Kviberg

Landeriet var tidigt uppdelat på ett antal olika lotter, Rote 12, fastigheterna 4, 5, 6, 7, 8 där nederländska bönder bedrev jordbruk, trädgårdsodling och boskapsskötsel:

I brevet från Jacob van Dijck till Axel Oxenstierna från 1622 framkommer en annan orsak till vilka marker som kom att fördelas till holländarna. Denna var dock inte kopplad till holländarnas specifika kunskaper. I brevet framgår hur flytten från Nya Lödöse till Nya Göteborg var avskydd av alla Nya Lödöses innevånare, och att man hoppades på att få stanna kvar. Van Dijck beskriver hur han genom att arrendera ut Nya Lödöse och kringliggande fält på åtta år till holländska bönder avser att ta död på alla förhoppningar om att få bli kvar.208 I Göteborgs revisionsräkenskaper för 1624–1635 framgår att sex egendomar under denna period arrenderats ut till åtta holländare. Här görs skillnad mellan ”de holländska bönderna” och de borgerliga landeriinnehavarna. Detta sammantaget med beskrivningen om hur de holländska bönderna användes för att tränga ut svenskarna visar tydligt att det gjordes skillnad mellan de svenska och de holländska bönderna.

Bland holländarna finns Jan Claessen angiven som en av åtta. Övriga kan ses i tabellen i figur 15. Ingen samtida karta finns som visar områdenas geografiska placering. Cederbourgs beskrivning från 1739 talar om att det var Kviberg och Härlanda utmed Säveån som uppläts till de holländska bönderna. Lokalhistorikern Sven Alrik Wilhelmsson menar emellertid att Härlanda inte haft holländska besittare. Almqvist och Wilhelmsson beskriver hur området nordväst om Säveån på medeltiden tillhörde Kvibergshemmans mark och 1473 kom att tilldelas Nya Lödöse. Senare övergick hela Nya Lödöses mark till Göteborg och kom då, liksom tidigare nämnts i brevet till Oxenstierna, att tilldelas de holländska bönderna, fördelat som två lotter norr och två lotter söder om ån.

[…]

Konsthistorikern Ernst Fischer gjorde 1915–1922 en inventering av landeriernas byggnader och skriver i sin beskrivning av Kviberg: De områden, som senare bildade landeriet Kviberg, upplätos redan tidigt till holländska bönder, som här drevo trädgårdsodling och boskapsskötsel. Sålunda upptagas i stadens räkenskaper för år 1643 såsom besittare av dessa områden PETTER CORNELISSON, DIRECH GIISSEN (Giertsson)? Och ESTRI BÖRJES. Den förstnämnda efterträddes 1654 av DAMES GIERTSSON och den andre 1658 av JOAN DIRECHSSON (förmodligen en son) och den sistnämnda 1672 av BÖRJR ENGELBRECHTSSON.

Wilhelmsson utgår från att det som då kallades Härlanda var samma landeri som senare också kallades Härlanda men på den tiden var det Bagaregården som kallades Härlanda och det har sannolikt haft nederländska arrendatorer.

Figur 16. De holländska böndernas brukningsenheter har lokaliserats enligt en beskrivning av Wilhelmsson (1946). Dessa har sedans markerat i Erik Kuus landerikarta från 1696. Källa: LMS N31-1:4. De röda markeringar har gjorts av Annika Strandin Pers i avhandlingen Mark i marginalen.

En av landeriets delar gick under namnet Björnkärr. Ännu in på 1700-talet återfinns ättlingar till de holländska bönderna på delar av Kviberg och Kristinedal. På 1700-talet var landeriet uppdelat i 6 delar. På flera av dessa fanns under 1700-talet mangårdsbyggnader.

I slutet av 1700-talet ägdes flera av Kvibergs olika delar av Christian Lund och därefter av bland annat Laurent Tarras, Carl Gustaf Brusewitz, Peter P. Ekman, Gustaf Henrik Ekman och Johan Jacob Ekman (Janne Ekman).

Kviberg 1860

Från 1860-talet uppläts landeriet med ständig besittningsrätt.Under 1800-talets senare del fick en del av landeriet (nr 6) namnet Bellevue och 1865 uppfördes Villa Bellevue och lite andra byggnader:

1865 uppfördes Villa Bellevue på markerna till Kviberg nr 6. Byggnaden fick en rik träarkitektur med branta takfall, torn och snickarglädje. Söder om villan i slänten mot Säveån uppfördes 1875 ett orangeri i nygotisk stil. Detta byggdes senare om till kemisk industri.

1851-1890 samlades större delen av Kvibergslanderierna under arrendatorn J J Ekman. Ekman överlät tillsammans med Göteborgs stad landerierna till staten som uppförde Kvibergs kaserner på dess marker.

1891 såldes området till staten för 391 000 kronor enligt ett avtal mellan Ekman, Göteborgs stad och staten. På ägorna byggde staten nya kaserner för Göta artilleriregemente som står kvar där än idag. 1895 stod kasernerna färdiga och regementet flyttade från befästningen på Kungshöjd till Kviberg. Villa Bellevue fungerade som bostad för regementets chef. Vid denna tid låg också en kapplöpningsbana för hästar vid Kviberg. Militären är dock borta från Kviberg sen länge och en ny stadsdel har byggts på området.