Gustaf Henric Ekman

Gustaf Henric EkmanGustaf Henric Ekman, född i Göteborg 24 november 1774 , död samma plats 15 januari 1847, var en svensk affärs- och kommunalman, som tillhörde göteborgssläkten Ekman. Han bildade 1802 handelshuset Ekman & Co., som ännu består, och inköpte 1813 Lesjöfors järnbruk, som under ledning av sonen Gustaf Ekman skulle bli ett av Sveriges främsta.

Han var son till handlanden Peter Petersson Ekman, senare betecknad Petter III Ekman och dennes hustru Hedvig, född Boethius. Han gifte sig den 6 september 1803 på Åsby i Bergs socken med Gustava Törngren (1786–1851), dotter till brukspatron Isaac Törngren och Maria Bellenden. Gustava Törngren var kusin till Martina Törngren (von Schwerin).

Liksom sin äldre bror Johan Jacob Ekman var han som barn elev vid den herrnhutiska internatskolan i Christiansfeld i Danmark och undervisades sedan av privatlärare i hemmet. Efter en kort tids studier i Lund ägnade han sig åt affärsverksamhet i Göteborg, först som anställd i faderns firma, från 1802 i Ekman & Co. som han grundade tillsammans med Gustaf Rudolf Prytz. När fadern vid ungefär samma tid drog sig tillbaka från affärslivet och sedan avled 1807, övertog Ekman & Co. också dennes rörelse. Gustaf Henric löste ut sina syskons arvedelar i faderns sillsalterier, något som skapade stora ekonomiska problem, då sillen samtidigt slutade att komma in till bohuskusten. Under den s.k. kontinentaltiden 1808–1810, då Göteborg var en viktig transithamn för smyghandeln mellan England och den av Napoleon behärskade euroepiska kontinenten, gjorde Ekman & Co. mycket stora vinster. Till skillnad mot många andra göteborgska affärsmän klarade Ekman Co. sig igenom lågkonjunkturen efter Napoleonkrigens slut. Det antas dock att Prytz utträde ur firman 1817 hade att göra med de sviktande konjunkturerna.

Tillsammans med Prytz köpte Ekman 1813 Lesjöfors järnbruk i Värmland. De drev detta tillsammans till 1833, då Prytz blev köpt ut och Ekmans äldste son Gustaf Ekman övertog som förvaltare av bruket. 1837 blev tredje sonen Janne Ekman delägare i Ekman & Co. och fem år senare övertog denne chefskapet. Gustaf Henric Ekman var då 68 år gammal.

Ekmans stora intresse för sin hemstad och hans duglighet gjorde honom till en av Göteborg mest betydelsefulla kommunalmän. Han blev medlem av borgerskapets äldste 1804 och var dess ordförande 1809–15. Bland hans insatser märks grundandet av stadens skjutsinrättning 1811, initiativ till utgivandet av en Göteborgs historia och utarbetandet av riktlinjer för de kommunala myndigheternas befogenheter. Ekman var starkt intresserad av folkundervisningen och tillhörde styrelsen för Willinska fattigfriskolan, före den obligatoriska skolans införande 1842 stadens enda folkskola.

Ekman var engagerad som styrelseledamot i Göta kanalbolag, där hans svåger Baltzar von Platen var den ledande kraften. Han understödde också byggningen av 1844 års slussled i Trollhätte kanal, varvid denna fick lika stora slussar som i leden mellan Vänern och Östersjön. För att få denna utbyggnad till stånd, gick han in för höjda kanalavgifter, trots att detta var negativt för hans egen handel med produkter från Vänerlandskapen.

Sin hemstads intressen hävdade han vidare i de tullkommittéer han tillhörde, där han intog en frihandelsvänlig hållning. Ekman representerade borgarståndet vid valriksdagen i Örebro 1810. Den enda yttre utmärkelse som Ekman kunde förmås att ta emot, var titeln kommerseråd (1810).

Paret Ekman hade fem barn som nådde vuxen ålder: Gustaf Ekman (1804–1876), Peter Wilhelm Ekman (1806–1863), Hedvig Maria Ewert, född Ekman (1808–1842), Johan Jacob (Janne) Ekman (1815-1908) och Carl Edvard Ekman (1826–1903). Peter Wilhelm, som var ogift, studerade i Uppsala 1821–1828 utan att avlägga examen och köpte Kilanda säteri 1833 efter att ha arrenderat det från 1829. Han blev 1841 delägare i Lesjöfors bruk.Dottern Hedvig Maria gifte sig 1836 med rådmannen senare borgmästaren Carl Henrik Ewert (1802–1882) i Göteborg i dennes andra äktenskap. Denne överlevde alla sina tre fruar liksom en dotter Hilda Gustava Elisabet (1837–1852) från äktenskapet med Hedvig Maria Ekman.

Text från Wikipedia

5 svar på ”Gustaf Henric Ekman”

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.