Underås

Del 3 av 20 i serien Gårdar i Örgryte

Underås beboddes på 1540-talet Jacob Smålänning. Ståthållaren på Älvsborgs slott, Erik Stenbock innehade 1586 både Underås och Överås. Efter att denne gått i landsflykt, indrogs godset men återfördes 1619 som frälsegods till hans son Gustaf Stenbock och hörde till familjen ännu 1680. Såväl Burgården som Överås och Wilhelmsberg ingick då i Underås ägor. 1681 reducerades både Undersås och Överås och belva statligt ägt.

Kung Karl XI förlänade 1685 Underås och Överås till Johan Carlberg, domprost och sedan biskop i Göteborg. År 1701 övergick gården till Carlbergs änka, och efter hennes död 1719 ärvdes Överås av sonen Johan Eberhard Carlberg i Stockholm. Omkring år 1730 köptes både Överås och Underås av köpmannen Erik Nissen för 2 300 daler silvermynt. Erik Nissen och hans bror Hieronymus Nissen tjänade stora pengar på investeringar i Ostindiska kompaniets skepp, ostindisk handel och tesmuggling till Enland. På Underås uppförde Nissen en ståtlig mangårdsbyggnad och en vacker trädgård. Stället gick under hans tid ofta under namnet ”köpman Nissens trädgård”. Linné besökte gården 1746 och beskrev den i sin bok ”Västgötaresa”:

”Juli 11, Nissens trädgård låg utom staden, artigt på Holländska sättet anlagd, med grafvar, hvaruti rinnande vatten lopp genom trädgården, med vackra häckar af hvit bok eller charme samt med ett litet orangeritrie. Svanor lågo uti vattengrakten, krithvita med sina långa halsar. Anas facie nuda papillosa — alle voro de hvita, alle små, alle luktade som moschus (mysk).”

Efter Nissens död 1750 testamenterades Överås och Underås till hans dotter Katarina Maria, gift med handelsman Harder Matzen. När Matzen blev änkling, blev dottern Dorotea Elisabeth Matzen ägare till de båda hemmanen genom sitt äktenskap med handelsmannen Gustaf Bernhard Santesson. Santesson sålde 1787 Underås och Överås till Hans Jacob Beckman enligt CRA Fredberg men på Wikipedia anges det han sålde den till kungliga sekreteraren vid Postverket Hellström som uppges vara Santessons svåger.

Underås hamnade senare återigen i änkan Santessons ägo kring 1820 då hon dog på Underås 1829. Fru Santesson skänkte även mark till Örgrytes första skola och fattighus vid sekelskiftet 1800. Något som kan tyda på att Santesson överhuvudtaget aldrig sålde Underås. Någon gång vid denna tid avskiljdes Wilhelmsberg och Överås från Underås. Efter fru Santessons död år 1829 såldes Underås med tillhörande Överås till kaptenen Lorents Giers år 1830. Denne kom på ekonomiskt obestånd och Underås inropades av handlanden L.A. Pettersson. I mitten av 1850-talet omdanades parken av hortikultören Frans Töpel.

År 1851 övertog Carl David Lundström, delägare i Rosenlunds Fabriker AB, Underås och Överås och använde det som sommarbostad. I slutet av sin levnad bodde Lundström på Underås, där han avled år 1879. Sedan Lundström förvärvat Underås lät han riva mangårdsbyggnaden från 1730 och uppförde en tillfällig huvudbyggnad på norra sidan av Delsjöbäcken. År 1856 revs ekonomibyggnaderna och flyttades närmare Mölndalsån och en ny mangårdsbyggnad uppfördes på platsen för den tidigare ladan år 1862. Den tillfälliga huvudbyggnaden blev rättarbostad och år 1867 uppfördes Lilla Underås, dit sonen Carl flyttade med sin familj. Då Carl Lundström flyttade till Finland, där han blev vice konsul år 1881, övertogs villan av hans yngre broder David, som bodde kvar där till sin död år 1924. Hans hustru flyttade då till villa Magnhild intill och Lilla Underås monterades ner och flyttades till Bö. Då David Lundström flyttade in i villa Underås år 1881, såldes huvbudbyggnaden till Charlotta von Reis, som bodde där fram till år 1885, varefter sonen Alban von Reis tog över bostaden.

1865
Underås
Underås 1881

De två andra bröderna, David och Viktor Lundström, började år 1880 att stycka upp egendomen för bebyggelse av villor. Rättarbostaden brann ner 1935, villorna revs under 1960- och 1970-talen. Mangårdsbyggnaden revs 1972.

Villastaden Underås
Den mörkt bruna gaveln till vänster på det vänstra kortet är Villa Glitne. Den stora ljusare bruna byggnaden i bakgrunden är Underås gård och det vita huset Villa Idelund, senare inrymmande Göteborgs privata sjuk- och konvalescenthem. Kring 1905.
1908
1908
1923
1923

Andra källor:

  • CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1919-23
  • Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän, 1925-29
Serienavigation<< FräntorpJakobsdal >>
Advertisements

4 Replies to “Underås”

  1. Pingback: Överås | Det gamla Göteborg

  2. Pingback: Wilhelmsberg | Det gamla Göteborg

  3. Pingback: Kärralund | Det gamla Göteborg

  4. Pingback: En guide till Göteborgs stadsdelar - Gårda | Det gamla Göteborg

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.