Örgryte är precis som Majorna ett samlingsnamn för flera stadsdelar. I Örgrytes fall handlar det om delar av den östra delen av gamla Örgryte socken och Majornas fall om delar av den västra delen av Örgryte socken. Även området där den ursprungliga fästningstaden Göteborg idag ligger var en del av Örgryte socken.
Göteborgs stad bröts ut ur Örgryte socken år 1619 inklusive de så kallade donationsjordarna som sen utvecklades till landerierna. De områden som ingick var Masthugget, Haga, nuvarande Vasastaden, Lorensberg och Heden, Stampen, Härlanda by (Olskroken, Bagaregården) och Gamlestaden. Från 1700 bröts Amiralitetsvarvets område ut från Örgryte och blev en egen enklav som också innefattade Nya Varvet. Nya Varvet var 1876-1931 en egen landskommun efter att ha varit en del av Karl Johans landskommun. Amiralitetsvarvets område var dock fortsatt en del av Karl Johans landskommun (Majorna). 1862 delades socknens uppgifter upp på Örgryte landskommun och Örgryte församling. Majorna blev också en egen landskommun (Karl Johan) som dock införlivades i Göteborg 1868. Majornas landskommun blev senare stadsdelarna Kommendantsängen, Olivedal, Stigberget, Majorna och Kungsladugård.
Efter Majornas inkorporering i Göteborg inkorporerades bit för bit av det kvarvarande Örgryte i staden, 1871 Annedal, 1883 Landala och Gibraltar, 1904 västra delen av Änggården, 1909 Kålltorp, 1918-19 resten av Änggården och 1922 resten av Örgryte landskommun inklusive de tre municipalsamhällena Krokslätt (bildat 1884), Gårda (1900) och Lunden (1900).
Resterande delar av Örgryte delades vid införlivningen i flera formella och informella stadsdelar såsom Sävenäs, Vidkärr, Torpa, Fräntorp, Kärralund, Torp, Bö, Överås, Jakobsdal, Skår och Kallebäck uppkallade efter gamla byar och gårdar samt Delsjön. De områden som idag ingår i det som kallas Örgryte är Jakobsdal, Skår, Bö, Överås, Torp och för de flesta också Kärralund. För en del människor ingår också Prästgårdsängen.
Jakobsdals (från början Örgryte Stom) ägor omfattade hela området öster om Mölndalsån mellan Getebergsled i söder och Örgrytevägen-Örgryte kyrka i norr och österut med en tarm söder om Stora Gårdas ägor. utom ett litet område längst söderut som tillhörde Böö där egendomen Carlslund och Bohus Mekaniska Verkstad sen avstyckades. Jakobsdals ägor var de första i nuvarande Örgryte som styckades upp och såldes som tomter. 1915 bildades Fastighets AB Jakobsdal i syfte att exploatera Jakobsdals egendom. Området bebyggdes med villor såväl som med större lägenhetshus. Idag är Jakobsdal namnet för området mellan Motorvägen och St. Sigfridsgatan från Örgrytevägen i norr till Skårs lund i söder.
Jakobsdal, Stora Gårda och Stora Torp 1908
Albert Lilienberg gjorde en stadsplan som omfattade all mark som ingick i egendomarna, Jakobsdal, Bö, Överås och Skår. Men planen genomfördes bara i delar av Jakobsdal, Bö och Överås där Örgryte trädgårdsstad växte fram på Överås ägor medan Bö villastad växte fram på de norra delarna av Bös ägor. Örgryte Trädgårdstads område söder om Delsjöbäcken och St. Sigfridsplan har inget annat namn än Örgryte.
Överås och Bö 1908
Bö villastad började växa fram redan på 1890-talet men utvecklingen tog inte ordentlig fart förrän efter inkorporeringen i Göteborg 1922 då det även byggdes radhus i området. Namnet Bö omfattar idag all bebyggelse norr om Delsjöbäcken och fram till Danska vägen och Prästgårdsgatan med Bögatan och Skillnadsgatan som gräns i väster. Även på västra sidan av Överåsberget byggdes villor i början av 1900-talet. Detta område kallas idag Prospect Hill. Överås är idag i allmänhet namnet på ett område i Lunden med solgårdshus men också namnet på ett villaområde norr om Överås slott på mark som tillhörde Lundens gård.
Mellan de områden som bebyggdes låg Stora Gårdas marker kvar. Delar av dessa avstyckades långt senare och bebyggdes på 1970-talet med radhus.
Torp (Stora Torp och Lilla Torp) kom aldrig att bebyggas under 1900-talets början förutom en del av den gamla stadsdelen Torp som egentligen är en del av Örgryte som tillhörde gården Kärralund. Kärralunds villastad började byggas redan 1902 av Fastighetsbolaget Kärralund. Stora Torp köptes av Göteborg stad 1941 och TV-huset som uppfördes på markerna stod klart 1970. Detta har numera ersatts av ett radhus som stod färdiga 2016. Lilla Torp bebyggdes med solgårdshus. Lilla Torps solgårdshus öster om Delsjövägen och Torps nya radhus ingår i det som kan kallas Torp, men få gör det.
Stora Torp., Lilla Torp och Delsjön 1908
Stadsplanen för området ändrades senare av Uno Åhrén och i Skår som byggdes ut från omkring 1930 som en fortsättning på villabebyggelsen i Bö villastad och Örgryte trädgårdstad utformades bebyggelsen därför enligt funktionalismens ideal. Skår är idag namnet på de delar av Örgryte som är bebyggda med funkishus och som ligger runt Skårs gamla herrgård. På Skårs marker växte också Almedals industriområde fram i slutet av 1800-talet med företag som Lyckholms, Forshaga och Almedahls.
Skår 1908
Det område som uppfattas som Örgryte plus Delsjön, är idag uppdelat på fem primärområden. Prospect Hill, Överås villaområde (också Skogshyddan) och Bö inklusive solgårdsområdet öster om Ekmanska sjukhuset ingår i primärområdet Överås. Jakobsdal, Örgryte villastad, Stora Gårda och Skår ingår i primärområde Skår. I primäromådet Skår ligger också Delsjöns badplats och området kring den medan det gamla vattenverket och kanotuthyrningen ligger i Delsjöns primärområde.
Kamratgården ligger i primärområde Kärralund i likhet med södra och östra Kärralund med solgårdshus norr och väster om Delsjövägen tillsammans med Torp. Kärralunds villastad ligger dock i primärområde Lunden. Welandergatans solgårdar söder om Apslätten som ingår i primärområde Kålltorp hör nog egentligen till Lilla Torp, dvs Torp.
Västgränsens för primärområdena Överås och Skår är motorvägen och inte Mölndalsån. Områdena på västra sidan av motorvägen hör till Gårda primärområde norr om Örgrytevägen, Hedens primärområde när det gäller Lisebergs östra del och Kanolds gamla chokladfabrik och Krokslätt söder om Liseberg till Mölndalsgränsen.
Primärområdena Skår 205 , Överås 206, Kärralund 207, Lunden 208 och Delsjön 212.
Kyrkligt är det Örgryte församling.
Jag söker Tjörbostan Örgryte församling S:t Pauligatan 29 Göteborg där jag föddes 1936, huset revs 1950-60, dass på gården, kallt vatten i den enda kranen som fanns i köket! 1 rum och kök 38 kronor i månaden. Pinkekur där folk från gatan kunde gå in, alla visste att det fanns en kur på 29:an! Hela släkten bodde på 29:an, morfar kom från Tjörn! På Ingeborgsgatan fanns Fältzings hus, var det
ett fattighus? Där bodde många familjer som kanske arbetade hos ”Kogubben”
som låg vid Prästgårdsängen och var i kyrkans ägo. Morfar arbetade som trädgårdsmästare hos Dicksson på Danska vägen, han hade flyttat med från Varberg, vi hade en del möbler morfar hade fått vid flytten Varberg-Göteborg!
Jag har många frågor var hittar jag svaren?? Ulla-Britt Stenberg/Niklasson, Ytterby