Theodor Nilsson

Theodor (Torbjörn) Nilsson (1828-97) född i Solberga, Bohuslän. Gift med Wilhelmina Sofia Gysander.  Deras dotter Hilma Sofia Nilsson var gift med storredaren John E Olson. Sonen Wilhelm Nilsson grundade och drev Lundby Skönfärgeri medan sonen Hjalmar Nilsson var prokurist i Ekman & Co.

Theodor gick i handelslära hos sina morbröder, Simon och Anders Ahrenberg vid Torggatan, vilka drev en betydande handel med Hisingsbönderna och ett lönande skeppsfournereri. Därefter tog han tjänst hos en handlande Qvist i Majorna, som drev en mindre affär i det äldsta huset på  den så kallade Nilssonsgården, men efter
något år började han på egen hand.

En större kolonialvarugrossist  lånade honom 5 000 riksdaler och
med detta rörelsekapital drev han sitt företag så framgångsrikt att han efter ett års tid kunde betala igen det lånade kapitalet. Efter att ha drivit affären en tid i förhyrd lokal, Majlyckan kallad, i hörnet av Nilssonsgatan, köpte han huset, byggde till och utvidgade egendomen till sin nuvarande storlek som senare började Nilssonsgården

Han blev snart en av Majornas största köpmän. Han knöt bekantskap
med sjökaptener och redare som höll till i Majorna och kom därigenom att slå in på en lönande handel med skeppsförnödenheter, i konkurrens med de ansedda fournerarna Melin och Bäck.

Han började snart också köpa andelar i fartyg, blev ensam ägare till några mindre sådana och nämndes som huvudredare för briggarna Venus och Solon samt skonerten Capella. Enligt Fredberg var de båda sistnämnda egentligen gamla  kanonbåtar — Castor och Pollux — vilka utrangerats, när Nya varvets  flottstation upphörde. Men det stämmer inte. Solon byggdes i Gamla Lödöse 1864. Nilsson, som för sin och några vänners räkning inropat dem på auktion, hade låtit bygga till dem och utrustat dem till handelsfartyg.

Så småningom skaffade han större skepp såsom exempelvis Louis de Geer, Jacob Rauers och Eleonor.

Jämte rederirörelsen utvidgades också den egentliga köpenskapen. Han bedrev en omfattande handel med bönder från Frölunda, Vallda och Släp samt med de Hisingsbönder, som kom över älven med färjan i Klippan.

Källa: CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1919-22

Segelfartyg för vilka han var huvudredare.

• Andreas, galeas på 65 läster. ägd 1866 samt eventuellt åren innan och efter
• Capella, skonert på 63 läster. Reparerad 1863. Sannolikt inköpt 1863 och avyttrad i början av 1870-talet. Befälhavare P. Pettersson Möller och C.M. Olsson.
• Elenor (Eleonore), skepp på 680 ton, byggt i St. John’s, Kanada 1866.  Inköpt 1876. 1882 överlåtet på C. Nilsson. Befälhavare L.M. Johnsson (Johansson).
• Jacob Rauers
• Louis de Geer, skepp på 665 ton. Byggt i Härnösand 1866. Sannolikt inskaffat 1873. Fortfarande ägt 1885. Befälhavare O.A. Andersson och B. Andersson.
• Solon, brigg på 107 läster (225 ton). Byggd 1864 i Gamla Lödöse. Reparerad 1876. Såld till J.E. Olson, troligen 1882. Befälhavare M. Jansson, A. Svensson och C. Engberg.
• Venus, brigg på 91 läster (206 ton). Byggd 1839 i Stettin. Troligen köpt 1865. Såld till J.E. Olson, troligen 1882. Befälhavare P.M. Petersen,  L.P. Hendtman, L.M. Johnsson, J.H. Hansson och P.E. Pettersson.