Kungshöjd

Kungshöjd, före 1904 Lilla Otterhällan, är ett bebyggt berg i stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg. Namnet är efter det bolag som grundades 1895, Kungshöjdens Fastighetsaktiebolag, för de nya husbyggena på platsen. Stora Otterhällan, kallad Otterhällan, är ett bebyggt berg norr om Kungshöjd.

Kungshöjd består idag helt och delvis av sex kvarter: 36 Telegrafen (del av), 37 Kasernen, 40 Rosenlund (del av), 41 Arsenalen, 42 Luntantu och 43 Carolus Rex.

Området Otterhällan–Kungshöjd omfattar stadskärnans höjdpartier i sydväst. Det avslutas mot väster och söder av branta bergssidor och in mot centrala stadskärnan utgör Kaserntorget och Ekelundsgatan en gräns. Tvärs igenom området går Kungsgatan, som har sin ursprungliga sträckning från den plats där Karlsporten låg fram till 1800-talets början.

På den översta delen av Lilla Otterhällan fick Christian Plyss den 6 september 1670 tillstånd att från ett ställe utanför staden, flytta dit en väderkvarn för att användas vid hans välkända karduansberederi. Villkoret var att han måste ta ner väderkvarnen vid krigstider eller när så annars krävdes. Året därpå förbjöds han att mala säd, därför att han därigenom ”gjorde skamligt intrång i andras berättigade privilegier”.

Kungsgatans sträckning mellan Lilla och Stora Otterhällan kallades under 1700- och 1800-talet för ”Hästbacken”, efter de hästmarknader som ägde rum där. Vid Kungshöjds nordvästra del ligger Göteborgs bäst bevarade del av den förra stadsmuren, bastionen Carolus Undecimus (XI) Rex, efter Karl XI, eller Hållgårdsbastionen. Bastionen benämns i dagligt tal Carolus Rex och är belägen i början av Kungsgatan vid Esperantoplatsen. Till stadens försvar fanns på Kungshöjd även bastionerna Carolus Gustavus Rex, efter Karl X Gustav, sydväst om Arsenalsgatan och Christina Regina, efter Drottning Kristina, söder om Kungshöjdsgatan och Arsenalsgatan ner mot Rosenlundsgatan.

Den 6 november 1793 lades grundstenen för Borgerskapets kasern i nuvarande kvarteret Telegrafen, uppfört av sten i två till tre våningar kring en gård för Stedingska regementet. När byggnaden stod klar beslöts istället att Kungliga Göta artilleriregemente istället skulle flytta in. Byggnaden stod helt klar den 1 oktober 1799 efter ritningar av Carl Wilhelm Carlberg och hade då kostat 171 350 riksdaler. Vid storbranden 1804 eldhärjades trähusen kring dåvarande Ekelundstorget (ungefär nuvarande Kaserntorget), som i sin tur spred elden till ”stadens kostsamma kasern”. Kasernen klarade sig dock hyggligt.

Kungshöjd, Pustervik och Järnvågen 1872

Efter att regementet den 1 oktober 1895 flyttat till de då nyuppförda Kvibergs kaserner, såldes fastighet och byggnad till Kongl. Telegrafverket, som då höll till på adressen Västra Hamngatan 15 sedan 1892 och blivit trångbodda.

Kungshöjd. Kasernbyggnaden i mitten av bilden med Arsenalen på höjden bakom.

Kungshöjdens Fastighetsaktiebolag bildades den 30 mars 1895 med ett aktiekapital utgörande minst 700 000 kronor och högst 1,5 miljoner, på ansökan av bryggaren Rickard Grauers med flera. Kronan sålde till detta bolag den tidigare tyghusbyggnaden, med vissa undantag, för 300 000 kronor. Köpeavtalet upprättades den 2 maj 1895.

Flerfamiljshusen i kvarteret 41 Arsenalen på Kungshöjd uppfördes 1904–13 efter ritningar av arkitekt Hans Hedlund, Eugen Thorburn, Arvid Bjerke med flera. Kvarteret har sitt namn efter den arsenalsbyggnad (tyghus), som uppfördes på platsen 1853–59 för Göta artilleriregemente. När artilleriregementet 1895 flyttade till Kviberg såldes anläggningen till Kungshöjdens AB varpå byggnaden revs efter att tiden fram till rivning ha förfogats av hantverkare av olika slag.

Göteborgs tomtägare 1837-1807, tomter utanför kvartersindelningen, rote 2.

Tomt 54
Tomt 55
Tomt 56
Tomt 57
Tomt 58
Tomt 59, Gjers

Ej på Göteborgs tomtägare

Telegrafen, Kungsgatan-Kaserntorget-Kaserngränden
Kasernen, Rosenlundsgatan-Kungshöjd-Kungshöjdsgatan-Hvitfeldsgatan-Hvitfeldtsplatsen
Arsenalen, Kungshöjdsgatan-Arsenalsgatan
Luntantu
Carolus Rex