Upptäck historien - familjerna, företagen och handelshusen
På södra sidan av Ramberget nedanför stupet växte det redan i slutet på 1800-talet upp en kåkstadsbebyggelse på vad om verkar ha varit arrenderad mark. Kvarteret fick namnet Arrendetorp efter att det blivit en del av Göteborg. Detta skedde framförallt på Andersgårdens mark så vi Läs mer …
Från 1700-talet och framåt växte det fram en oreglerad träkåksbebyggelse på många håll runt Göteborg. I första hand växte denna bebyggelse fram utanför stadens marker. Huvuddelen av dessa områden skapades dock under den andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet då bostadsbehovet växte kraftigt Läs mer …
I slutet på 1870-talet växte en kåkbebyggelse fram söder om Östra Kyrkogården och öster om Danska vägen, vilket då var utanför stadsgränsen. Till Tjörbostaden räknades hela området från Östra kyrkogården, längs Danska Vägen till Tåns kyrkogård. Den förste som byggde i området hette Christiansson (Kristensson) Läs mer …
Öster om Allmänna vägen (idag Karl Johansgatan) kring Slottskogsgatan som förr i tiden var en väg söderut från Älvsborg slott och kungsladugård samt tvärgator som Roddaregatan och Gråbergsgatan samt Höglundsgatan och Kustgatan växte på 1800-talet upp en egen liten kåkstad som var lite avsides från Läs mer …
Koopmansstaden, eller Coopmanstaden som den rätteligen borde stavas då den familj kåkstaden fick namn efter hette Coopman, var ett kåkstadområde som växte upp längs med Koopmansgatan som gick från det som idag är hörnet av Styrmansgatan och Allmänna vägen snett igenom det nuvarande kvarteret Enhörningen Läs mer …
Runt Stigbergstorget växte det fram en kåkstad med anledning av att det var utanför stadsgränsen och att Amiralitetets varv låg på platsen, från 1700-talet kallat Gamla varvet. Bebyggelsen växte på södra sidan av Stigbergsliden som i hela sin längd låg utanför stadsgränsen fram till 1868 Läs mer …
Fyrkanten kallades ett område som i början på 1800-talet låg mellan Göta Älv i norr, Stigbergsliden i söder, stadsgränsen i öster och Gamla varvets område i väster. Området började bebyggas redan på 1600-talet med bostäder för anställda på Gamla varvet. Under sillperioden på 1700-talet ökade Läs mer …
Sofieberg var en egendom som låg på Älvsborgs Kungsladugårds ägor, i Masthuggsbergen eller Stigberget som det också kallades, och på mark som arrenderades ut. I början av 1900-talet revs egendomens byggnader och idag återfinns Oscar Fredriks skola och kyrka på området. Det är svårt att Läs mer …
Breda vägen gick mot sydväst från Järntorget men när den nådde stadgränsen strax efter den korsat Dahlins gata i Kråkestan gjorde vägen en skarp sväng mot väster varefter den följde stadsgränsen till Gamla varvet. Söder om Breda vägen, på Stigbergets sluttningar började det redan i Läs mer …
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.