Lyckan

Det ursprungliga namnet på detta landeri var Bödelslyckan och beteckningen var 12:88, eftersom stadens bödel hade fått sig en lycka (det vill säga inhägnad åker eller äng) på platsen. Av allt att döma bodde bödeln just här långt före 1696, enligt gamla kartor. Det var utanför staden och nära avrättningsplatsen som låg där Carlanderska sjukhuset nu ligger, bara några hundra meter längre söderut. Bödelslyckan som namn används fortfarande 1752 men i alla fall från 1812 används det förkortade namnet Lyckan.

Marken uppläts till James Marshall år 1772. Namnet Sareberg förekommer 1774 och antas komma av Sara Marshall, hustru till James Marshall. Detta namn tyck aldrig ha använts i nån större utsträckning. James Marshall var sannolikt släkt med den Robert Marshall som hade sillsalteri ihop med James Christie. 1782 överlät Marshall landeriet till Johan Bagge och efter hans död fick hans änka Ingrid Bagge besittningsrätten till Lyckan.

Sju år senare överlät Ingrid Bagge landeriet till kommerserådet Peter Peterson (ibland Petterson, död 1827). Peter Peterson fick burskap år 1777, och hade innan dess arbetat åt sin styvfar, Jonas Ullman. Han bodde inne i Göteborgs stad på Södra Hamngatan 33. En fastighet som brann ner 1802 då en stor del av Göteborgs innerstad förtärdes av elden. Huset var dock försäkrat och han fick året därpå ersättning för åtminstone en del av sin förlorade egendom.

1790. Bödelslyckan, Johanneberg, Liseberg, Rodins ägor, Janssons ägor med mera

Några år senare inköpte han öven granntomten åt väster, 5 roten nr 22, av vilken han dock avstod hälften till Frimurarelogen, som hade köpt tomten nr 23. Stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg fick i uppdrag att författa ritningar till det tre vånings stenhus, som han ämnade låta uppföra.

Peter Petersson var gift med Maria Charlotta Hoving från Stockholm. Hennes syster, Sophia Jacobina, bodde även i Kvarteret Frimuraren, sedan hon gift sig med kapten Carl Johan Krusell och ytterligare en syster, Anna Elisabeth, gift med grosshandlare Johan Otto Oterdahl, var bosatt i Göteborg.

Båda makarna Petersson var skickliga violinister och ordnade ofta amatörkonserter i sitt hu i staden såväl som på sommarnöjet Lyckan.

Paret Petersson fick tre barn. Sonen Gustaf Petersson blev handlande i Neapel. Dottern Sophia Christina Petersson gifte sig med grosshandlare Thomas Kennedy och dottern Jacobina Elisabet Petersson med landshövding Daniel Edelcreutz. Sophia Christina och Thomas Kennedy övertog Lyckan år 1812.

1818 gick Thomas Kennedy i konkurs varvid besittningsrätten såldes av konkursboet. Det inköptes av britten John Rew i London som 1821 överlät landeriet till George Hebden. Denna överlämnade egendomen till tobaksfabrikören Eric Gustaf Lindström år 1837. 1860 sålde han landeriet till klädeshandlanden Fredrik Blidberg samt kamreren Nic. Napoleon Winberg. Fredrik Blidberg var gift med Winbergs syster, Nicoline Winberg. Winberg överlät 1868 sin andel på en annan svåger, överste Carl Grönvall.

Lyckan och Johanneberg 1860

Lyckans huvudbyggnad

Sonen till Fredrik Blidberg, Carl Blidberg och hans kamrater bildade en av Sveriges första idrottsföreningar, IS Lyckans Soldater. Carl Blidberg var direktör i Riksbanken medan hans bror Figge Blidberg var ingenjör och byggnadschef. Figge Blidberg inredde det gamla orangeriet till bostad. En tredje bror, Nicke Blidberg, var klädeshandlare.

Lyckan 1890

År 1899 stod civilingenjör Figge Blidberg och handlande Carl M. Blidberg skrivna på landeriet, med adress Södra vägen. Landeriet jämnades med marken i oktober 1920 i samband med Jubileumsutställningen i Göteborg 1923.

Lyckans andra byggnad.

Landeriet hade i slutet två boningshus, dels ett envånings trähus som låg precis invid och väster om nuvarande Johannebergsgatan, mellan parkeringsplatsen och Göteborgs stadsteater. Ett annat boningshus var en träbyggnad som uppförts i vinkel, delvis i en och delvis i två våningar. Det låg direkt väster om den tidigare Kjellbergska gymnasiets västflygel. Detta hus var ett ombyggt orangeri.

1921

Andra källor:
CRA Fredberg, Det gamla Göteborg,
Landala i ord och bild, 1962