Kvarteret Granen

Kvarteret Granen, Viktoriagatan-Vasagatan-Karl Gustavsgatan-Engelbrektsgatan I Vasastaden, bebyggdes på 1880-talet. I kvarteret låg tidigare landeriet Ulriceberg.

Kvarteret var ännu obebyggt i början av 1880-talet trots att tomterna var utlagd. Det tycks dock som om byggmästarna fann tomterna för små och på initiativ av arkitekten J.E. Leo som var sakkunnig beslutade drätselkammaren (motsvarigheten till dagens kommunstyrelse) år 1882 att de 20 tomterna i kvarteret mellan Viktoriagatan och Karl Gustavsgatan skulle förändras till 14 större tomter.

Inom två månader efter beslutet köptes hörntomten Vasagatan 13 / Viktoriagatan 16 av byggmästaren Joachim Dähn medan mittomten mot Vasagatan (Vasagatan 15) köptes av J.A. Ullgren. Dähns hus ritades av arkitekt J.E. Leo. I källaren på Ullgrens hus låg S.E. Häggstrands Elektriska affär under större delan av 1900-talet och en tid in på 2000-talet.

Dähns hus Vasagatan 13 / Viktoriagatan 16

Husen som byggdes i kvarteret uppfördes i fyra våningar av flera olika byggmästare, förutom de nyssnämnda också L. Forsberg (för handlande J. Conrad Jacobson), S. P. Svensson (nr 20), Anders Johanson, A. M. Jacobson (nr 24 för bokhållare G. A. Örnberg) och F. O. Peterson (för assuransdirektör Axel Appelberg, i hörnet Viktoriagatan 26/Engelbrektsgatan) med Carl Fahlström som arkitekt. S.P. Svenssons och Örnbergs hus byggdes markant enklare än de övriga. Svenssons hus hade lägre våningar och en högre källare vilket möjliggjorde källarbutiker.

I hörnet Vasagatan 17 / Karl Gustavsgatan 15 byggde F.O. Peterson år 1884 ett femvånings bostadshus, det första så höga huset i kvarteret. Huset ritades av Carl Fahlström. Efter att realläroverket i grannkvarteret (Sälgen) tagits i bruk hösten 1886 bebyggdes tomterna vid Karl Gustavsgatan i kvarteret Granen snabbt:

Först var muraren Edvard Svensson med en putsad byggnad i fyra våningar med hög källare för butiker (nr 19). Vardera brandmuren motbyggdes år 1888 med femvåningshus av ”husegaren” A. L. Foght (nr 17) och snickaren A. Westerlind (nr 21), det senare upptrappat från Svenssons för att få in källarbutiker under våningarna. Foght ställde vid F. O. Petersons stilfulla hörnhus och i dess takfotslinje en enkelt putsornerad tegelfasad med burspråk och ett lågt gavelröste i taket som centralmotiv – en utformning som tyder på att Nathan Persson var upphovsman. Närmast hörntomten mot Engelbrektsgatan genomförde byggmästarsonen J. A. Forshell samma år sitt första bygge för egen räkning (nr 23) med taklisten i nivå med Westerlinds, liksom dennes hus och Svenssons med helputsad fasad av berlinskt kynne. De Forshellska och Svenssonska husen utmärkte sig för övrigt bland övriga mellanhus genom sina sadeltak, vilket utom byggnadshöjden var den enda likheten med F. O. Petersons nobla hörnhus.