Hans Forssman (1912-94) föddes i Göteborg som son till Axel Forssman (1877-1942) och Dagmar (Maja) Levisson (1881-1942). Han dog också i Göteborg.
Forssman blev student vid Samskolan i Göteborg 1932, medicine kandidat 1933 vid Uppsala universitet, medicine licentiat där 1940 samt disputerade där 1945. Han tjänstgjorde i perioder 1938-39 vid de rättspsykiatriska klinikerna i Stockholm, var extra läkare, assistentläkare och amanuens vid medicinska kliniken i Uppsala 1940-43 och vid Beckomberga sjukhus 1941-42.
Åren 1940-44 hade han kortare förordnanden vid lasarettet i Lidköping, vid Sahlgrenska sjukhuset samt vid Sävsjö sanatorium. Forssman blev docent i praktisk medicin i Uppsala 1945 och i psykiatri 1953 vid Medicinska högskolan i Göteborg. Han blev 1946 underläkare vid Sahlgrenskas medicinska klinik II och vid samma sjukhus psykiatriska klinik 1946-48, förste läkare där 1948-55 samt överläkare där 1955-61. Åren 1960-61 var han tillförordnad professor i socialmedicin vid Göteborgs universitet.
Han arbetade 1955-61 som också som lärare vid Göteborgs universitet och blev därefter professor i psykiatri vid Uppsala universitet. Tjänstgjorde också en tid som överläkare vid Ulleråkers sjukhus. Blev 1964 professor vid psykiatriska institutionen på Göteborgs universitet vilket han förblev till 1977 och innehade en därtill kopplad överläkartjänst vid forskningsenheten på S.t Jörgens sjukhus. År 1975 blev han ledamot av Vetenskapsakademien.
Han var också aktiv i tidningsvärlden då familjen var huvudägare i Göteborgs Handelstidnings AB som gav ut Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. 1946 blev han styrelseordförande i familjeföretaget och förblev så tills tidningen lades ner 1973.
Satt åren 1951-53 i stadsfullmäktige i Göteborg, var ledamot av nykterhetsnämnden som vice ordförande 1951-56, av barnavårdsnämnden 1952-53 samt av styrelsen för Socialinstitutet i Göteborg 1955-58.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Ett svar på ”Hans Forssman”