Ostindiska Kompaniet – tredje oktrojen 1766-86

När den tredje oktrojen skulle bildades så slutade det med att en grupp grosshandlare i Stockholm fick oktrojen. Detta skedde redan år 1762, men privilegierna skulle inte gälla förrän 1766. Teckening av lotter (aktier) skedde dock från 1762. De två centrala personerna var från Stockholm, Läs mer …

Ostindiska kompaniets superkargörer i Kanton

Från 1760-talet var det möjligt för superkargörer att stanna kvar i Kanton under perioderna mellan skeppens avgångar och ankomster. Den förste som kom att bli Ostindiska Kompaniets fasta superkargör i Kanton var Jean Abraham Grill. Ofta nämns dock Michael Grubb som den förste. Han var dock Läs mer …

Adolph Friederic

Byggd som 60-kanoners örlogsskepp och ändrad till ostindiefarare på Djurgårdsvarvet (även kallat Lotsachs varv), 450 läster (efter 1780: 493), 24 kanoner, 160 man. 1:a resan, till Kanton, 16/12 1766 – 16/6 1768 Kapten: Levinius Olbers Superkargörer: David Sandberg (stannade i Kanton), Friedrich Habicht Andrestyrman ombord var Läs mer …

Riksens Ständer

Byggd på varvet Terra Nova. Skeppsbyggmästare David Bagge (dog 1759) eller Joseph Ekeberg som tog över 1760. Hans titel var då kvartersman, från 1763 skeppsbyggmästare. På 460 läster med 34 kanoner och 170 personers besättning. Under tredje oktrojen halverade Riksens Ständer sin beväpning till 16 kanoner och minskade besättningen till Läs mer …

Prins Carl

Ostindiefarare byggd på Djurgårdsvarvet i Stockholm. På 350 läster med 30 kanoner och 140 personers besättning. 1:a resan, till Kanton, 27/11 1750 – 26/6 1752 Kapten: Carl G. Lehman Superkargörer: Olof Ström, Volrath Tham, Sven Norman, And. Jurg. Groen Resan skildrad av skeppsprästen Pehr Osbeck. På resan medföljde även Olof Torén som Läs mer …

Hoppet

Byggd på varvet Terra Nova. Om 280 läster, med 28 kanoner och 130 personers besättning. 1:a resan, till Kanton, 26/1 1748 – 11/7 1749 Kapten: Erik Moreen, ersatt med Fredr. Pettersson Superkargörer: Henrik König, Daniel Krüger, William Chambers, David Sandberg Resan beskriven av Christopher Henric Braad som var skeppsskrivare ombord. Också i skeppsjournalen Läs mer …

Amijas plantage

Amijas plantage blev landeri  (11:53) redan på  sedan 1600-talet med ”hus, tobaksplantage och fiskdammar”. På 1760-talet odlade Johan Bartram Kitz tobak på plantagen. På landeriet inrättades nöjespalatset Vauxhall år 1773, vilket var i drift fram till 1820-talet då huset åter blev bostäder och trädgården bebyggdes. Läs mer …

Af Sandeberg – Sandhems bidrag till adeln

Sandhem är en liten håla med en järnvägsstation på järnvägen mellan Falköping och Jönköping. Från Sandhem flyttade Gabriel Sandberg eller hans far till Göteborg. I vilket fall som helst så blev Gabriel Sandberg handlande i Göteborg. Hans son David Sandberg (1726-88) gifte sig med Maria Läs mer …

Ostindiska kompaniet – grunden till förmögenheter

Svenska Ostindiska Kompaniet som verkade mellan 1731 och 1813 kom att spela en stor roll för kapitalackumulationen i Sverige innan kapitalismens genombrott. Detta då den handel som bolaget liksom den som dess direktörer, superkargörer och kaptener bedrev för bolagets räkning och för egen räkning ofta var Läs mer …