Upptäck historien - familjerna, företagen och handelshusen
Landerierna låg på den mark som donerats till Göteborgs stad och tillhörde staden men låg utanför stadsmurarna. Från början var det tänkt att all denna mark skulle användas till mulbete för staden invånare men redan vid staden grundande började avgränsade stycken av marken arrenderas ut Läs mer …
Kristineberg uppläts som landeri (12:97) år 1766 åt garvare S. Lilja som bebyggde marken. 1790 innehade åkare Ericsson arrendet. Ingick i Kristinelund från 1856 och 1875 löstes landeriet in av staden. Andra källor: Kulturmiljörapport 2018:01, Kulturmiljövision Göteborg förstärkt: Landerierna
Landeri som anlades 1732 som trädgårdsodling. 1758 omfattade landeriet 2 tunnland på vilka det bland annat odlades tobak. Innehavare av arrendet var då trädgårdsmästare Swen Simson som tidigare arbetat åt Volrath Tham. Swen Simson ägde också fastigheter på Vallgatan inne i staden och drev sannolikt Läs mer …
Landeriet Mariefred (12:96) anlades 1748 efter en arrendeauktion. Sannolikt var Andreas Busck arrendator. En mangårdsbyggnad tillkom under samma århundrade. 1758 var arealen 3 1/5 tunnland på vilken det delvis odlades tobak. Busck var då fortfarande innehavare. Såldes till Birgitta Sahlgren år 1760 varvid tobaksodlingen upphörde. Läs mer …
Landeri som låg ungefär där Haga Kyrkogata övergår i Västergatan. En mangårdsbyggnad byggdes någon gång under 1700-talets andra halva. Arrendator på 1780-talet var handlaren Hans Andersson Swebelius (död 1791) som hade intressen i sillindustrin. Fick sannolikt namn efter dennes fru Anna Hedvig, född Moberg. År Läs mer …
Ulriceberg uppläts till arrende år 1780 och bebyggdes troligen 1815. Landeriet omfattade fastigheterna 12:107 och 12:118 . Innehade år 1813 av f.d. gästgivare J. Söderling vars fru hette Ulrika. Förmodligen uppkallat efter henne. I trädgårdens fanns 1827 70 fruktträd och ett lusthus en den beskrivning den Läs mer …
Katrineström bildades genom sammanslagning av flera jordlotter i slutet på 1700-talet. Däribland 12:101, delar av 12:104 och 12:108. Runt landeriet låg flera mindre jordlotter som arrenderades ut separat. Splittringen på många små enheter kom att ge en annorlunda utveckling för området jämfört med andra landerier Läs mer …
Getebergsängen var en del av den jord som donerades till Göteborg stad vi stadens grundande. Marken arrenderades ibland ut som betesmark, bland annat till Hans von Gerdes under en period på 1600-talet. Oftast användes den dock av staden själv till förmån för alla borgare. Från Läs mer …
Lilla Katrinelund eller det Normanska plantaget som det också kallades avsöndrades från Tegelbruket år 1748 för tobaksodling. Var ett av 15 landerier som omkring år 1700 hade mangårdsbyggnad. I slutet av 1700-talet hade landeriet samma ägare som Stora Katrinelund, men tycks innan 1860 ha avskiljts också Läs mer …
Landeriegendom, 12:e roten 68, som arrenderades ut från Göteborgs grundläggande. Tegelbruket anlades redan på 1620-talet av nederländaren Pieter á Naaldwyck (Naal de Wijk). Ängen användes som lertäkt och mulbete för stadens invånare. År 1638 blev en Gerrit Floor tegelmästare på tegelbruket. Han kan enligt Olga Dahl vara Läs mer …
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.