Son till en af de första under Gustaf den tredjes regering till Sverige inflyttade judar, föddes Eduard Magnus i Göteborg 1800.
Fadern hade god framgång i Göteborg, anlade sockerbruk och efterlämnade en god affär åt sin son Eduard, som fortsatte rörelsen under firma L. E. Magnus & komp.
Eduard Magnus’ affär var från början sockerbruk, som den tiden var en synnerligenvinstgifvande rörelse, men hans etablissement brann ned, hvarefter han träffade öfverenskommelse med firman D. Carnegie & komp. att icke återuppbygga bruket, utan i stället ingå som intressent i de Carnegieska verken, i hvilken lukrativa affär Eduard Magnus vid sin död innehade aktier till ett nominelt värde af icke mindre än 1,150,000 kronor och var en af nämnda firmas hufvuddelägare.
Carnegieska firman hade dock förbehållit sig, i händelse af dödsfall optionsrätt att inlösa aktierna, hvaraf firman begagnade sig och inlöste helt och hållet Eduard Magnus’ andel uti affären.
Eduard Magnus dref efter sitt sockerbruks brand som hufvudgeschäft diskonteringsaffärer af samma slag och på samma sätt som hans kusin Morris Jacobson, om hvilken vi förut talat.
Eduard Magnus’ stora rikedom förskaffade honom en framstående ställning i Göteborg och medförde en mängd kommunala uppdrag, hvilka han utförde med mycket nit och stor samvetsgrannhet.
Då Göteborgs enskilda bank inrättades, var Eduard Magnus en af dess stiftare samt sedan ledamot af dess styrelse i tjugu år.
Eduard Magnus var en mycket älsklig personlighet samt i sitt umgänge vänlig och välvillig utan bakslughet. Han hade äfven intresse för andra saker än blott och bart penningeförvärf. För skön konst och musik hade han alltsedan ungdomen en liflig böjelse, och han älskade att pryda sitt hem med dyrbara konstsaker, liksom att hos sig se och vara omgifven af konstens utöfvare. Den sedan så framstående bildhuggaren J. P. Molin hade Eduard Magnus’ hjälp och uppmuntran att tacka för sin uppkomst. I Göteborgs museums styrelse var han äfven ledamot och hyste för dess framgång ett lifligt intresse.
Ett företag, som låg Eduard Magnus synnerligen varmt om hjärtat, var pensionsinrättningen för ålderstigna tjänstehjon i Göteborg, till hvilken inrättning han under sin lefnad gaf betydliga bidrag och i sitt testamente ytterligare ihågkom med en gåfva af 60,000 kronor.
Göteborgs samhälle har att räkna Eduard Magnus bland sina välgörare, ty i sitt testamente skänkte han till Göteborgs högskola 200,000 kronor, till slöjdföreningens skola 20,000 kronor, till barnsjukhuset 20,000 kronor, till De fattiges vänner 20,000 kronor, till barnhemmet 20,000 kronor m. m. Äfven enskilda personer blefvo ihågkomna i Eduard Magnus testamente, såsom hans gamle bokhållare Magnus Olsson med 50,000 kronor, professor Elias Heymans barn 50,000 kronor, och hans brorsdotter, bankdirektören John Philipsons i Norrköping hustru 50,000 kronor m. fl.
Eduard Magnus dog vid 79 års ålder och efterlämnade en boupptecknad förmögenhet:
Tillgångar …… kr. 4,279,770:04
Skulder ……… „ 700,282:83
Behållning …… kr. 3,579,487:21.
Eduard Magnus efterlämnade blott en enda dotter, Götilda, som vid faderns död var ogift
och 43 år gammal. Från barndomen hade hon tycke för en liten puckelryggig, men intelligent jude, men fadern motsatte sig denna förbindelse. Åtta månader efter faderns död gifte hon sig med denne, den numera bekante mecenaten Pontus Fürstenberg, till hvilken hon utom det stora fädernearfvet medförde ett betydligt mödernearf.
3 svar på ”Lazarus om Eduard Magnus”