Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning

Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning (GHT), även Handelstidningen, var en svensk dagstidning. Den gavs ut i Göteborg åren 1832–1985, åren 1973–84 som veckotidning. En annan tidning med samma namn utgavs åren 1818-19.

Bokhållaren Magnus (Måns) Prytz (1802–74) begärde utgivningsbevis för Götheborgs Handels och Sjöfarts Tidning den 11 februari 1832, men fick vänta till 28 mars samma år, innan detta beviljades. Under tiden lät han de första fjorton numren av tidningen följa med som bilaga till tidningen Götha Runor, startad 1831 av gymnasieadjunkten filosofie doktor Pehr David Lomberg. Tidningen kom ut med fjorton nummer, innan nummer femton kunde tryckas med eget namn, lördagen den 7 april 1832. Liksom Götha Runor trycktes GHT på Abraham Ericssons boktryckeri vid Trätorget (nuvarande Kungstorget).

I februari 1833 överflyttades tidningens tryckning till Löwengrenska Boktryckeriet och i mitten av april kunde Prytz själv lägga sig till med titeln boktryckare. Detta då tidningen då började tryckas i hans eget tryckeri, M. Prytz tryckeri i f.d. Beindorffska lokalenlokal vid Ö. Hamngatan mittemot nuvarande Börsen (tidigare värdshuslokal). På Östra Hamngatan  hade även Magnus Prytz sin bostad.

1838 flyttade tidningen såväl som Måns Prytz till Kungsgatan 23, i ett hus som köpts av svågern Olof Wijk d.ä, men därefter överlåtits på Måns Prytz.

Utgivningen av tidningen försvårades flera gånger av att myndigheterna drog in tillståndet varvid Prytz fick döpa om tidningen ett flertal gånger för att kunna fortsätta ge ut den. Efter detta trycktes tidningen på Gumperts tryckeri.

Prytz var GHT:s utgivare fram till december 1848, då Johan Sandwall från Jönköping köpte tidningen. Sandwall hade genom förfalskningar kommit över en större summa pengar och tvingades 1851 att fly till USA. Den 1 maj 1851 gjordes då en överenskommelse mellan Prytz och redaktörerna C.J. Lindskog och J.M. Winnerstedt om att bilda Handelstidningens Aktiebolag. Den 1 oktober 1852 blev redaktören S.A. Hedlund huvudredaktör och delägare i GHT, vilket han var fram till sin död den 16 september 1900. Han efterträddes av sin brorson Hans Hedlund, som innehade posten till 1917.

Tidningen trycktes alltjämt hos Gumperts år 1856, då C.J. Lindskog och S.A. Hedlund köpte och satte upp Gumpertska tryckeriet i gamla Sahlgrenska sjukhuset, Ö Hamngatan 11 (det s.k. Oterdahlska huset där Medicinhistoriska museet inom SU huserar idag), nuvarande polisverket. Året därefter blev de ensamma ägare till tidningen.

Den 22 oktober 1876 invigdes tidningens nya tryckeri- och redaktionsbyggnad i tre våningar, vid Köpmansgatan 12 i Nordstaden i centrala Göteborg. Detta var troligen Sveriges första hus som var specialbyggt för tidningsproduktion, och ritades av stadsarkitekten Victor von Gegerfelt tillsammans med Hans Hedlund. Tidningens verksamhet flyttades till den nya byggnaden från Östra Hamngatan 10.

Viktor Rydberg anställdes som redaktör på GHT i maj 1855 och blev kvar på tidningen i tjugo år. 1865 anställdes Mauritz Rubenson som flygande reporter, han blev kvar fram till sin död 1899. C.T. Holmström var föreståndare för Skåneredaktionen 1915–21.

Göteborgs Handelstidnings AB övertogs år 1914 av ett konsortium av göteborgsliberaler med familjerna Mannheimer och Wijk i spetsen, som av arvingarna till S.A. Hedlund förvärvat aktiemajoriteten i företaget.

Konsortiet gick in i tidningen då de ville undvika att den dåvarande huvudägaren Fritz Pegelow, måg till S.A. Hedlund sålde tidningen till konservativa intressen. I konsortiet ingick även Axel Forssman som snart blev huvudägare. Han var redan från 1914 styrelseledamot i företaget som ägde tidningen, Göteborgs Handelstidnings AB. Från 1928 var han styrelsordförande.

Under chefredaktör S.A. Hedlund fick tidningen en liberal prägel. Den mest kände chefredaktören var Torgny Segerstedt som tillträdde 1917 och ledde tidningen till sin död 1945. Segerstedt blev internationellt känd för sin kritik mot Hitler och Nazityskland, som han inledde redan 1933.

Vid Axel Forssmans död övertogs ordförandeposten i styrelsen av hans son Hans Forssman. Han innehade denna post tills tidningen lades ner som dagstidning år 1973.

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning dominerade stadens tidningsmarknad fram till 1930-talet, men förlorade efterhand mark till Göteborgs-Posten. Efter många år av sjunkande upplagor sades all personal upp den 22 augusti 1973 och den 7 september samma år gick tidningen i konkurs. Tidningen utkom sedan fram till 1984 som veckotidning och därefter åter till den definitiva nedläggningen februari 1985 återigen som sjudagarstidning

Advertisements

3 Responses to Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning

  1. […] Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning […]

  2. […] Prytz (1810-1890) gifte sig med Olof Wijk d.ä. Sonen Måns (Magnus) Prytz (1802-1874) grundade Göteborgs Handels och Sjöfartstidning (GHT) medan sonen Gustaf Prytz (1776-1861), 1802 deltog i bildandet av firma Ekman & Co […]

  3. […] Torgny Karl Segerstedt, född 1 november 1876 i Karlstad, död 31 mars 1945 i Göteborg, var en svensk publicist och religionshistoriker. Han är mest känd för sitt tydliga ställningstagande mot nazismen som huvudredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning (GHT). […]

Kommentera