Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Underås

Ståthållaren på Älvsborgs slott, Erik Stenbock innehade 1586 både Underås och Överås. Efter att denne gått i landsflykt, indrogs godset men återfördes 1619 till hans son Gustaf Stenbock och hörde dit ännu 1680. Såväl Burgården som Överås och Wilhelmsberg ingick då i Underås ägor. Kung Karl XI förlänade 1685 Underås och Överås till Johan Carlberg, domprost och sedan biskop i Göteborg. År 1701 övergick gården till Carlbergs änka, och efter hennes död 1719 ärvdes Överås av sonen Johan Eberhard Carlberg i Stockholm. Omkring år 1730 köptes både Överås och Underås av köpmannen Erik Nissen för 2 300 daler silvermynt. Erik Nissen och hans bror Hieronymus Nissen tjänade stora pengar på investeringar i Ostindiska kompaniets skepp, ostindisk handel och tesmuggling till Enland. På Underås uppförde Nissen en ståtlig mangårdsbyggnad och en vacker trädgråd. Stället gick under hans tid ofta under namet ”köpman Nissens trädgård”. Linné besökte gården 1746 och beskrev den i sin bok ”Västgötaresa”:

”Juli 11, Nissens trädgård låg utom staden, artigt på Holländska sättet anlagd, med grafvar, hvaruti rinnande vatten lopp genom trädgården, med vackra häckar af hvit bok eller charme samt med ett litet orangeritrie. Svanor lågo uti vattengrakten, krithvita med sina långa halsar. Anas facie nuda papillosa — alle voro de hvita, alle små, alle luktade som moschus (mysk).”

Underås

Underårs 1881

Efter Nissens död 1750 testamenterades Överås och Underås till hans dotter Katarina Maria, gift med handelsman Harder Matzen. När Matzen blev änkling, blev dottern Dorotea Elisabeth Matzen ägare till de båda hemmanen genom sitt äktenskap med handelsmannen Gustaf Bernhard Santesson. Santesson sålde 1787 Underås och Överås till Hans Jacob Beckman enligt CRA Fredberg men på Wikipedia anges det han sålde den till kungliga sekreteraren vid Postverket Hellström som uppges vara Santessons svåger.  Underås hamnade senare återigen i änkan Santessons ägo kring 1820 då hon dog på Underås 1829. Fru Santesson skänkte även mark till Örgrytes första skola och fattighus vid sekelskiftet 17-1800. Något som kan tydapå att Santesson överhuvudtaget aldrig sålde UnderåsNågon gång vi denna tid avskiljdes Wilhelmsberg och Överås från Underås. H.J. Gjers blev ägare till Underås efter att änkan Santesson dött varefter Carl David Lundström, delägare i Rosenlunds Fabriker AB i början av 1860-talet inköpte Underås. Hans söner David och Viktor Lindström började år 1880 att stycka upp egendomen för bebyggelse av villor.

Villastaden Underås

Den mörkt bruna gaveln till vänster på det vänstra kortet är Villa Glitne. Den stora ljusare bruna byggnaden i bakgrunden är Underås gård och det vita huset Villa Idelund, senare inrymmande Göteborgs privata sjuk- och konvalescenthem. Kring 1905.

Järnvägsviadukten vid Underås

Järnvägsviadukten vid Underås på 1930-talet. Villastaden på andra sidan järnvägen in mot Mölndalsån och längre bort Korsvägen.

Andra källor: CRA Fredberg, Det gamla Göteborg

Serienavigation<< Partille herrgårdJakobsdal >>
Advertisements

4 Responses to Underås

  1. […] ingick fram till början eller mitten av 1800-talet i Underås gods. Därefter avskiljt och ägt av James Dickson d.ä. för att senare övertas av dennes son James […]

  2. […] från Underås gård i början av 1800-talet. Ligger mellan Örgryte gamla kyrka och Överås. Ägare var då Gustaf […]

  3. […] Örgryte Stom (senare Jakobsdal), Böö, Stora Gårda (ofta bara Gårda), Kålltorp, Överås och Underås. Under 1800-talet bebyggdes Gårda med fabriker och bostäder för […]

Kommentera