En guide till Göteborgs stadsdelar – Stampen

Stampen är idag området mellan järnvägen i norr, Drottningtorget i väster, Fattighusån i söder och Mölndalsån i öster. Området tillhörde de så kallade donationsjordarna och var en del av Göteborg stad redan från början. På den tiden kallades området för Åkareheden.

Den 7 oktober 1641 invigdes den kanal från Mölndalsån till Vallgraven som senare kom att kallas Fattighusån. Där dessa två vattendrag skiljs åt anlades 1627 ett tegelbruk. Utefter Stora landsvägen (dagens Stampgatan) uppstod en bebyggelse av enkla trähus, där staten arrenderade ut mark till små landerier och plantager.

Namnet Stampen kommer av den oljestamp, som kvarnbyggaren och stadsbyggmästaren Jacob Feigel 1715 anlade. Efterhand kom namnet att gälla hela trakten runt Fattighuset, där även brännvinsbränneri, barnhus, spinnhus, Mariakyrkan (färdigbyggd 1815) och Äldre begravningsplatsen fanns. Oljestampen låg vid ett litet vattendrag, som förde överskottsvatten från den grävda kanalen, senare kallad Fattighusån, till Gullbergsvass. Sedan oljestampen kommit till, fick det lilla vattendraget också ett namn, Stampån. Ett annat namn var Drankån på grund av att Kronorbränneriet släppte ut sitt avfall i ån. Stampån lades igen år 1854. Den var belägen mellan nuvarande Stampgatan 22 och Stampgatan 24.

David Amija och Hans Coopman anlade 1704 en klädesfabrik söder om Stampkyrkogården. Denna byggnad såldes 1725 av H. von Gerdes dödsbo till staden för att användas som fattighus; köpesumman var 600 daler silvermynt. Det forna klädesfabrikshuset finns inte kvar. Ett nytt fattighus uppfördes efter ritningar av Bengt Wilhelm Carlberg år 1767. 1929 flyttade Göteborgs Dispensär in i det gamla trähuset. År 1973 flyttade Dispensären sin verksamhet till Landala, och i samband med att Domkyrkoförsamlingen tog över huset ändrades namnet till Mariagården.

Längst österut byggdes ett kvinnofängelse (spinnhus) år 1742. Sen 1909 har det haft namnet Gullbergsbrohemmet. För att bygga huset revs delar av Burggrevelyckans (senare Oscarsdal) förfallna byggnader. Mittemot detta skapades en judisk begravningsplats som invigdes 1793. Söder om spinnhuset ligger några kvarter som en gång i tiden kallats Oscarsdal efter landeriet som låg ungefär i hörnet Friggagatan-Garverigatan.  Idag säger nog alla Svingeln om detta område.

Från 1807 gick Stampen under beteckningen 16:e roten men 1923 fick området officiellt stadsdelsnamnet Stampen.

Göteborg 1855
Göteborg 1855

Barnhuset vid Stampgatan har anor sedan mitten av 1700-talet, men det nuvarande huset på den så kallade Prippska tomten är från 1857. Även bryggeri- och brännvinsverksamheten startade i mitten av 1700-talet, och 1828 startade J.A. Pripps sitt bryggeri som fram till 1976 satte sin prägel på och dominerade hela den västra delen av Stampen mellan GP-huset (tillkom på 1930-talet) och  Fattighusån. Bryggeriet revs i slutet av 1970-talet och idag finns det bostäder, hotell, butiker och kontor i området där bryggeriet låg.

Från 1890 till 1910 uppfördes 4-5 vånings stenhus och 1930–1940 byggdes även några kvarter med 5-7 vånings stenhus. Dessutom byggdes fler kvarter med låga funkishus norr om Friggagatan mellan Odinsplatsen och Gamla Judiska begravningsplatsen vid Svingeln. Friggagatan kom att utvecklas till en slags variant av Andra Långgatan, men också känt för alla bil- och mc-butiker. Kring 2010 revs de flest av dessa hus och istället byggdes högre ”nyfunkishus”.

Under början av 1900-talet anlades en av Göteborgs spårvägars vagnhallar vid korsningen Stampgatan–Alströmergatan. Den revs på 1980-talet i samband med att spårvägens nya hall stod klar på Gårda. Idag finns det bostäder där. Längs Stampgatan har många äldre hus också rivits för att ge plats åt moderna hus, men i motsats till vad som påstås på Wikipedia är de flesta äldre bostadshus som fanns på Stampen kvar.

År 1925 invigdes Posthuset vid Drottningtorget, och i mitten av 1930-talet flyttade Göteborgs-Posten till sitt nya hus vid Polhemsplatsen.

Idag ingår stadsdelen Stampen i primärområdet Stampen tillsammans med Norra Gårda, Gullbergsvass och Hultmans holme. Kyrkligt tillhör Stampen Domkyrkoförsamlingen.

Källa: Wikipedia, CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1919-23,


Upptäck mer från Göteborgs historia

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

4 svar på ”En guide till Göteborgs stadsdelar – Stampen”

  1. Min morfars mor, Elfrida Wallerius f 1876, ägde en cigarraffär vid Stampen. Jag har två foton en med Göteborgs-Postenskylt, en utan. Den senare har en belysningsarmatur över skylten. Oerhört svårt att datera dessa foton. 1900-1920 är sannolikt. Spårvagn o bil kan dateras? Hur bifoga foton, som jag tror bidrar historiskt.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.