Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Grand Hotel Haglund

Kvarteret Härbärget

På 1600- och 1700-talet bildade kvarteren Arkaden (Östra Hamngatan-Södra Hamngatan-Fredsgatan-Drottninggatan) och Härbärget (Fredsgatan-Södra Hamngatan-Östra Larmgatan-Drottninggatan) ett enda långt kvarter. Efter branden 1792 anlades Fredsgatan och det nybildade kvarteret bebyggdes med stenhus i två till tre våningar.

Hela den östra delen av kvarteret, tomterna 3-7 och 133-134 upptogs av Bloms Hotell / Grand Hotel Haglund mellan 1808 och 1972. Grand Hotel Haglund omfattade även tomterna 126-127. Därefter har det varit en ny fastighet som till en början hette Citypassagen men idag inte har nåt särskilt namn.

Kvarteret omfattar även nuvarande Brunnsparken och Palace-byggnaden.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 125,
Rote 4, tomt 126, Röhl, Utfall, Barthengren, Segerlind, Sandahl, Haglund
Rote 4, tomt 127, Haglund
Rote 4, tomt 128, Lundborg, Oterdahl, Benecke, Hertz, Delmonte
Rote 4, tomt 129, Lake, Friberg, Linde,
Rote 4, tomt 130, Lind,
Rote 4, tomt 131,
Rote 4, tomt 132,
Rote 4, tomt 133, Wessberg, Blom
Rote 4, tomt 134, Blom
Rote 4, tomt 135, Norman
Rote 5, tomt 1, Carlberg, von Jacobson,  Jacobsonska sockerbruket, Fürstenberg, Palace Hotell
Rote 5, tomt 2, Järnvågen, Damm, Tham, von Jacobson, Eckerman, Santesson
Rote 5, tomt 3, Limmerhult, Patkul, Wohlfahrt, Damm, Blom, Grand Hotel Haglund
Rote 5, tomt 4, Rasch (Rask), Rising, Lüdert (Lüder), Hoppe, Norman, Sahlgren & Söner
Rote 5, tomt 5, Lüdert (Lüder), Feigel, Almroth, Santesson, Gjers, Segerlind, Kullberg, Dymling, Emanuel Magnus & Co, Magnus, Eckhart
Rote 5, tomt 6, Håkansson (Lenberg), Dittmer, Dijkman, Flobäck, Willerding, Gjers, Eckhart, von Holten, Berg, L. Fürstenberg & Co
Rote 5, tomt 7, Berling, Brinck, Flodin, Björck, Lindström
Rote 5, tomt 8, Weissman, Braun-Johan, Macklier, Utfall, Barthengren, von Matern, Lindström, von Holten, Wewetzer, Indebetou, Lichtenberg, Södra Hamngatan 47
Rote 5, tomt 9, Mörck, Sjöberg, Boethius
Rote 5, tomt 10,
Rote 5, tomt 11, Baltzer,  Bromelius, Häger, af Sandeberg, Neuman

Härbärget

Advertisements

Carl Fahlström

Carl Fahlström

Carl Fahlström

Carl Fahlström, född 6 juni 1854 i Göteborgs domkyrkoförsamling, död 5 oktober 1920 i Karl Johans församling, Göteborg. Hans föräldrar var inspektören Daniel Fredrik Fahlström och Eva Charlotta Wernqvist.

Gift den 14 okt. 1880 i Partille sn  med Amanda Martina Lindbohm, född 20 mars 1851 i Landvetters sn och död 30 okt. 1929 i Göteborg (Annedal), dotter till Anders Johan Lindbohm och Carolina Löfgren.

Utexaminerad från Chalmerska slöjdskolan 1874,  elev vid konstakademins högre byggnadsskola 15 aug. 1875—78, studieresa till Tyskland och Italien 1879 och därefter drev han arkitektverksamhet i Göteborg. Tillförordnad stadsarkitekt i Göteborg från 1884, stadsbyggmästare där 1888, stadsarkitekt från 29 okt. 1897 och förste stadsarkitekt 1913. Ledamot av Konstnärsförbundet från 1886.

Från 1874 var han anställd hos den föregående stadsarkitekten Victor von Gegerfelt som också varit hans lärare på Chalmers.

Bland de byggnader han ritade och där han troligen också ingående biträdde vid uppförandet, märks det stora trevåningars bostadshuset, Kungsportsavenyen 2, som uppfördes 1877—80 för grosshandlare I. G. Hamberg, och Grand Hotel Haglunds stora ombyggnad 1887—89 med fasader och inre anordningar, såsom den stora palmhallen med trappor och terrasser, vilken tillkom genom gårdens överbyggnad, den stora matsalen och kaféet med hela taket prytt med glasmålningar. Palmhallen fanns kvar i ganska oförändrat skick år 1956 då den ansågs vara en av Sveriges ståtligaste och trivsammaste restauranglokaler. Han ritade dessutom en mängd bostadshus, skolor med mera:

År 1884 uppfördes av F. ett fyra våningars bostadshus Södra vägen 21, vars fasader utförts i italienskt betonad renässansstil, och 1893—98 ålderdomshemmet vid Vegagatan intill Slottsskogen, en stor anläggning med kyrka i baltisk tegelarkitektur. Bland de av F. uppförda offentliga byggnaderna märkas bl. a. flera skolor: Annedals folkskola 1881, Majornas elementarläroverk för flickor vid Djurgårdsgatan 1886, dåv. Västra realskolan vid Karl Johans torg (sedermera påbyggd, nu Göteborgs femklassiga allm. läroverk) samt Göteborgs auktionskammare 1892 och ombyggnad av Polishuset, östra Hamngatan 11, 1893. Som en kuriositet kan nämnas, att F. även ritat den portalbåge i träkonstruktion, omgiven av två biljettkurar, som tillkom 1887 och ända till 1950 utgjorde den karakteristiska huvudentrén till Lorensbergsparken.

Tillsammans med arkitekten sedermera professor Hans Hedlund gjorde F. ritningar till åtta villabyggnader inom det s. k. Tjänstemannakvarteret vid Föreningsgatan. F. ritade i övrigt villor, som han själv bebott: Carlsro vid Karlsroplatsen och villan Thorildsgatan 3. Senare byggde han sin bostad på berget vid Majnabbe, där han hade en storartad utsikt över hamninloppet och bodde till sin död. Detta hus är numera pojkhem i stadens ägo.

Det mesta Carl Fahlström ritat i Göteborg är rivet, inklusive de villor han själv bott i.

Grand Hotel Haglund

Grand Hotel Haglund, eller bara Grand Hotel, var ett hotell med restaurang som låg vid Södra Hamngatan 57, mitt emot hotell Palace, vid Hotellplatsen i Göteborg och som revs 1972.

Hotellet uppfördes 1808 som Bloms Hotel. Under namnet Haglunds Hotel startade verksamheten 1876 efter att huset köpts in på auktion 1872 av Lars Peter Haglund som ett annex till grannhotellet Göta Källare, vilket sedan 1862 drivits av far och son Haglund, L.P. Haglund och Emil Haglund. Från 1886 var Emil Haglund direktör för verksamheten. År 1876 och 1880 byggdes hotellet om av Julius Eduard Leo. Carl Fahlström, som var stadsarkitekt i Göteborg 1897-1920, ritade Grand Hotel Haglunds vinterträdgård och andra detaljer inuti och på fasaderna.

Under en fest på hotellet 1898 ramlade James Fredrik Dickson så illa att han skar sig på krossat glas. Han fick bladförgiftning och dog därav.

1899 bildades Aktiebolaget Göta Källare & Grand Hotel Haglund för att driva hotellverksamheten, vilket också medförde att hotellet bytte namn till Grand Hotel Haglund samma år. År 1902 tog Sigurd Ehrenborg över som chef och mellan 1905 och 1909 drevs verksamheten av Sophus Petersen med Haglund som ägare. Den 28 januari 1909 förvärvade Emil Haglund aktiemajoriteten i bolaget, som då ska haft norsk ägarmajoritet. År 1925 hette chefen på hotellet Carl Linder.

Grand Hotel Haglund var mycket praktfullt, med mycket lyx och kvalitet, exempelvis fanns en badinrättning som var öppen även för allmänheten, restaurangmatsalar, grill, bar, café, sällskapsrum, en festvåning med mera. Jag var där minst en gång som barn, men trodde min minnesbild av det hela var nån slags fantasi av nåt extra lyxigt och fantastiskt. Inte förrän jag häromåret fick se en bild från hotellets interiör förstod jag att det var där jag hade varit.

Grand Hotel Haglund

Grand Hotel Haglund, Göteborg, år 1900. Bild: Aron Jonasson

År 1918 såldes Göta Källare och istället köptes det intilliggande Hotel Savoy som 1949 sammanbyggdes med Grand Hotel Haglund, då också namnet Savoy försvann.

grrand_hotel_haglund1930

Grand Hotell Haglund, 1930.

År  1967 stängdes restaurangen där Leif Mannerström ska ha arbetat en tid på 1960-talet. Vid midsommar 1970 stängdes hela hotellet och 1972 revs byggnaden. Fastighets AB Hufvudstaden lät på platsen 1973-1975 uppföra en byggnad efter ritningar av arkitekt Johannes Olivegren. Totalt sju stenhus från 1800-talet fick rivas för det som blev kontors- och affärshuset Citypassagen i fem våningar. Hermerna vid entrén är reliker från fasaden på Grand Hotel Haglund.

Grand Hotel Haglund

Grand Hotel Haglund