Långedragslinjen

Del 10 av 10 i serien Järnvägar

Långedragslinjen byggdes som en järnväg mellan Stadsgränsen (nuvarande Kungssten) och Saltholmen. AB Långedrag bildades 1903 och fick tillstånd att bygga en järnväg år 1905. Banbygget startade 1906 och utfördes av ASEA på entreprenad. Göteborgs Spårvägar byggde samtidigt spårförbindelsen mellan det befintliga spårvägsnätet och Stadsgränsen . Långedragsbolaget och Göteborgs stad kom dock redan i slutet av 1906 överens om att staden skulle ta över och färdigställa banbygget. Staden skulle kostnadsfritt få övertaga all den mark som behövdes för banan men med vissa villkor:

  • att  ”när trafikens behof så påfordrar” bygga ut till dubbelspår
  • att sätta banan i förbindelse med stadens spårvägsnät genom en ny sträcka mellan spårvägens slutstation i Majorna och järnvägens slutpunkt vid stadsgränsen
  • att trafiken skulle inledas senast den 1 april 1907
  • att normalt köra med boggievagnar
  • att köra minst halvtimmestrafik
  • att såvitt möjligt ordna särskild godstrafik för transport av fisk, om bolaget så önskade att särredovisa kostnader och intäkter – bolaget skulle under de första åren stå för förluster men också få del av eventuellt överskott
  • att avgiften under de fösta tio åren skulle vara tjugo öre (på stadslinjerna var det tio öre). Till skillnad från Mölndalslinjen var det ingen fri övergång till och från andra linjer. Man ville minimera risken att AB Långedrag skulle tvingas täcka ett underskott

Trafiken startade dock inte i april 1907 utan den 21 september 1907 mellan Stadsgränsen och Hinsholmen. I december samma år utsträcktes trafiken till Långedrag, när spårvägsbanken runt Hinsholmskilen var klar. Trafiken var en del av Linje 9 som gick gick från Järntorget. För trafiken till Saltholmen krävdes ett bygge av en bank från Vässingsö. Den delen av banan var färdig för trafik den 5 april 1908. Till en början vara banan enkelspårig men 1909 lade dubbelspår fram till Hinsholmen. 1911 var dubbelspåret klart till Långedrag och 1926 till Saltholmen. Vid starten kostade det 20 öre att åka med linjen (dubbelt så dyrt som övriga linjer) och gratis övergångar från andra linjer var inte möjliga.

Genom att förbindelsespår med spårvägen i Majorna anlades så trafikerades linjen aldrig av nåt annat än spåvagnar. Godstrafiken på banan sköttes med särskilda vagnar. Vid starten av linjen fanns det 7 hållplatser men snart tillkom fler så att hållplatserna blev sammanlagt Stadsgränsen, Nya Varvet, Hagen, Tranered, Berga, Käringberget, Johannelund, Hinsholmen, Gamla vägen, Långedrag, Roddföreningen och Saltholmen. Johannelund och Gamla vägen togs bort när högertrafik infördes 1967. Tranered försvann också men återinfördes 2011 varvid Berga istället togs bort.

Mellan 1908 och 1958 bedrevs även godstrafik på banan. År 1972 blev linjen ren spårväg.

1975 lade linje 9 ner varvid linje 4 istället trafikerade sträckan Kungssten-Saltholmen. 1993 återkom linje 9, nu med ändstationer i Angered och Kungssten. 2002 ersattes linje 4 av linje 11 på sträckan Brunnsparken-Saltholmen.

Långedragslinjen 1929

Långedragslinjen 1929

Serienavigation<< Rösereds Järnväg
Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.