Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Cahman

Gustaf Cahman var född i Stockholm 1704 eller 1705 som son till orgelbyggaren Johan Niclas Cahman och Elisabeth Jernstedt. Han fick burskap som handlare i Göteborg år 1734. Han omtalas i handelssocieteten 1735. Han blev 1743 en av de äldste i handelsgillet.

Gustaf Cahman var gift med Brita Catharina Bornander, dotter till handlande Jacob Bornander och Brigitta Bruhn. Efter dem ärvde Gustaf Cahman landeriet Bleket (senare Stora Katrinelund) med ringa ägor.

Gustaf Cahman dog 1755. Han efterlämnade hus och gård på Stora Hamngatan i hörnet av Korsgatan, Katrinelund utom Kungsporten med hus och trädgård samt hälften av en masthamn i Masthugget. Den andra hälften av masthamnen ägde Andreas Damm liksom hälften i Cahmans finbladssåg vid Trollhättan.

Brita Catharina Bronander, som avled1770, efterlämnade ett mycket rikt bo, som övertogs av sonen Johan Cahman på grund av de stora försträckningar han hade givit modern.

På 1750-talet anlade Johan Cahman ett sillsalteri och trankokeri vid Röda Sten. 1764 anlade han dessutom ett grytgjuteri i anknytning till sillsalteriet.

1764 av brukspatronen och polske baronen Johan Cahman (död 1780), som den 9 februari samma år fåttprivilegiebrev. Det var för tiden modernt och nyttjade den senaste och mest utvecklade gjuteritekniken från England med en stenkolseldad reverberugn. År 1770 var gjuteriet en av de största industriella anläggningarna i Göteborg, med en produktion av 54 267 daler silvermynt. Samma år var endast Jacob och Carl Coopmans ylleväveri större, med 67 000 daler silvermynt. 

Klippan var en lämplig plats för verksamheten, då där fanns en hamn för fartygen som fraktade den importerade stenkolen och skrotat gjutjärnför omsmältning till gjuteriet, liksom för utskeppning av produktionen. Likaså fanns det en stor efterfrågan på produkterna i omgivningen. Gjuteriet tillverkade främst grytor, kastruller, kittlar, mortlar, fyrfat, stekpannor och brandjärn, liksom vikter, spishällar och ugnar. På 1770-talet började man även tillverka mot beställning.

Johan Cahman sålde år 1772 gjuteriet till Christian Arfvidsson. Tillverkningen 1775 uppgick till 18 525 daler silvermynt.

År 1800 hamnade Arfvidson & Co och grytgjuteriet i ekonomisk kris, varvid Johan Cahman 1801 återtog ledningen av gjuteriverksamheten. Hela anläggningen såldes på konkursauktion år 1806 till G.B. Santesson & Söner som lät utöka anläggningen för att kunna producera större föremål och behöll det fram till 1815. Därefter och fram till nedläggningen år 1823 drevs det av Anders Magnus Prytz.

1769 blev Johan Cahman polsk baron och 1770 flyttade hans som brukspatron till Kollerö bruk. Han avled ogift i Paris 1780.

Advertisements

3 Responses to Cahman

  1. […] köptes huset av staden och var kommendantbostad fram till den stora branden 1721. Handelsmannen Gustaf Cahman lät bygga ett stort tvåvåningshus i trä, som stod färdigt 1745. Hans förfäder hade varit […]

  2. […] Johan Cahman var sannolikt inte den förste att koka tran på sill, men han anlade tidigt ett trankokeri vid Röda Sten i Göteborg dä han också anlade ett grytgjuteri som var ganska framgångsrikt. Utöver Röda Sten så ägde Cahman troligen inga salterier och trankokerier. […]

  3. […] (Anders) Andersson, af Dittmer, Riksbankshuset Rote 5, tomt 27, Spalding, Schönleben, Hamilton, Cahman, Arfvidsson, Sahlgren, Low & Co, Åkerman, Blidberg & Stridsberg, Blidberg, Åkermanska […]

Kommentera