Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Steen

Sven Steen

Sven SteenSven Oscar Steen, född 23 september 1877 i Göteborg, död 4 oktober 1952, var en svensk arkitekt och byggmästare. Han var son till byggmästaren F. O. Peterson och Fredrique Svahn. Gift med Elin Ewerlöf i hennes första äktenskap. Hon var gift med Herbert Metcalfe i sitt andra äktenskap.

Steen studerade vid Kungliga tekniska högskolan 1897-1901 och vid Kungliga Akademien för de fria konsterna 1901-1902. Han blev därefter delägare i faderns arkitekt- och byggnadsfirma F O Peterson & Söner.

Parallellt med arkitektverksamheten var Sven Steen innehavare av flertalet förtroendeposter och styrelseuppdrag. Han var styrelseledamot Svenska Teknologföreningen 1900, i Göteborgs inteckningsgaranti AB från 1912, i Svenska byggnadsindustriförbundet från 1921 och i Svenska arbetsgivareföreningen från 1934. 1932-1933 var han ordförande i Tekniska samfundet på Chalmers.

Han var stadsfullmäktig i Göteborg 1921-1938, ledamot av stadskollegiet 1932-1938 samt av drätselkammaren 1915-1925 och 1931 m fl kommunala uppdrag.

En del av sin förmögenhet testamenterade han till Sven Steens Understödsfond och andra stiftelser och fonder.

Advertisements

Herman Kunze

kunzeHerman Kunze, affärsman och politiker som föddes 1863 i Gävle och dog i Göteborg år 1936. Son till källarmästare Gustaf Adolf Kunze och Betty Janson, gift med Hildur Johansson (Forshell) och far till Greta Kunze (1897-1979, gift med Einar Engqvist) och Karin Kunze (gift med Per Olof Steen, son till F.O. Peterson).

Utexaminerad från Chalmerska institutet 1880. Affärsman i Göteborg från 1887 där han grundade handelsfirman Herman Kunze, kassadirektör i Göteborgs Morgonpost från 1902, VD för AB Styrsö havsbad 1903 och styrelseledamot i talrika föreningar och bolag. Kunze var central för utbyggnaden av Styrsö till en badort för de välbeställda. Han hade själv en sommarbostad där och var också aktiv i Föreningen Arbores som hade till syfte att ”försköna Styrsö”, dvs i praktiken plantera skog och växter:

På Styrsö Bratten fanns det vid mitten av 1800‐talet inte mycket mer än resterna av ett gammalt salteri och trankokeri, där herrskapet Öberg drev lönnkrog och smugglarnäste. Men ur denna rörelse, vars centralpunkt var det ännu existerande Öbergskans hus, växte det fram en uppskattad havskuranstalt med kall‐ och varmbadhus, kägelbana, hotell och restaurang, societetssalong m m. Och kring denna medelpunkt uppförde företrädare för Göteborgs köpmannaaristokrati rymliga sommarvillor med snickarglädje och allt.

Badanstalten hade sin glanstid under årtiondena kring sekelskiftet. I den imponerande stora restaurang i jugendstil som byggdes 1902 sedan den föregående brunnit ner kunde flera tusen gäster tas emot samtidigt. En festmeny från 1907, som jag återger i boken, omfattade sju rätter, fyra sorters vin, champagne och kaffe med avec. Man undrar hur det rent praktiskt gick till, när man betänker att det inte fanns annat vatten än vad som kunde samlas i dammar högre upp på ön och att elektriciteten kom först 1927.

Parallellt och i samförstånd med Styrsö Havsbad arbetade villaägarna i Arbores för att försköna ön. Först gällde det att skaffa fram jord. Här kunde man utnyttja de många byggmästarna i medlemskretsen. De höll på att bygga Göteborgs stenstad och var bara glada att kunna skicka överblivna schaktmassor hit ut för att lägga i skrevorna. Sedan planterades det, inte sällan exotiska trädslag, i bl a Årreskogen och Kungsparken. Väl så viktigt var kanske ändå att Arbores även stimulerade sällskapets medlemmar att utveckla de egna trädgårdarna.

Under dessa tidiga år anlade Arbores också vägar och promenadstigar samt grävde brunnar.

Ordförande och jourhavande styrelseledamot i Göteborgs stadshypoteksförening och Fastighetsägarnas sparbank, hedersordförande i Göteborgs fastighetsägares garantiförening. Styrelseledamot och stiftare av Fosterländska förbundet och Allmänna Valmansförbundet, hedersledamot av Borgerliga Valmansförbundet. Stadsfullmäktig i Göteborg 1910—20, ledamot av första kammaren 1915—16, på sin tid en av högerns ledande män i västra Sverige.

Han var också en av tillskyndarna av byggandet av Slottsskogsvallen i Göteborg:

Margretebergsfältet – efter hustrun till segelsömmare Carl Mortonsson, Margareta, som var innehavare av området ”vid en bergsluttning” (1816) – togs upp som ett centralt lek- och idrottsfält genom beslut av Göteborgs stadsfullmäktige den 1 juni 1911. Det var Föreningen för Göteborgs förskönande som var initiativtagare till lek- och idrottsfältets utbyggande i samband med 1912 års utdelning ur Lindbergska fonden, i syfte att anläggningen även skulle kunna användas för folkfester, såsom exempelvis valborgsmässofirande och Barnens Dag. Den Lindbergska fonden avsatte 15 000 kronor för ”Anordningar för lekar och idrott på den så kallade Margretebergsängen”, vilket senare överfördes till ”Slottsskogsvallens konstnärliga gestaltande”. Stadsfullmäktiges biföll i mars 1914 en motion från Sällskapet för friluftslekar, Henrik Almstrand och Herman Kunze, och anslog 22 000 kronor till avlopps- och dräneringsledningar samt iordningställande av markytan. Vid 1915 års utdelning ur den Lindbergska fonden – med 74 000 kronor – framfördes ett förslag från professorn vid kungliga tekniska högskolan Lars Israel Wahlman, som gjorts upp enligt de principer som Föreningen för Göteborgs förskönande angivit.

Steen – F.O. Peterson & Söner

Del 6 av 6 i serien Bygg- och fastighetsbolag

Göteborg äldsta fortfarande existerande byggföretag är F.O. Peterson & Söner. Det grundades redan 1870 av byggmästaren F.O. Peterson som tog uppkonkurrensen med de tyska och tyskättade byggmästare, exempelvis  Philip Jacob Rapp, August Krüger och Joachim Dähn som då dominerade byggandet i Göteborg. Det var dessa företag som i stort sett byggde allt i som blev Göteborgs äldre stenstad, dvs nuvarande Vasastaden, Lorensberg, Heden och nedre Johanneberg. 1913, det år då företaget tycks ha blivit aktiebolag, var bolaget F.O. Peterson & Söner tillsammans med A. Krüger & Son och August Almqvist de största byggmästarna/byggföretagen i Göteborg.

F.O. Peterson

F.O. Peterson

Ägare till F.O. Peterson & Söner år 1913 var F.O. Peterson och hans söner R. Steen och Sven (O.) Steen. 1947 var Jan Steen (1914-2003) och hans far Sven Steen (1877-1952) engagerade i bolaget. Familjen Steen är än idag ägare av företaget och i styrelsen sitter idag Jonas Steen (1962-), Sven Steen (1947-) och Sofie Steen Mattsson. Jonas Steen och Sven Steen den yngre är söner till Jan Steen. Jonas Steen har även en del andra uppdrag, exempelvis i en del stiftelser och föreningar. En av dem är Stadsmissionen.

Moderbolag i koncernen är FO Arkitektkontor AB som väl är fortsättningen på det arkitektkontor som den äldre Sven Steen innehade. Företaget har idag cirka 180 anställda och är följaktligen ett ganska litet bolag.

Andra källor:
Artur Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963