hamngatan 29,
Frimurarlogen, Göteborg, Södra Hamngatan 31,
Viktoriaskolan, Linnégatan
Saluhallen, Göteborg, och
Arbetarebostäder i Annedal, Göteborg.

Saluhallen på Kungstorget ritades 1889 av arkitekten Hans Hedlund tillsammans med arkitekten Johan Gustaf Richert och Viktor Adler. Initiativtagare till saluhallen var redaktören S. A. Hedlund. Beslut om att bygga hallen togs i Göteborgs stadsfullmäktige den 16 juni 1887, och den uppfördes 1888-1889 av A Krüger efter ritningar av arkitekten Hans Hedlund.

Adler var även verksam såsom lärare vid Chalmers tekniska läroanstalt från juli 1876 och vid Göteborgs slöjdförenings skola från juni 1881. Adler blev den 6 oktober 1882 uppförd på andra förslagsrummet till professor i arkitektur vid tekniska högskolan.

1886 kallades han av Tekniska skolans i Stockholm styrelse till rektorsplatsen vid den nyss omorganiserade Tekniska skolan i Stockholm. Han tillträdde tjänsten den 18 augusti 1886. 1879 hade Slöjdskolan i Stockholm omorganiserats. I samma veva blev det nya namnet Tekniska skolan. Den mest genomgripande förändringen innebar inrättandet av fyra avdelningar, bland dem Högre konstindustriella skolan med Teckningslärarseminarium. Tekniska skolan kom sedan i all väsentligt att bestå i 66 år (till 1945). Under Adlers ledning utvecklades den Tekniska skolan betydligt, vilket kraftigt bidrog till skolans framgång, samtidigt som elevantalet ökade.

Adler ivrade mycket för att göra svensk konstindustri känd i utlandet, och hans initiativ och arbete tillskrivs förtjänsten av den svenska konstindustrins framgång på utställningen i Budapest 1896.

1909 deltog skolan i Stockholmsutställningen 1909. Konstindustriutställningen 1909 var en utställning i Frisens park vid Biskopsudden på Djurgården i Stockholm som anordnades av Svenska Slöjdföreningen och arrangerades med enbart svenska deltagare. Utställningen varade från den 4 juni till den 30 september 1909, efter att ha förlängts från den 15 september. Utställningen ville ge en sammanfattning av aktuell svensk konsthantverk och konstindustri och kunde ses som en något mindre uppföljare av Stockholmsutställningen 1897. Liksom vid 1897 års utställning var även denna gång Ferdinand Boberg huvudarkitekt.

Adler var under senare år, från 1890, även verksam som inspektör för de tekniska yrkesskolorna i riket liksom för teckningsundervisningen vid de allmänna läroverken och seminarierna. Såsom konstindustriell lärare intresserade han sig livligt för införande av mönsterskydd i svensk lagstiftning.