En guide till Göteborgs stadsdelar – Gullbergsvass och Hultmans holme

Vassar sträckte sig vid Göteborgs grundande ända från Gullbergsåns (Mölndalsåns) mynning och fram till vallgraven. En vik i vassen gick ända in till Gullbergsklippan, där Skansen Lejonet låg (tidigare Gullbergs fäste eller Gullbergs skans). Totalt omfattades 275 tunnland, där cirka 200 stod under vatten. Kring år 1841 beslöt Kongl. Direktionen för Göteborgs Hamn och Elfarbeten att vassen skulle torrläggas. Området började vallas in 1842 i samband med att segelrännan i älven muddrades till ett djup av 4,5 meter. Muddermassa från älven till fyllning av området började hämtas 1844, och 1859 påbörjades ånglänspumpning av den grunda sjö som hade bildats innanför invallningen. Ansvarig för torrläggningen var chalmersprofessorn Edvard von Schoultz, som hämtat teknik och utrustning från Nederländerna.

Göteborg 1855
Göteborg 1855

På vassarna byggdes i slutet av 1800-talet bangårdar och stationer för järnvägsbolagen. Den del av Göteborgs vallgrav som låg mot nordöst fylldes också igen. Vid Drottningtorget hamnade stationen för Göteborgs Järnvägar, längre norrut Bergslagernas Järnvägs (BJ) station som också vara station för Göteborg-Borås Järnväg. Stationen för Västergötland Göteborgs Järnvägs AB (VGJ) låg vid det som senare blev Mårten Krakowsgatan och idag är en stor trafikled. Huset låg precis öster om Göta-älvbron och fanns kvar intill 1980-talet. Som stationshus ersattes det dock av ett nytt vi Polhemsplatsen år 1931. Detta slutade användas som station när VGJ mellan Göteborg och Sjövik lades ner 1967. Bergslagsbanans stationshus finns fortfarande kvar och byggs för närvarande om till ett modernt kontorshus. Stationshuset kommer att sitta ihop med ett stort modernt hus.

Den norra delen av Gullbergsvass började dock fyllas ut tidigare och blev till en holme långt innan Gullbergsvass fylldes och bebyggdes med järnväg. Redan i slutet av 1700-talet hade man öster om Lilla bommen genom pålning och utfyllnad i den här grunda älven bildat en liten holme, ungefär vid nuvarande uppfarten till Hisingsbron, från fastlandssidan, kallad Stadstjänareholmen. Den låg öster om vallgraven och sträckte sig från Göta älv fram till nuvarande Drottningtorget och kallades under en del av 1800-talet för Hultmans holme. Det var således ett annat område än det som senare kom att kallas Hultmans holme.

Denna lilla holme, som av magistraten under en lång följd av år uppläts till stadstjänarna, kallades på grund av det till en början Stadstjänareholmen. Innan Göteborg anlades utgjorde holmen en utskjutande udde av den ursprungliga stranden. När stadens murar och vallgraven anlades så genomskars udden av befästningsverken och kom på så sätt att ligga utanför både bastionen och vallgraven. Magistraten beslöt 1797 att låta påla in vassen till en längd av 200 alnar, och arbetet blev utfört redan samma år, vilket även blev början till nuvarande Gullbergskajen.

Vallmästaren vid Kongl. Fortifikationen Petter Vallmark arrenderade under senare delen av 1790-talet Stadstjänareholmen, men 1799 då arrendetiden löpte ut, anmälde sig en ny spekulant. Det var överstelöjtnanten och riddaren Daniel Tallberg, som önskade arrendera området. Men Vallmark fick förnyat arrendekontraktet på 6 år.

Redan den 9 april 1800 kom dock snickaremästare Nicolaus Hultman (1762-1819) med en ansökan till magistraten och borgerskapets äldsta om att få överta Vallmarks arrende samt förlänga detta till 25 år. Hans ansökan godkändes av myndigheterna. Han byggde därefter bostadshus, ladugård med stall samt en lada på Stadstjänareholmen. När Hultman övertog Stadstjänareholmen, fanns det endast ett större grund på platsen, och 1804 ansökte han hos magistraten om att få påla in detta grund. Då han 1805 åtog sig att muddra segelrännan mellan Stora Bommen och Järnvågen (som då låg där Brunnsparken ligger), dvs Stora Hamnen (Stora Hamnkanalen), är det troligt att han fyllde på med mudder innanför inpålningen.

Efter det att Stadstjänareholmen blivit arrenderad och bebyggd av Hultman, började den kallas Hultmans holme. I de officiella handlingarna användes dock benämningen Stadstjänareholmen ända in på 1870-talet, då sista delen av norra vallgraven vid Lilla Bommen blivit igenfylld. Namnet överflyttades då på området norr om järnvägarna fram till älven mellan Säveåns mynning och Lilla Bommen. Officiellt utgjorde dock området en del av den 17:e roten, från 1923 Gullbergsvass.

År 1881 antogs en ny stadsplan för Hultmans holme, nu inriktad på industrier, hantverk och upplag (med närhet till sjö- och järnvägstransporter) och endast i mindre omfattning för bostäder men länge med Mårtens Krakowsgatan byggdes flera kvarter med landshövdingehus. De sista av dessa revs på 1980-talet. Det första huset uppfördes 1883 av handelsfirman A. Magnus & Co och samma år arrenderade staden ut tretton tomter för magasin och upplagsplatser.

Flera allmänna verk och upplagsplatser etablerades på Hultmans holme. Först var Hamnstyrelsen 1872, kort därefter Vattenverket, 1884-1885 anlades Renhållningsverket och 1888-1889 Gasverket samtidigt med Byggnadskontoret (senare Gatukontoret). Inget av detta finns kvar idag. På Hultmans Holme fanns också ett badhus vid Kilsgatan 200 meter öster om Göta älvbron. Det revs dock någon gång i början på 1900-talet. En storbrand den 31 augusti 1900, höll dock på att ödelägga hela holmen. Endast bostadslängorna längs Mårten Krakowsgatan klarade sig.

Länge var Hultmans holme också platsen för en stor tobaks- och snusfabrik som grundades 1928-29 i huset som brukar kallas Pagoden. 1982 flyttade den till en ny fabrik i kvarteret bredvid.

En del av de hus som byggdes på 1980- och 1990-talen rivs för närvarande eller har redan rivits då de måste lämna plats åt en ny bro till Hisingen. Hela järnvägsområdet ska bebyggas med bostäder och kontor, trafikleden ska grävas ner.

Kring Skansen Lejonet vid Kruthusgatan i Gullbergsvass byggdes kring 1918 en mängd nödbostäder med låg standard. Bostäderna fanns kvar till så sent som 1961 då de revs.

Gullbergsvass och Hultmans holme ingår idag i primärområde Stampen tillsammans med Stampen och Norra Gårda. Kyrkligt är det en del av Domkyrkoförsamlingen.

Källa: Wikipedia

Läs också:

3 svar på ”En guide till Göteborgs stadsdelar – Gullbergsvass och Hultmans holme”

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.