I dessa kvarter i Krokslätt längs med Mölndalsvägen mellan Buråsliden och Asmundsgatan låg egendomen Nygård längst norrut. Huvudbyggnaden uppfördes 1807. Från 1820-talet fanns ett värdshus i huset. De som drev värdshuset var Olof Olsson (1788-49) och hans fru Carolina Olsson (1790-1859), Familjen Olsson sålde Nygård år 1870 och värdshuset blev butik.
1923. Brotropsgatan och Krokslättgatan hade aldrig någon förbindelse med varandra och det fanns ett plank vilket gjord att Brotorpsgatan framstod som en del av Hugodal snarare än en allmän gata.
Trädgårdsmästaren Hans August Österlin (1824-1917) som 1865 flyttade till Stora Magnered från Tölö köpte fem år senare Nygård. Han döpte om egendomen till Charlottenlund, uppförde ett bostadshus på den västra delen av tomten och drev ett trädgårdsmästeri på tomten i 35 år. Därefter sålde han varefter samtliga hus på tomten revs.
Nygård. Bild: Julius Ahlberg. Public domain
Istället byggdes tre landshövdingehus längs med Buråsliden. Även fortsatt kallades bebyggelsen för Charlottenlund. Det mellersta av dem blev bostad för cirka 50 arbetare från Forshaga som följde med när fabriken flyttade till Göteborg.I en av fastigheterna bodde Frans Nilsson, senare fackföreningsordförande på Almedahls Fabriker. Han och hans familj flyttade senare till den västligaste fastigheten där större delen av hans släkt kom att bli kvar till 1960-talet.
Charlottenlund Larssons speceriaffär. Okänd fotograf
Mellan det mellersta och det västligaste huset drogs sedan Krokslättsgatan fram. Detta gjorde att när samtliga fastigheter i kvarteret revs 1965 och ersattes med en enorm fastighet som sträckte sig ända till Asmundsgatan längs med den breddade Mölndalsvägen så blev det tredje landshövdingehuset kvar i kvarteret Silen. Buråslidens anslutning till Mölndalsvägen flyttades också norrut så att den kom att går över den den gamla brädgårdens område på Margretedal. Landshövdingehuset brann ner på 1980-talet (Roger Andersson uppger i sin bok att delar finns kvar, men det är inte korrekt), Tomten var därefter tom fram till 2015 då det byggdes ett nytt landshövdingehus på tomten.
I kvarteret Silen byggdes senare ett antal flerfamiljsvillor i Buråslidens backe upp till Utlandagatan, samt ett trähus intill det äldre landshövdingehuset och 1932 två landshövdingehus på Norra Krokslättsgatan. Samtliga dessa hus finns kvar men den översta villan förvandlades till kontor på 1980-talet. I den södra delen av det som blev kvarteret Hjälmaren låg en fastighet kallad Olivedal. 1861 flyttade paret Sophia Svensdotter (1839-77) och Ulrik Bernhard Wennberg (1831-89) i i fastigheten som då fick namnet Olivedal efter deras dotter. Sophia Svensdotter var barn till Johannes Svensson på Margretedal. efter några år skilde sig paret och Sophia Svensson gifte om sig med åkaren Samuel Andersson (1845-1917). De lämnade huset 1880 och egendomen köptes då av bryggaren Ericson på Emeliedals bryggeri och det blev arbetarbostäder Han byggde också ett nytt hus innanför det andra för samma ändamål. Det äldre huset (Olivedal 1) revs 1927 och det andra huset revs i början av 1960-talet. Det öppna området bakom (väster om Olivedal) kallades Lindmansåkern (Limmansåkern).
Olivedal, Olofstorp 1, och Olofstorp 2. Hugodals bostäder i bakgrunden. Bild: Fritz Stenström. Public domain.
Söder om Olivedal mot Brotorpsgatan låg fastigheten Olofstorp. Huset uppfördes av Johannes Jägerström (1801-34) år 1820. Huset köptes vid hans död sannolikt av Peter Andersson (1784-1875) på Kallebäck Mellangården varefter hans son, skräddaren Olof Peterson (1815-71) flyttade in. 1885 flyttade två av hans systrar in i huset där de drev en krog. Cirka 1870 uppfördes ett nytt hus söder om det äldre huset. Det ägdes av Andreas Eliasson (1824-1910), anställd på Levantens färgeri. Bägge husens revs 1926-27. På platsen uppfördes en bensinmack av Texaco, vilken senare övertogs av Caltex.
Olofstorp 1. Bild: Olof Thulin. Pubic domain
Familjen Jägerström ägde även markerna söder om Olivedal men på 1830-talet såldes denna mark söder om Brotorpsgatan och styckades i två delar. I den norra delen byggdes Hugodal där inflyttning skedde 1840. Den första kända invånaren var snickaren Jacob Brunbäck (1791-1866). På 1870-talet övertogs Hugodal av familjen Mellgren och 1896 byggdes tre hus väster om det gamla huset. På bilder ser det ut som om husen var trähus och inte landshövdingehus som Roger Andersson påstå¨r i sin bok om Krokslätt. De fick numren Hugodal 3, 4, och 5 medan det gamla huset blev nummer 1. Hela Hugodal revs 1965. Husen var redan på 1950-talet i ett förfallet tillstånd.
Hugodal 1. 1950-talet. Okänd fotograf.
I den södra delen av det som blev kvarteret Siljan låg den lilla gården Asmundtorp. Gråden arrenderades av familjen Norling i tre generationer, först Christian Norling (1798-1857) och sen sonen Julius Bernhard Norling (1834-98) Den senares barn bodde kvar till 1906 då gården såldes och huset revs. Köpare var AB Örgryte Bad- och samlingshus. Något sådant byggde aldrig och marken såldes senare till en exploatör som lät uppföra ett landshövdingehus längs med hela den gata som anlagts i södra delen av området, Asmundsgatan.
På 1960-talet försvann hela Brotoropsgatan när det nya stora huset byggdes. Den yttre delan Landshövdingehuset på Asmundsgatan revs också liksom Caltex-macken så att Mölndalsvägen kunde breddas. Den inre delan av landshövdingehuset blev kvar till början av 1980-talet.
Vy från Caltexmacken mot andra sidan Mölndalsvägen. Målning av R. Hansen. Privat ägo
Andra källor: Roger Andersson, Krokslätt i Örgryte, 2020
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Hej, Anders
Trevligt att du plockar text från min bok, det är helt ok eftersom du angett källa.
Måste kommentera det du skriver om fel i boken:
1. Norra Krokslättsgatan (sidan 44). I boken har jag skrivit att ”delar av landshövdingehuset ligger kvar” vilket tyvärr inte blev helt rätt text. Skulle varit ”låg länge kvar”.
2. Hugodal (sidan 47). Jag skriver att Hugodal 3, 4 och 5 var landshövdingehus vilket i min syn är helt korrekt. Tyvärr finns inga. bra bilder på husen men på vykortet (sidan 49) syns husen i höger bildkant. På bilden av Hugodal 1 (sidan 47) skymtar också Hugodal 3 med en källarvåning.
Tack för ditt intresse för boken. På grund av Corona har vi inte haft boksläpp men kommer att ha det under hösten. Är du intresserad att komma meddela mig.
mvh
Roger Andersson
När det gäller Burås så kan jag förmedla kontakter med ursprungsbefolkning. Såna som bott här i fem generationer, däribland min fru vars släkt var med och grundade Missionsförsamlingen och var fackföreningsledare på textilfabrikerna och bryggerierna.
Min fru kommer väl ihåg Hugodal. Det var enligt henne trähus med källare av samma typ som var det vanliga i Burås. Men hon var förstås barn när hon upplevde dem så det kan nog vara så att hon minns fel. Två sådana hus finns kvar på Utlandagatan och kan sägas vara tvåvånings trähus med källare och inte landshövdingehus.
Jag har bilder på husen på Hugodal om det är av intresse Var stenfot med jordkällare. Är uppvuxen där