Grefwes tryckeri

Boktryckeri i Göteborg som startades 1650 av Amund Nilsson Grefwe. I en framställan från superintendenten Ericus Brunnius vid magistraten i Göteborg till Kungl. Maj:t år 1646 hade Göteborgs stad begärt att få starta ett Gymnasium samt ett boktryckeri. Året efter vände sig superintendenten i Göteborg till Amund Grefwe i Nyköping och erbjöd honom att flytta till Göteborg för att starta boktryckeri.

Grefwe var då upptagen av ett större bokverk, ”Carionis Chrönika”, och kunde flytta först tre år senare, i juli 1650. Han blev lovad goda villkor för verksamheten som han då startade i Göteborg, men så blev det inte. Grefwe klagade över detta i ett brev i början av 1653 till hertig Adolf Johan. Hertigen var vid tillfället generalguvernör över Västergötland.

Grefwes tryckeri

1653 fick han så ett privilegiebrev utfärdat av drottning Kristina som gav honom rättigheter att som boktryckare utge sina egna tryck, vilket i övrigt bokbindarna haft monopol på. Grefwe skulle bland annat få lov trycka och sälja ABC-boken på latin och svenska, Luthers katekes, psalmboken och diverse skolböcker. Han anlitades även av Gbgs magistrat för tryckning av dess förordningar.

År 1650 tryckte Grefwe den första boken i Göteborg. Den hette Christelige Nyåhrs-Gåfwors Apoteek av doktor Josuae Steugmanni, och var på 360 sidor. Boken var översatt av Erasmo Joh. Huss. Hans förnämsta verk anses vara Christeligh förklaring öfwer then store propheten Esaiam (Jesaja), författad av J E Billovius och tryckt 1669. Boken var ett praktverk i tre delar med totalt 3 758 sidor. Amund Grefwe tycks också ha ansett sig äga förlagsrätten till Schroderus arbeten, av vilka han tryckte nya upplagor.

År 1651 trycktes boken Processus criminalis av Claudius Kloot som fick en andra bok tryckt år 1676, Synopsis Rerum Criminalium.

Vid Amund Grefwes död 1677 övertog sonen Tideman Grefwe tryckeriverksamheten. På sommaren 1679 dog Tideman Grefwe vid ett besök i Stockholm. Hans änka, Anna Cornelisdotter, fortsatte då tryckeriverksamheten under namn av Grefwes Efterleverska tills hon 1680 gifte sig med konstförvanten och boktryckaren Lars Löhnbom . Därefter drevs de av hennes olika män eller henne själv. Männen var Lars Löhnbom (-1685) Jöns Rahm (-1695) och Zacharias Hagemann (-1725). 1725 övertogs det av sonen Johan Hagemann. Han dog dock redan 1727 eller 1729. Änkan Maria Kräkel ska enligt vissa källor ha sålt tryckeriet omkring 1730.

Tryckeriet övergick dock enligt CRA Fredberg redan år 1727 till boktryckaren Lars Unge och flyttades till Köpmansgatan. Kanske var det så att han blev delägare 1727 och ensam ägare 1730. Eller om Johan Hagemann dog 1727 ensam ägare vid det tillfället. Övertogs därefter av Unges styvson Immanuel Smitt.

Smittska tryckeriet

Tryckeriet som kom att kallas Smittska tryckeriet eller gymnasietryckeriet efter att det övertagits av Immanuel Smitt. Han efterträddes av sonen Matthias Peter Smitt år 1781 som dock dog redan i septemper samma år.

Samuel Norberg gifte sig 1782 med Maria Christina Smitt. Han blev därmed i mars 1783 ägare till det Smittska tryckeriet som tryckeriverksamheten vid Köpmansgatan i Nordstaden i Göteborg hette vid den tidpunkten. Det var en tid därefter beläget vid Kyrkogatan, men flyttades åter till Nordstaden, närmare bestämt Torggatan invid S:t Eriks torg.

Tryckeriet som vid denna tid låg vid Drottninggatan förstördes i den stora eldsvådan 1792. Norberg ansåg sig då vara ruinerad. Han vände sig till sin förra arbetsgivare Ostindiska kompaniet och bad att få återvända som skeppsskrivare. I stället fick han så kraftig ekonomisk hjälp, att han kunde fortsätta tryckerirörelsen och driva upp den till ett betydande företag. Han fick även hjälp från konkurrenten Lars Wahlström. Nya lokaler införskaffades vid Torg- och Klädespressaregatorna.

Efter Samuel Norbergs död 1843 drevs tryckeriverksamheten vidare av systersonen Anders Weström (1773-1858) till 1848, då under namnet Norbergska tryckeriet. Därefter var verksamheten vilande tills den inköptes av S.A. Hedlund år 1955.