EA Rosengrens Kassaskåpsfabrik

Den danske klensmeden Peder Rasmusen till Göteborg kom innan 1842. Han var född 1816 i Helsinge i Danmark. Väl i Göteborg startade han en verkstad på Spannmålsgatan i Nordstan. Rasmusen flyttade 1863 sin verkstad från Spannmålsgatan 18 till Sillgatan 53. Företaget tillverkade främst dyrk- och brandsäkra kassaskåp samt decimalvågar. År 1880 avled Rasmusen, och verkstaden övertogs av hans änka Maria, född Lindberg, samt sonen Jöns Rasmusen (född 1848). Edvin Albert Rosengren anställdes i början av 1880-talet, med Jöns Rasmusen som chef och läromästare.

Änkan Rasmusen sålde 1886 verkstaden till Rosengren som då grundade E A Rosengrens Kassaskåpsfabrik.1887 började Rosengren annonsera i Göteborgs adress- och industrikalendrar att han var hovslagare samt tillverkade alla slags vagnar, byggnadsmaterial, lås, grindar av smidesjärn. Verkstaden flyttades 1890 från Sillgatan 53 till lokaler i Kronhusgatan 34, en trevånings fastighet som man förvärvat. Företaget fortsatte expandera och lokalerna blev snart för små.

Företaget beslutade då att flytta sin tillverkning till nyuppförda fabrikslokaler i det utfyllda Tingstadsvass i Backa socken på Hisingen. Fabriken låg i det som numera kallas Backaplan. Flytten skedde 1905, då företaget hade 70 anställda.

Förutom kassaskåp började företaget snart tillverka fler produkter, som kassavalvsdörrar och större värdeskåp. Grundaren Rosengren erhöll en guldmedalj på Stockholmsutställningen 1897. Några år senare började man även att exportera sina produkter till främst Ryssland och Polen.

E. A. Rosengrens Kassaskåpsfabriks AB

Vid Rosengrens död 1910 övertogs verksamheten av ett aktiebolag, E. A. Rosengrens Kassaskåpsfabriks AB, med 350 000 kronor i aktiekapital, vilket 1913 nedsattes till 225 000 kronor. Bland aktieägarna märks S.A. Almqvist, Gunnar Thelander, A. Fröding och Herman Lindquist. De fyra utgjorde också styrelsen är 1921 med Almqvist som styrelseordförande.

Mellan 1917 och 1940 var Per U. Boëthius VD i bolaget. Samma år hade företaget 180 anställda. Från mitten 1920-talet var Herman Lindqvist styrelsens ordförande. Något han förblev intill 1957 då ordförandeposten övertogs av Franz Hartmann.  Företaget hade cirka 150 anställda år 1921 men bara 100 år 1927. På 1920-talet började företaget också tillverka enklare plåtskåp, hela bankvalv med mera.

1935 bestod styrelsen av Herman Lindquist (ordf), A. Fröding, Franz Hartmann, Lars Hill-Lindquist (son till Herman Lindquist), Per Boëthius (VD) och O. Sjölander. O Sjölander var son till Gustaf Sjölander som var ingenjör på företaget och stod för en stor del av den tekniska utvecklingen för lås och kassaskåp. År 1938 sysselsattes 250 personer och år 1943 350 stycken.

1949 köptes konkurrenten Göteborgs Kassaskåpsfabrik som hade startat 1942 vid Klippan där O. Guldbrandsen & Son tidigare tillverkat kassaskåp.

Coronaverken AB

1959 fusionerade Coronaverken AB, kassaskåpsföretaget EA Rosengrens AB, AB CTC (tvättmaskiner, oljepannor, armaturer osv) samt AB Husqvarna Borstfabrik och ett nytt moderbolag, förvaltningsbolaget Coronaverken AB bildades. Den nya ledningen i företaget påbörjade ett rationaliseringsprogram som ledde till en konflikt med arbetarna på företaget vilket ledde till en vild strejk. De strejkande arbetarna stämdes av företaget som dock förlorade i arbetsdomstolen. 1967 beslutade företagsledningen att fabriken i Göteborg skulle stängas. Kassaskåpsstillverkningen hade då redan flyttats till Malung (skedde år 1965).

1960 hade företaget 550 anställda och en omsättning på 26 miljoner kronor. 1969 hade antalet anställda ökat till cirka 1 000.

Företaget delade öden med resten av Coronaverkens bolag under resten av 1960-talet, 1970-talet och 1980-talet.1987 såldes Rosengrens till Kullenbergs Förvaltnings AB och år 1994 köptes företaget av Gunnebo-koncernen.

Andra källor:
  • Svensk Industrikalender 1921
  • Artur Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963
  • Wanda Klintberg, Gudrun Nyberg & Johannes Daun, Små industrier, 2019