Upptäck historien - familjerna, företagen och handelshusen
I stort sett alla Ostindiska Kompaniets skepp var inköpta nybyggen. De flesta från varv i Stockholm. Varvet Terra Nova byggde flest, hela 10 stycken. Dessa skepp var Friedericus Rex Sueciae (troligen byggt 1725 som Terra Nova), Suecia (1736, det råder en viss osäkerhet kring detta fartyg, Mårten Persson Läs mer …
För denna stickprovsundersökning för Göteborg har tolagsräkenskaperna för åren 1730, 1752, 1760, 1770, 1777, 1790 och 1800 använts. I exporten har för alla firmor excerperats deras utförsel av järn, vari stålet inräknats, koppar — en mycket oväsentlig vara för Göteborgs del — bräder och tjära. Läs mer …
Olof Westerling d.ä var handelsman i Göteborg. Han son Olof Westerling d.y. (1728-88) var en av de största handelsmännen i Göteborg med ägarandelar i flera stora sillsalterier och trankokerier. Den yngre fick burskap 1763 efter att tidigare ha arbetat åt Niclas Sahlgren. Olof Westerling d.y. Läs mer …
När det gäller trankokeriägarna på 1700-talet kan man i motsats till när det gäller sillsalterierna få en uppfattning om de största ägarna på ett par olika sätt. Dels via antal ägda anläggningar, dels via antalet kittlar som fanns på dess anläggningar. Läget 1787 var sålunda Läs mer …
I södra delen av nuvarande Göteborgs kuststräcka och i södra skärgården fanns inte så måmnga sillsalterier och ännu färre trankokerier. Men några fanns, det största fanns förmodligen på Känsö. I Långedrag fanns två mindre sillsalterier och på Styrsö Bratten fanns ett litet. Den nyinrättade karantänen på Känsö drogs in Läs mer …
Caspar Wohlfahrt (1640-1702) flyttade in till Göteborg kring år 1670 där han blev kopparslagare. Han var gift med Karin Sigfridsdotter och de fick sonen Bernhard Wohlfahrt (1673-1743). Sonen var också kopparslagarmästare. En annan son var Hans Caspersson Wohlfahrt, gift med Margareta Halbmeijer som ibland nämns som far till nedanstående Läs mer …
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.