Gibraltar

Gibraltar är en herrgård i Göteborg som ursprungligen låg på den kulle där Chalmers bibliotek idag finns. Gården var en avstyckning från Krokslätt Kongegården någon gång på 1700-talet. I början av 1800-talet ägdes Gibraltar som då låg utanför Göteborgs stad i Örgryte socken av köpmannen David Idberg. Kallades på 1820-talet också Heleneberg. Gården tillhörde på 1840-talet familjen Åkermark:

Gudmund Åkermark tillhörde en aktad göteborgssläkt, skönjbar i det merkantila livet här redan på 1700-talet. En N. M. Åkermark drev affär från 1796 i huset n:r 15 vid Östra Hamngatan och sålde fönsterglas och buteljer en gros, en J. M. Åkermark ägde egendomen Gibraltar i Landala omkring 1800-talets mitt och drev skeppsrederi och engrosaffärer från kontor i Västra Hamngatan 9, och Gudmunds far, Gudmund Niklas Å., innehade en firma Åkermark & Co.

Gudmund Jacob, magistratssekreteraren, var född här 1839, ingick i magistratens tjänst 1866, blev stadsnotarie 1872 och magistrats-sekreterare 1881. För övrigt var han på sin tid ordförande i Inkvarteringskommissionen, vice ordförande i Drätselkammaren, ordförande i Kyrkonämnden, ombudsman och styrelseledamot i Göteborgs och Bohusläns sparbank o. s. v.

Fint bildad, human och älskvärd, var han som ämbetsman mycket omtyckt. “Icke nog med, heter det i hans eftermäle, att man hos honom aldrig mötte den byråkratiska oginhet, som tyvärr icke är ovanlig ens å håll, där tiden är långt mindre upptagen än vad hans var. Hans tillmötesgående sträckte sig ända därhän, att han själv städse var beredd att stå dem, som sökte hans ämbetsbiträde, till tjänst med all den hjälp vid utfinnande av utvägar att nå ett berättigat syfte, som det var honom möjligt alt lämna inom gränserna av hans befogenhet. Särskilt var detta tillmötesgående för allmänheten värdefullt på grund av hans ställning som notarius publicus”.

Gudmund Åkermark, som var befryndad med Tranchellska släkten, dog den 28 december 1915. Bland hans ättlingar märkes sonen, den här verksamme direktören Theodor Åkermark, en man som ärvt faderns djuptgående kulturella intressen.

Gudmund Niklas Åkermark föddes 1804 och dog 1847. Hans bror John M Åkermark sålde egendomen år 1869 till läkaren Carl Wilhelm Hultgren.

Landala och Gibraltar 1877. Landalas kåkbebyggelse uppe till vänster, gårdens byggnader strax nedanför mitten och Gibraltars egendoms byggnader en bit öster därom.

Åren 1876-77 köpte Göteborgs stad såväl Gibraltar som Landala egendomar. År 1883 införlivades det inköpta området med Göteborgs stad. Efter införlivningen användes byggnaden av Göteborgs stad för olika ändamål.

Gibraltar 1877. Den byggnad som finns på bilderna nedan är av allt att döma byggnaden längst till höger. Byggnaden uppe till vänster med sin allé är ju dock den som ser ut att vara huvudbyggnaden.

Sjuk- och vårdhemmet ”Gibraltar Fattigvårds- och Försörjningsanstalt” uppfördes efter beslut av Göteborgs stadsfullmäktige den 26 april 1883 på en tomt, bestående av delar av ägorna Gibraltar, Götaberg och Landala. Inflyttningen ägde rum i september 1888, och redan från början var sjukhuset avsett för fattiga äldre och psykiskt sjuka. Ritningarna utformades av Adrian C. Peterson.

Den 18 februari 1932 beslutade stadsfullmäktige att Gibraltar, som lydde under fattigvårdsstyrelsen, i samband med att sinnessjukvården flyttade därifrån, skulle omorganiseras till ett sjukhus för i huvudsak kroniskt sjuka. Platsantalet var då 1 075, varav 222 platser på avdelningarna för ”kropps- och sinnessjuka” och återstoden på avdelningarna för ”arbets- och försörjningshjon”. Enligt beslut i sjukhusdirektionen den 5 december 1938 skulle sjukhuset heta Vasa sjukhus. Vårdinrättningen kallades ofta Bracka och betraktades långt in på 1980-talet som en plats där personer hamnade för att dö. Många gamla ville verkligen inte dit.

Sedan fattigvårdsstyrelsen uppfört försörjningsinrättningar vid Fjällbo och i Kungsladugård, övertog sjukhusdirektionen från och med den 16 november 1939 Gibraltarfastigheterna med sjukavdelningar samt viss personal. På klinikerna fanns då 610 platser.

Senare kom resten av Gibraltars mark att bebyggas och det utgör den stadsdel som idag går under namnet Johanneberg.

Gibraltar 1940 på sin ursprungliga plats. Sedd mot norr från Gibraltargatan som syns i förgrunden. Bild: Otto Thulin. Licens: CC-BY-NC-ND

Gibraltar på sin ursprungliga plats år 1956. Sedd från norr. Bild: Allan Nilsson. Licens:

Gibraltars huvudbyggnad på dess nuvarande plats. Vinkelbyggnaden (flygeln) på baksidan flyttades inte med.

En tidigare förvaltarbostad uppläts som kårhus för Chalmersstudenterna mellan 1948 och 1952.

År 1973 förvärvades huvudfastigheten av Chalmers och huvudbyggnaden flyttades året därpå 500 meter söderut från sin ursprungliga plats vid Chalmers tvärgata till sin nuvarande plats vid Gibraltargatan 17. Chalmers använde herrgården dels som kurslokal för internutbildning och dels för mottagningar av olika slag. Den bevarade två våningar höga huvudbyggnaden i trä på en torpargrund, uppfördes runt 1840 i empirstil. Idag rä det kontor för mindre företag i huset som snart ska flyttas igen. Nu till Orrspelsgatan i Mossen några hundra meter längre söderut. anledningen till flytten är att parkeringen väster om Gibraltargatan ska bebyggas med bostads- och kontorshus.

Som vårdinrättning fungerade Vasa sjukhus fram till och med hösten år 2000 då Chalmersfastigheter köpte de sista byggnaderna på området, däribland Johannebergs sjukhem. De två och tre våningar höga byggnaderna används idag till stora delar som undervisningslokaler för Chalmers. Kvar på området finns en vårdcentral mot Gibraltargatan i en byggnad från 1970-talet.

”Gibraltar Fattigvårds- och Försörjningsanstalt” omfattade även Landalakapellet som 1922 flyttades till andra sidan gatan vid entrén. Dess ursprungliga plats var i hörnet av Erik Dahlbergsgatan och Kapellgatan, vid Kapellplatsen.