Amund Grefwe

Amund (Nilsson) Grefwe, troligen född omkring 1610 i Gräve socken, väster om Örebro, Närke, död i februari 1677 i Göteborg, var Göteborgs första boktryckare. Gift med Sara Tohansdotter, död i januari 1677. Amund Grefwe efterlämnade många barn, av vilka sju stycken levde till vuxen ålder. Några av barnen var Reinhold Amundsson Grefwe, Tideman Grefwe (-1679) och Nils Amundsson Grefwe.

Grefwe omnämns som boktryckare första gången som föreståndare för professorn och domprosten Laurentius Olai Wallius privata tryckeri i Uppsala, i vilket Grefwe var verksam åren 1635—1638. Åren 1639—1641 var Grefwe föreståndare för Laurentius Paulinus Gothus privata tryckeri i Uppsala. För honom tryckte han tolv skrifter, där han i två av dem använder namnformen Grefander.

Ärkebiskop Paulinus tryckeri återköptes 1641 av domkapitlet i Strängnäs och flyttades tillbaka dit. Grefwe följde inte med. Han flyttade istället till Stockholm och blev föreståndare för det privata tryckeri som  den kunglige översättaren Ericus Schroderus (en yngre bror till riksrådet Johan Skytte) ägde. År 1645 återvände Schroderus till sin födelsestad Nyköping och Grefwe följer med. Han övertog tryckeriet när Schroderus dog och gav samma år ut den i första boken som tryckts i Nyköping, en latinsk dikt till julens ära.

Tryckeri i Göteborg

I en framställan från superintendenten Ericus Brunnius vid magistraten i Göteborg till Kungl. Maj:t år 1646 begärde Göteborgs stad att få starta ett Gymnasium samt ett boktryckeri. Året efter vände sig superintendenten i Göteborg till Amund Grefwe i Nyköping och erbjöd honom att flytta till Göteborg.

Grefwe var då upptagen av ett större bokverk, ”Carionis Chrönika”, och kunde flytta först tre år senare, i juli 1650. Han blev lovad goda villkor för verksamheten som han då startade i Göteborg, men så blev det inte. Grefwe klagade över detta i ett brev i början av 1653 till hertig Adolf Johan. Hertigen var vid tillfället generalguvernör över Västergötland.

1653 fick han så ett privilegiebrev utfärdat av drottning Kristina som gav honom rättigheter att som boktryckare utge sina egna tryck, vilket i övrigt bokbindarna haft monopol på. Grefwe skulle bland annat få lov trycka och sälja ABC-boken på latin och svenska, Luthers katekes, psalmboken och diverse skolböcker. Han anlitades även av Gbgs magistrat för tryckning av dess förordningar.

Trots sina unika privilegier sökte Grefwe under mer än tio års tid tjänster på annan ort. Han sökte bland annat en tjänst som akademiboktryckare i Åbo, vid ett tryckeri som ett par professorer startat med Västerås-boktryckaren Peder Wald som tryckare, men den tillföll istället en Peter Hansson efter diverse politiskt spel. År 1663 gällde det en tjänst som ansvarig för Per Brahe d.y.s boktryckeri på Visingsö, men den platsen togs av tysken Johann Kankel.

Första boken tryckt i Göteborg

År 1650 tryckte Grefwe den första boken i Göteborg. Den hette Christelige Nyåhrs-Gåfwors Apoteek av doktor Josuae Steugmanni, och var på 360 sidor. Boken var översatt av Erasmo Joh. Huss. Hans förnämsta verk anses vara Christeligh förklaring öfwer then store propheten Esaiam (Jesaja), författad av J E Billovius och tryckt 1669. Boken var ett praktverk i tre delar med totalt 3 758 sidor. Amund Grefwe tycks också ha ansett sig äga förlagsrätten till Schroderus arbeten, av vilka han tryckte nya upplagor.

1657 dömdes Amund Grefwe till böter för olaga intrång i en bokbindares näringsfång. Enligt skråordningen ingick även handeln med böcker det som bokbindare hade rätt till. 1667 miste han genom skeppsbrott utanför Bergen i Norge papper och stilar, som han beställt från Hamburg,. Två år senare, 1669, drabbades hans verkstad av en eldsvåda. Följande år fick han därför av regeringen ett brev på en del av kyrkotionden från Röörs socken i Dalsland. Sonen Tideman Grefwe övertog  tryckeriverksamheten när Amund Grefwe dog.