Nya Lödöse

Nya Lödöse grundades den 17 augusti 1473 då staden fick sina stadsprivilegier, och successivt överflyttade Gamla Lödöse till området vid Säveåns utlopp i Göta älv (nuvarande Gamlestaden) för att undgå den norska kontrollen och beskattningen vid Bohus fästning. staden anlades på mark som tillhörde Kvibergs och Härlanda byar.

Till staden donerades hela Kvibergs by med åker, äng, skog och den erhöll med vissa inskränkningar fiske i älven. Staden blev en egen församling, Nylöse, som bröts ut ur Utby socken. samband med att rikets råd beviljade namnbytet till Nya Lödöse (Nylöse) år 1474 fick staden dessutom Härlanda by, eftersom mer mark behövdes på den södra sidan. Först 1481 blev dock överlämningen från Gudhems kloster, som ägde stora delar av Kvibergs by, till Nylöse klar.

Egentligen var det meningen att staden skulle kallas Göthaholm, men borgarna i Gamla Lödöse som befalldes flytta dit begärde att det gamla namnet skulle behållas, eftersom det ansågs väl inarbetet av köpmännen.

I december 1507 brändes staden av danskarna under Henrik Krummedige. I början av fastan år 1526 besökte Gustav Vasa Nya Lödöse och utfärdade i samband med detta ett privilegiebrev som bland annat betonade vikten av att befästa staden med ”gravar och torvvall”. För att stärka Nya Lödöses ställning upphävde kungen samtidigt Gamla Lödöses stadsprivilegier.

Vid denna tid bestämdes också att Nya Lödöse skulle få en kyrka. S.t Olofs kyrka i Lödöse (Gamla Lödöse) liksom Härlanda kyrka revs. Stenen från dessa kyrkor användes för att bygga kyrkan i Nya Lödöse. Samma år flyttade också Hospitalet (S.t Jörgen) från Gamla Lödöse till Nya Lödöse. Hospitalet placerades norr om själv staden. 1528 fick Nya Lödöse dessutom ytterligare mark, nu från Eklanda by i Örgryte socken.

I maj 1542 diskuterades att flytta staden till Älvsborgs slott och då verkade borgarna i staden överens med kungen. Dackefejden kom dock emellan. Efter upprorets slut, tog kungen i augusti 1543 upp ämnet på nytt med både ståthållaren på Älvsborg och med borgarna i Nya Lödöse. Fram till sommaren 1545 var borgarnas motstånd mot en flytt fortfarande betydande, då de började oroa sig för stadens säkerhet vid ett fientligt anfall.

Stadens flyttande diskuterades på nytt under hösten 1545, då kungen besökte Älvsborg. I november samma år kom man överens om en ny stad vid Älvsborgs slott. Flytten skedde med tvång på våren eller försommaren 1547. Nya Lödöse förlorade sin stadsrättigheter.

1563 brände svenskarna själva ner staden vid Älvsborgs slott och stadsborna återvände till Nya Lödöse som 1572 fick tillbaka sin stadsprivilegier. Staden återfick också Kviberg och Härlanda byar samt ytterligare mark i Torp och Vidkärr år 1587.

Enligt en uppbördslängd från 1599 framgår det att Nylöse hade 155 borgare ”nordan ån” och 108 borgare ”sunnan ån”, vilket motsvarade en befolkning på 1 300-1 600 invånare. I storlek var detta jämförbart med dåtidens Kalmar och Söderköping.

Trots upprepade befallningar om befästningars uppförande kom borgerskapet inte långt med den enkla jordvall, som de började anlägga kring staden. År 1611 uppförde Jesper Mattsson Krus en skans utanför Nya Lödöse söder om ån, och sedan fullbordades äntligen graven omkring staden, varefter ett danskt anfall framgångsrikt slogs tillbaka. Allert von Sittman var borgmästare i Nya Lödöse vid tiden för anfallet.

I januari 1612 intogs dock Nya Lödöse av kung Kristian IV:s trupper och befästes, men återtogs 27 februari av Krus och brändes. Efter freden fick inte borgarna återuppbygga sina hus; de skulle flytta till Brätte eller Alingsås eller någon annan stad. 1619, då Älvsborg återlämnats till Sverige av danskarna, börjades dock återuppbyggandet.

1621 flyttades rådhusbyggnaden till Göteborg som just grundats och 1622 utarrenderades jordarna i Kviberg och Härlanda till nederländska bönder, början till de senare välkända landerierna. 1624 beordrades att Nya Lödöses invånare genast skulle flytta till det nyanlagda Göteborg och platsen där den forna staden hade legat kom med tiden att heta Gamlestaden. Många högt uppsatta borgare i Nya Lödöse kom också att få betydelsefulla poster i Göteborg. 1627 blev namnet på Nylöse församling istället Göteborgs Hospitalsförsamling.

På själva stadsområdet kom landerierna Mariedal (Gamlestaden), Marieholm, Kristinedal, och Ånäs att byggas. Spåren efter vallgraven var fortfarande delvis synliga i slutet av 1800-talet.

nya_lodose
Detalj ur karta från 1880, Regionarkivet GIV 74b. På kartan syns exempelvis landerierna Ånäs, Marieholm, Mariedal, Kristinedal och Waterloo samt resterna av Nya Lödöses vallgrav vilken löper i en halvcirkel.
Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.