Kristinelunds landeris mangårdsbyggnad (12:91) låg ungefär där korsningen mellan Kristinelundsgatan och Kungsportsavenyn finns idag. Marken arrenderades ut från 1748 för tobaksodling. Arrendator var Andreas Damm och efter honom övertogs det av Johan Henrik Damm och Fredrik Damm. 1758 hade de totalt 13 1/2 tunnland på vilken de främst odlade tobak. Samma år producerade odlingarna 14 400 skålpund. Tobaken förädlades i familjens tobaksspinneri. Av detta var 7 tunnland mark som tidigare arrenderats av J.M. Eckerman men som från 1758 innehades av Andreas Damm. Kristinelund som landeriet sedan kom att heta omfattade 6 1/2 tunnland.
1778 köpte Patrik Alströmer 6 1/2 tunnland av arrendet från bröderna Damm, dvs hela Kristinelund, och enligt CRA Fredberg var det han som lät uppföra mangårdsbyggnaden på landeriet.
Bernhard Wohlfahrt (1742-1808) köpte arrendet för hela arrendet Kristinelund år 1785. Innan dess hade släktingar arrenderat mark i Haga och innan 1790 fick Wohlfahrt också arrendet för landerifastigheten 12:102. Egendomen kallades efter detta ofta för Wohlfahtska plantagen. 1805 ansökte Bernhard Wohlfahrt om förlängning av arrendet. Sannolikt fick han det för på 1830-talet innehades Kristinelund fortfarande av familjen Wohlfahrt.
På 1850-talet var J.F. Lundström innehavare av landeriet och efter honom ägdes det av C.H. Bergman och G.J. Bergman. Från 1856 tillhörde också en mindre gård, Kristineberg, som låg på en liten höjd i mitten av det kvarter där Röhsska museet och Slöjdskolan ligger, landeriets marker. 1874 löste staden in Kristinelund från den sistnämnda och gården revs åren 1891-92.
Andra källor:
Gösta Bodman, Göteborgs äldre industri, 1923
Vasastaden och Lorensberg, Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900 Kulturmiljö av riksintresse, del 1-2, 2016
Vasastaden och Lorensberg, Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900 Kulturmiljö av riksintresse, del 3, 2016
Vasastaden och Lorensberg, Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900 Kulturmiljö av riksintresse, del 4, 2016
CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1923
Landala i ord och bild, 1962
Kulturmiljörapport 2018:01, Kulturmiljövision Göteborg förstärkt: Landerierna
Pingback: En guide till Göteborgs stadsdelar – Vasastaden och Lorensberg | Det gamla Göteborg