Skeppslista för Svenska ostindiska kompaniet

Skeppslistan ger Svenska Ostindiska Kompaniets samtliga fartyg. Uppgifterna är hämtade från Sven T. Kjellbergs verk Svenska ostindiska compagnierna 1731-1813. Alla varv där ort inte nämns fanns i Stockholm. Länkarna under fartygsnamnen leder till beskrivningar av fartygen, vilka resor de gjorde samt förteckningar över kaptener och superkargörer.

Enheten läst även kallad svår läst är enheten för att beskriva ett fartygs dräktighet eller vad vi idag i vanligt tal skulle kalla för lastkapacitet. 1 läst = ca: 2.5 ton (2 448 kilo).

För första oktrojen som existerade 1731-1748 (de sista fartygen kom hem 1748) så seglade Friedericus Rex Sueciae, Drottning Ulrica Eleonora, Tre Cronor, Suecia, Götheborg, Stockholm, Riddarhuset, Calmar, Drottningen af Swerige, Cronprinsessan Lovisa Ulrica, Freeden och Cronprinsen Adolph Friedric. Av dessa skepp överläts Cronprinsessan Lovisa Ulrica, Freeden och Cronprinsen Adolph Friedric till andra oktrojen som fanns 1746-1767.

Förutom de tre skepp som övertogs (köptes) från första oktrojen seglade Prins Gustaf, Götha Leijon, Hoppet, Enigheten, Prins Carl, Prins Friederic Adolph, Prinsessan Sophia Albertina, Stockholms Slott,  Riksens Ständer och Finland för andra oktrojen.

Tredje oktrojen övertog Riksens Ständer, Finland och Stockholms Slott från andra oktrojen. Övriga skepp under tredje oktrojen som fanns mellan 1766 och 1787  var Adolph Friederic, Lovisa Ulrica, Cron Prins Gustaf,  Drottning Sophia Magdalena, Terra Nova, Gustaf III och Gustaf Adolph. Till fjärde oktrojen överfördes (dvs såldes) Gustaf Adolph, Drottning Sophia Magdalena, Cron Prins Gustaf och Gustaf III.

Fjärde oktrojens (existerade 1786–1809) övriga fartyg var Götheborg (II), Drottningen, Maria Carolina, Östergöthland,Westergöthland, Fredrica, Prinsessan och Wasa. CRA Fredberg nämner dessutom ytterligare två skepp, Adonis och Fredrik Julius (egentligen Fredrik Julius Kaas). De två skeppen har mycket riktigt använts av Svenska Ostindiska Kompaniet. De hemförde lasten från det i England sålda skeppet Gustaf Adolph.

Annorlunda blir det med Charles Irvines omfattande brevkommunikation där han år 1751 diskuterar ett SEIC-skepp (SEIC = Svenska Ostindiska Kompaniet på engelska) vid namn Noaks Ark med Thomas Plomgren med anledningen av skeppets ankomst till Stockholm. Med Arthur Abercromby diskuterar han ett annat SEIC-skepp med namn Albert, oklart om skeppet fanns i Europa eller Ostindien. Han diskuterar också ett skepp som han kallar Unicorn (Enhörningen) år 1752 vilket sannolikt en felöversättning av Enigheten (Unity eller Union). Noaks Ark och Albert går inte att hitta nån annan stans, men omnämnandena i Irvines korrespondens tyder väl eventuellt på att SEIC ägde eller Chartrade mindre fartyg för lokala transporter i Europa och kanske också Asien.

Den femte oktrojen, 1806-1813) skickade inga egna fartyg. Utöver de fartyg som ägdes av Ostindiska Kompaniet seglade även andra svenska skepp till Ostindien under samma tidsepok.

Källor till uppgifter om skeppen, Ostindiska kompaniet och resorna:

Sven T. Kjellberg, Svenska Ostindiska Compagnierna, 1974
Historiska Museet, Ostindiefararen Göteborg, häfte 1992
Tore Frängsmyr, Ostindiska Kompaniet, 1976
Ivan Lind, Göteborgs Handel och Sjöfart 1637-1920, 1923
Carl. A Tiselius, Göteborg under kontinentaltiden 1808-1810, 1935
Artur Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1963
G. Bodman, Göteborgs äldre industri, 1923
Eskil Olán, Ostindiska Compagniets Saga, 1920
H. Fröding, Berättelser ur Göteborgs äldre historia, 1919
C.R.A. Fredberg, Det gamla Göteborg, 1923
Gudrun Nyberg, Clas Alströmer, 2011
Birgit Lunelund, Petter Johan Bladh och Svenska Ostindiska Compagniet, 1940
Robert Hermansson, Det stora svenska äventyret, 2003
Ostindiska kompaniet – affärer och föremål, 2000
Per Forsberg, Ostindiska kompaniet, några studier, 2015
Martin Åberg, Svenska handelskapitalism, – ett dynamiskt element i frihetstidens samhälle?, 1988
Christian Konincx, The first and second charters of the Swedish East India Company 1731-66, 1980
Hanna Hodacs & Leos Müller, European market for tea and the Swedish East India Company, c. 1730-1760,
Leos Müller, Svenska Ostindiska kompaniet—Sveriges framgångsrikaste företag … i
tesmuggling, 2008

Per Forsberg, Lars Melchior, Ulf Andersson, Ostindiefararen Götheborg 1738-45, 2014

Andra källor finns länkade i den enskilda inläggen om fartygen.