Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Wargöns AB

AB Strömman & Larsson

Del 2 av 8 i serien Trävarubolag

1871 grundade F.O. Strömman och O.F. Larsson en snickerifabrik nära järnvågen i Masthugget. 1873 ombildades företaget till ett aktiebolag, AB Strömman & Larsson. F.O. Strömman lämnade företaget i samband med detta och istället inträdde Arthur Seaton som delägare. Senare blev också Larsson, Seaton & Co AB delägare i snickeriföretaget. Ganska snart hade företaget 200 anställda.

Strömman & Larssons fabrik i Masthugget på 1870-talet

Strömman & Larssons fabrik i Masthugget på 1870-talet

I slutet av 1880-talet flyttade fabriken till nya lokaler invid Keillers varv (Göteborgs Mekaniska Verkstads AB) på Hisingen efter att staden köpt marken i Masthugget för att anlägga hamn. Tillverkningen utökades kraftigt och antalet anställda steg till 300. 192hade företaget 315 anställda. Strax före första världskriget hade antalet anställda ökat till 400. När Larsson dog 1916 blev AB Strömman & Larsson snart en del av den stora koncernen Wargöns AB som också omfattade Hellefors Bruk, Wargöns bruk, Laxå bruk och trävarufirman N. Parelius i Göteborg.  På 1920-talet var antalet anställda cirka 300.

Efter en brand flyttade fabriken år 1925 från Lundbyvass till Tingstad en bit längre upp längs älven till en anläggning som tidigare ägts av Trävaru AB Dalarne. Samma år omorganiserades Wargöns AB och trävarufabriken togs över av Nya AB Strömman & Larsson. Det sistnämnda bolaget köptes 1930 av Bark & Warburg. Därefter flyttades tillverkningen vid Bark & Warburgs fabrik i Majviken till Strömman & Larssons fabrik i Tingstad. På 1940-talet hade vardera företaget 100 anställda men 1960 var antalet anställda nere i 135.

På  industriområdet i Tngstad hade företaget en intern järnväg med 770 mm spårvidd och omfattade år 1919 när den ägdes av Trävaru AB Dalarne en banlängd om 3,2 km.

Källa: Artur Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1963

Advertisements

AB Custos

AB Custos var ett investmentbolag som bildades 1937 för att överta aktierna i bolag som Skandinaviska Kredit övertagit under de ekonomiska kriserna på 1920- och 1930-talen. Bolaget övertog röstmajoriteten i bland annat Fastighets AB Hufvudstaden, Riddarhytte AB, Oxelösunds Jernverk AB, Wargöns AB, Marma-Långrörs AB, AB Arvika-Verken och AB Kvarnintressenter.  Marma-Långrör hade innan banken tog över bolaget kontrollerats av göteborgsfamiljen Wijk.

Kostnaden för övertagandet var cirka 20 miljoner kronor (fastän marknadsvärdet låg på omkring 30 milj kr) övertog Custos Skandinaviska Kredits aktieposter i en rad företag.  Man ägde nu betydande aktieposter i flera stora stål-, och papperstillverkare. Utöver redan nämnda aktieinnehav fanns även ett mindre men viktigt ägande i Svenska Tändsticks AB, som liksom Fastighets AB Hufvudstaden ingått i Kreugerkoncernen. Genom Custos dotterbolag Vestor förvärvades Bankirfirman C G Cervin år 1944 varvid man tillfördes aktier i Skandia, TGO (Gränges), AB Klippans Finpappersbruk, Höganäs-Billesholms AB och Uddeholms AB. Under 1946 övertogs en större aktiepost i Mölnlycke Väfveri AB.

Det ursprungliga aktieinnehavet från Skandinaviska Banken kom att säljas mellan åren 1954 och 1968, med undantag för Hufvudstaden, Vestor, Gränges och STAB. Custos kom istället i fortsättningen att rikta in sig på börsnoterade bolag i särskilt expansiva branscher. I början av 1970-talet fanns de största aktieinnehaven inom Billerud, Boliden, Gränges, Volvo och Uddeholm. Under perioden 1937-1972 var bolaget centralt i den ägargrupp som fanns runt Skandinaviska Kredit/Skandinaviska Banken.  En ägargrupp som under lång tid var en av de tre stora inom svenskt näringsliv tillsammans med Wallenberg och Handelsbanken. Bland de större ägarna i bolaget fanns Investment AB Öresund och Säfveåns AB.

Efter att Skandinaviska Banken fusionerats med Stockholms Enskilda Bank år 1972 så kom AB Custos att ingå ett en egen ägargrupp där korsägande med AB Cardo och Investment AB Öresund blev viktigt.

På 1980-talet var AB Custos en del av det korsägande som fanns kring AB Volvo och Skanska. Innan dess var Lundbergföretagen för en period med start 1983 den dominerande ägaren i AB Custos. I början av 90-talet hade Custos stora investeringar i fastigheter (Skanska, Hufvudstaden) och bank (SE-Banken) vilket blev förödande när finanskrisen slog till med full kraft 1992. Värdet av Custos tillgångar sjönk då kraftigt. Efter att Volvo och Skanska i början av 1990-talet misslyckats med att ta över hela Custos tog finansmännen Sven Hagströmer och Mats Qviberg kontrollen bolaget vintern 1995. Dessa kontrollerade redan det mycket mindre Investment AB Öresund. Vid den här tidpunkten var Custos stor ägare i bland annat SEB, Skanska, Hufvudstaden, SCA och Perstorp. Börsvärdet för AB Custos var vid denna tid cirka 6 miljarder.

Under de följande åren såldes Custos aktieinnehav ut bit för bit, med början 1997. 1998 såldes Skanska, Drott och Hufvudstaden. Året därefter avyttrades innehavet i ASG och under 2001 SCA, Perstorp, Perbio och Svedala. Efter att Bilia sålts 2001 låg börsvärdet på Custos endast kring en halv miljard. Nedmonteringen av det gamla investmentbolaget var ett faktum och när Custos och Öresund fusionerades den 8 september 2004 var det inte ett oväntat besked.

Andra källor:
Koncentrationsutredningen SOU 1968:7
Aktieägarens Uppslagsbok 1969
C-H Hermansson, Monopol och storfinans – de 15 familjerna, 3.e uppl, 1971
Forsgren & Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1972
Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1976
Hedlund, Hägg, Hörnell och Rydén, Institutioner som aktieägare, 1985