Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Böker

Kvarteret Arkaden

På 1600- och 1700-talet bildade kvarteren Arkaden (Östra Hamngatan-Södra Hamngatan-Fredsgatan-Drottninggatan) och Härbärget (Fredsgatan-Södra Hamngatan-Östra Larmgatan-Drottninggatan) ett enda långt kvarter. Efter branden 1792 anlades Fredsgatan och det nybildade kvarteret bebyggdes med stenhus i två till tre våningar.

På 1890-talet revs en del av kvarteret då Sveriges enda privatägda gata, Arkaden, drogs snett igenom kvarteret och en stor tegelbyggnad med torn uppfördes.

I kvarteret fanns flera kända företag, bl.a. Arcade restaurang och smörgåsaffär, Brobergs Tobakshandel, Törnstens herrekipering, Waidele musikaffär, Stibergs hörna och Hugo Bonanders damfrisering.

Samtliga hus i kvarteret revs 1969-1974 och de tre nuvarande byggnaderna uppfördes. År 2000 byggdes kvarterets inre delar om och nya höga entrépartier tillkom på hörnen i sydväst och nordost.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 116, Herwegh, Kåhre, Åkerman, Roos, Dickson, Heyman
Rote 4, tomt 117, Ström, Sahlgren, Sandberg, Kåhre, Bronander, Jansson, Rhedin
Rote 4, tomt 118, Wohlfahrt, Spång, Lembke (Lemke), Sjöberg, Schiller
Rote 4, tomt 119, Lind, Schildt, Berg, Wetterquist, Wetterman, von Schaffrath, Söderberg, Sjöberg
Rote 4, tomt 120, Kierr, Poies (Pois), Fogelberg, Arfvidsson
Rote 4, tomt 121, Kinnarid (Kinnert), Meijer, Oterdahl, Fogelberg
Rote 4, tomt 122, Friberg, Fogelberg
Rote 4, tomt 123, Eilking. En av de tomter som försvann när Fredsgatan anlades.
Rote 4, tomt 124, Lohman, Liedblad & Sjögren, Warburg, Andersson, Hyllengren
Rote 5, tomt 12, Dellinghusen (Dellinghausen), Böker, de Silentz, Oterdahl, Engelblom, Benecke
Rote 5, tomt 13, Dellinghusen (Dellinghausen), Tham, Gripenstedt, Habicht, Colliander
Rote 5, tomt 14, Böker, Ström, König, Sandberg, Bronander, Bahrman, Janse, Rhedin
Rote 5, tomt 15, Salfelt, Bratt, Edenberg, Zachrisson, Wohlfahrt, Westerling,  Westerling & Wohlfahrt, Franck
Rote 5, tomt 16, de Buur (de Boer), Ollonberg, Herwegh, Andersson, Kåhre, Roos, Dickson, Heyman
Rote 5, tomt 17, Hertzen (Hartzen), Herwegh, Kuhn, Nissen, Tanggren, Heegh, Spargren, Nordenberg, handelsfirma G Lewien, Denninghoffska huset

Arkaden

Advertisements

Kvarteret Klensmeden

Kvarteret Klensmeden är området Östra Hamngatan-Kyrkogatan-Östra Larmgatan-Kungsgatan. Idag är det indelat i två kvarter med Fredsgatan i mitten från Kungsgatans slut vid Harry Hjörnes plats till Brunnsparken.

Tomter enligt Göteborgs Tomtägare 1637-1807

Rote 2, tomt 138, Flybach, Berg, Knape, Reimer, Barkenbom, Printz
Rote 2, tomt 139
Rote 2, tomt 140, Wennerström, Ross
Rote 2, tomt 141, Franck
Rote 2, tomt 142
Rote 2, tomt 143
Rote 2, tomt 144
Rote 2, tomt 145
Rote 3, tomt 1, Holm, Bostedt, Kihl
Rote 3, tomt 2
Rote 3, tomt 3
Rote 3, tomt 4
Rote 3, tomt 5
Rote 3, tomt 6
Rote 3, tomt 7
Rote 3, tomt 8
Rote 3, tomt 9
Rote 3, tomt 10, Hylthenius
Rote 3, tomt 11
Rote 3, tomt 12
Rote 3, tomt 13
Rote 3, tomt 14, Flobeck
Rote 3, tomt 15, Winkelman, Kiärrman, Holst, Åhman, Svalin, Bruce, Wallman, Stenfelt, Geijer, Fauche, Dahl
Rote 3, tomt 16, von Schoting, Barker, von Lengercken, Habicht, Paulin, Nissen, Edenberg, Wetterman, Melin, Wohlfahrt
Rote 3, tomt 17, Amundsson, Böker, Lauterbach, Bolin
Rote 3, tomt 18, Böker, Fryckberg, Holmström, Carlbom, Hedberg

Kvarteret Klensmeden

Laurentius Svenonis Böker

Endast för medlemmar

Bö herrgård

Från början ett skattehemman med en kvarn vid en närliggande bäck. Så småningom gestaltades byggnaden enligt ståndsmässiga former. Det finns noteringar om Bö som herrgård sedan år 1485 och att justitiepresidenten i Göteborg, Peder Knutsson, senare adlad Bäfverfeldt, köpt en hälft av Böö år 1662. Därefter ägdes gården av stadens stämpelmästare Christian Nöthel, och i början av 1700-talet är Hans Svensson Böker brukare av halva gården och hans svägerska Margareta Ellers innehar den andra hälften.

År 1736 står rådmannen Johan Ahlström som ägare efter gifte med Bökers dotter Johanna. Det var under hans tid som Linné under sin västgötaresa besökte Böö.  År 1797 kom gården i den kända släkten Wetterlings ägo genom att Johannes D:son Wetterling köpte herrgården samtidigt som han också köpte Fräntorp. 1830 övertogs den av  J F Silvander. Han hade fått en gedigen utbildning som han byggde på med studier utomlands. Genom markköp utökade han Böös ägor till 56 hektar och upprustade trädgården genom att anställa den kände tyske trädgårdsmästaren Frans Töpel som också anlagt Göteborgs Trädgårdsförenings trädgård.

Bö herrgård

Bö herrgård

Johan Fredrik Silvander avled 1867 i en ålder av 94 år. Sonen Fredrik Silvander övertog såväl gård som firma, men avled ogift redan två år senare, då systern Sophia och barn efter en andra syster fick ärva. Genom köp och inlösen blev en kapten Berggren ensam ägare till Böö och fortsatte att utöka herrgårdens ägor till förhållandevis billigt markpris. Frö detta skapades bolaget AB Böö Villastad år 1921 med greve Carl Gustaf Hamilton som verkställande direktör. Han var gift med major Berggrens dotter Elsa. Redan 1924 bolaget herrgården till Göteborgs Stads Barnhus:

1924 sålde Barnhuset fastigheten till Pripps Bryggerier och köpte Bö herrgård där barnhemsverksamheten fortsatte fram till 1940. Till skillnad mot tidigare fick inte barnhemsbarnen separat skolundervisning utan gick i folkskolan tillsammans med andra barn. De behövde inte heller utmärka sig genom att gå i enhetliga kläder. Men ändå bildade barnhemsbarnen en grupp som höll samman och skilde sig från andra barn. De började och slutade varje dag med gemensam andakt och varje söndag gick hela skaran till gudstjänsten i  Örgryte nya kyrka.

Sommaren 1940 lades barnhusverksamheten ner, mycket på grund av rädslan för kriget. Folkskolebarnen i Göteborg, även barnhusbarnen, evakuerades med sina lärare till landsbygden. Den egentliga barnhusverksamheten återupptogs inte och efter 200 år var dess historia slut. I stället hyrde barnavårdsnämnden i Göteborg Bö herrgård och fortsatte barnhemsverksamheten i kommunal regi fram till 1992.

Herrgården är i dag Montessoriskola och daghem som drivs av Stiftelsen Casa dei Bambini.

Kullman och Böker – sill och handel

Sven Eriksson Kullman(1715-1762) och hans fru Maria Hülphers (1731-87) hade en rad barn som ingick förmånliga äktenskap och/eller blev framgångsrika handlare i Göteborg. Paret var ledande herrnhutare i Göteborg. Barnen var Christina Kullman (1751-1814), gift med Gudmund Dahl (1739-1826) också han herrnhutare, Elisabeth Kullman (1752-91) som var gift med skeppsmäklaren Johan Håkan Leffler (1745-1813) i dennes första gifte, Sven Petter Kullman (1755-89) gift med Britta Dorotea Böker i hennes första gifte, Maria Kullman (1757-81), gift med Jonas Malm (1745-1808) i hans första äktenskap, Erik Svensson Kullman (1758-1804), gift med Anna Bauer (1768-1834).

Sven Eriksson Kullman drev sillsalteri och ägnade sig åt sill- och salthandel. Dessutom fungerade han som mellanhand mellan bruksägare i Värmland och Dal gentemot mot exportörerna i Göteborg. Han kom till Göteborg tillsammans med sina två bröder Erik Kullman (1727-69) och Lars Kullman (1711-70 el. 80) som också blev handlare i Göteborg. Lars Kullman var också verksam i sillbranschen och ägde ett sillsalteri inne i Göteborgs stad. Han var gift med Cornelia Schultz (1727-77), dotter till Martin Schultz och Elisabeth Prunck. Lars Kullman tycks ha ärvts av brodern Erik Kullman och hade väl i så fall inga egna barn.

Vid Sven Kullmans död fortsatte änkan verksamheten i firman. 1768 gifte hon om sig med Niclas Matzen (1711-75). Även Niclas Matzen drev sillsalterier som vid hans död övertogs av Sven Petter Kullman. Sven Petter Kullman var som redan nämnts gift med Britta Dorotea Böker som var dotter till Johan Carl Böker (1734-88), en stor sillsalteri och trankokeriägare. Böker ägde bland annat Gamla slottets salter i Klippan samt tillsmmans med brdöerna Holterman Nösnäs holme  i Norums socken, Stenungsund liksom Mjölketången i Ödsmål norr om Stenungsund. En anställd hos Johan Carl Böker var Anders Svalin (1734-99) som senare fick burskap själv. Anders Svalin liksom brodern Peter Svalin (1729-98) var ägare av en rad sillsalterier. Peter Svalin var anställd som kontrollör vid Ostindiska Kompaniet och Anders Svalin köpte Tjolöholm i Halland där han sedan bosatte sig. Bröderna Svalin ägde trankokerier på Klädesholmen och Koholmen (Solvik och Hästevik), vid Nordviksstrand på Tjörn, Fiskebergets trankokeri vid Mollösund samt Källviks trankokeri i Kville socken i norra Bohuslän. Vid Peter Svalins  död övertogs flera av sillanläggningarna av Johan Svalin och Nic. Heegh.

De tre bröderna Kullman var söner till Erik Svensson Finngård (-1717). Lars Kullman och Sven Kullman i Erik Svenssons första äktenskap med Elin Larsdotter Wennerberg (-176?). Elin Larsdotter Wennerberg gifte om sig med Nils Andersson Kullman (-1730). De fick sonen Erik Kullman. Även de äldre bröderna tog namnet Kullman efter sin styvfar. Elin Larsdotter Wennerberg var syster till kämnären Olof Larsson Wennerberg i Göteborg.

Erik Svensson Kullman, son till Sven Kullman, var gift med Anna Bauer och hade sönerna Sven Fredrik Kullman (1786-1816), sjökapten, Johan Peter Kullman (1795-1869) samt Anders Reinhold Kullman (1797-1860), konsul. Dessutom hade de dottern Maria Sofia Kullman (1788-1834) som var gift med handlaren Anders Blidberg (1782-1834).  Många i familjen dog uppenbarligen i 1834 års koleraepidemi i Göteborg.

Kvibergsnäs

Del 2 av 32 i serien Landerier

Kvibergsnäs började förmodligen att bebyggas redan på 1690-talet:

På 1696 års karta över dåvarande Göteborgs omgivningar heter det i en beskrivning att landeriet »är blefwen för någon tijd sedan bebygdt av secreteraren Lars Böker«. Det sägs att det där också fanns »en nyligen anlagd Trädgård, som är ock med stor bekostnadt upprättet«.

Man vet att anläggningen omfattade manbyggnad, två flygelbyggnader och en ekonomibyggnad, vilken senare bestod av fyra längor kring en sluten, stenlagd gård. Det fanns förutom trädgården en allé som ledde upp till huvudbyggnaden. Den omnämnde Lars Böker hade från början det vanliga efternamnet Svensson före Böker, men som stadssekreterare skrev han sig senare Laurentius Svenonis Böker. Men så var han kanske en av de allra första göteborgarna som i utlandet idkat akademiska studier, nämligen i Greifswald i norra Tyskland, och senare fortsatt dem i vår egen lärostad Lund. Han tjänstgjorde en tid i Skåne innan han blev stadssekreterare och senare rådman i Göteborg. Det lär ha varit en i sällskapslivet kvick karl, som vid sidan därom hade ett visst intresse för fornforskning och till och med anses ha sänt ett bidrag till vår fantasifulle naturvetare och historieskrivare Olof Rudbeck med vilken han tydligen tävlade att finna kufiska förklaringar till Sverige som världens medelpunkt. Men landshövdingen och borgerskapet ville år 1687 ha honom som borgmästare i Göteborg, vilket dock icke behagade kung Karl IX, som istället tillsatte kommissarien Hans von Gerdes.

I slutet av 1700-talet fanns på Kvibergsnäs ett bostadshus och en ekonomibyggnad. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes omkring år 1800, liksom den östra flygeln, av handelsmannen Jonas Malm som övertagit landeriet år 1799. Norra delen av ekonomibyggnaden och den västra flygeln tillkom senare. Ekonomibyggnaden var delvis i bruk ända fram till 1971.

Kvibergsnäs

Kvibergsnäs

År 1949 restaurerades bostadshusen och uppläts åt en hemsysterskola. Huvudbyggnaden har för inte länge sedan fått en genomgående upprustning och modernisering och används numera, liksom flyglarna, till privatbostäder. Kvibergsnäs är i dag det enda landeriet inom Göteborgs gränser som även har sina gamla ekonomibyggnader kvar. Ekonomibyggnaden genomgår en större renovering tack vare ett särskilt projekt i samband med arkitektutbildning vid Chalmers tekniska högskola.