Att skildra släkten Wijk under 1800-talet är nästan detsamma som att skrifva stadens historia under samma tidrymd; dess medlemmar hafva ingripit i alla delar af stadens kommunala och handelspolitiska lif och dessutom utöfvat ett beaktadt inflytande inom vårt lands politiska förhållanden.
Firman bildades 1806 af den då tjugoårige Olof Wijk, hvilken gjort sina lärospån på engelsmannen Charles Christies kontor. Den inregistrerades 1807 och 1808 erhöll Wijk burskap. Genom mycket vidsträckta resor inledde han allt större affärsförbindelser ochskaffade sig allt vidlyftigare sakkunskap och detaljkännedom. Firmans förnämsta affärsverksamhet riktade sig ursprungligen på järnexport i förening med skeppsrederi,såsom den tiden var vanligt; sedermera öfvergick den allt mer till trävaruutförseln från Norrland, men med hufvudkontoret fortfarande förlagdt till Göteborg.
Olof Wijk d. ä. vardt 1820 kommersråd och erhöll sedermera de högsta utmärkelser, som den tiden förekommo. Inom staden var han en obestridd och afhållen härskare, utom då han i slutet af 1820-talet stiftade nykterhetsföreningen, med anledning hvaraf man t. o. m. fruktade stämplingar mot hans lif. Göteborg har honom att tacka för mycket: uppmuddringen och det planmässiga ordnandet af hamnen, den förbättrade kanalleden å Trollhätte kanal, den nya allén, ordnandet af stadens drätsel, — staden hade nämligen under kontinentalperioden inlåtit sig på så vidlyftiga nybyggnads- och andra affärer, att den endast genom ett statslån kunde räddas från ekonomisk undergång, — detta och mycket annat var hans verk. Inom riksdagen intog han snart en ledande ställning; och ändock räckte hans tid öfver till ett lifligt och intresseradt deltagande i Frimurare- och Goldinuordnarne, hvilkas högsta utmärkelser tillföllo honom.
När han 1856 afled, öfvertogs firman af sonen Olof Wijk d. y., hvilken egentligen säges hafva önskat studera och i Upsala äfven aflade kameralexamen. Liksom fadern begåfvad med en ovanlig arbetsförmåga nådde han ock samma höga kommunala, sociala och politiska anseende som denne; konungens aktning och tillgifvenhet gjorde, att han adlades. Bergslagsbanan, Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Brand- och Lifförsäkringsaktiebolaget Svea hade honom till ordförande; ordförande var han ock i stadsfullmäktige och hamnstyrelsen; talman i riksdagens andra kammare. Detta är endast en antydan om hans mångsidighet, arbetskraft och inflytelserika ställning. Göteborgs högskola har honom ock att tacka för mycket.
I firman ingingo sedermera bröderna Erik och Carl Wijk. Med slutet af år 1895 utgick den förre och ingick den senares son, nederländske konsuln Carl O. Wijk. Firman sysselsätter sig numera uteslutande med trävaruexport.